ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.73 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP
Beständig länk (/ordbok/soederwall-supp--pa-e.1) ↗

pa1

prep. adv. · prep. och adv.(preposition · adverb)
Lemgram: fsvm--pa..e.1
Andra poster med uppslagsordet »pa» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)

paapå

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

paa . på )

Källans artikeltext (10 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L. A) prep. I. med dat., merendels utbytt mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka befintlighet o. d. på ett ställe, eg. på ett föremåls yta: a) på. pa skapt och skäl hwllä . . . Sd NS 3: 89 (1415). han sade sich thöm (ɔ ströninganer) köt haffua pa rikessens mynth STb 3: 101 (1493). slotz bökerna på stocholm Akt Kungsårdr 27 (1500). slox mj herre med sine resenere med the juther . . . och drunkne mykit och mykit wort slaghet pa marken STb 5: 161 ( 1517) . tha the hulle pa fierden j fiord om höst Stock Skb 191 ( 1521) . - c) i. biörn pa stekerhuset Stock Skb 129 (1519-20). ib 136 (1519-20), 171 (1521-22). ingrid pa trappehuset ib 214 (1523-24). d) invid? wil her hakan mwra östan til nidh pa watnet Stb 3: 425 (1499), e) hava på sik, ha på sig, vara försedd med. lhan sagh och wiste, ath han peninga hade pa sigh STb 3: 348 ( 1428) .
  2. 2)vid tidsbestämningar för att uttrycka tiden då något sker: på. j kungh karls tidh pa en tidh jac talade till honum Arfstv 36 ( 1461) . " swen iönson skulle varA godh för beltit pa eth aar om nokor kome ath qwälia beltit " ATb 1: 273 ( 1467) . her göstaff . . . bödh her i rettin pa aar och dag i stadzsins göma gwll och silff Stb 1: 135 (1477). nw pa torsdag skal stadzsins lagbok läsas for menoghetenä ib 366 ( 1482) . " xij aar sidan pa xij:de " ib 3: 450 ( 1499) . " pa tet sista tilstode han och sade " ib l4: 51 (1505). at the paa en dagh mishte them baadhen GPM 2: 315 ( 1508) . - in el. inne på. heller börye akermannen eth stykke pa wintertalith ath brwka sin aker PMskr 367. 3) för att beteckna tillfället då något sker: på, vid. lthe pänynga som han haffwer wpbwrith pa the resona PMskr 46, 4) ss omskrivning av gen. för att beteckna ngt ss ett annat föremåls del, tillhörighet el. egenskap. bredleken pa hussit in vti grenden xix (19) alna hörne mellen SJ 2: 102 ( 1487) .
  3. 5)för att beteckna det med avseende varpå ett förhållande äger rum: med hänseende till, med avseende på, i fråga om, på. anamade anderss karsson lxx mark, han war til acters pa sit kemerij Stock Skb 34 ( 1517) . gaffs anderss stadzscriuere iij march, som han war til akters j för aar på sin lön ib 156 ( 1520) . likowäl är större winningh pa dwffwor än pa hönor PMSkr 259 . - i förhållande till. ath han til achters war pa jon scredderes hustrv cxjx mark och en artog STb 4: 181 (1508). - (i avräkning) på, av, för. ltigw nobla . . . huilka summa betaledhe for:de mester magnus . . . en predica book (o. s. v.) Svartb (Skokl) 505 ( 1471) . " michel pulffuer makere gaffs på thenne ars lön . . . v mark " SSkb 32 ( 1501) . fornögdes morten persson c och lxxx mark pa sit kemerij Stock Skb 34 ( 1517) , ib. ib 35 ( 1517) , 72, 74 (1518), 115, 118 (1519), 155, 156 (1520). VKU 7 ( 1540) .
  4. 6)för att beteckna grunden varpå ngt beror: på. oleff sade sich haffua fulth vtgiffuit ijc mark pa hustrv jngeburge kams vegna Stb 3: 308 (1496). huilke penninge borgamestara annamade pa stadzsins wegna Stock Skb 286 (1502, Skip). - mot säkerhet i el. av. tha . . . sporde michel joan lyndorm aath . . . om han nachra peninga haffde thagit pa samma hus aff nakrom androm SJ 2: 129 ( 1489) . " c mark rede peninga han (ɔ Bengt) fangit hade knwt pa knwtz systerbarne hws . .. huilke c mark benct (väl fel för knwt) vnthfangit hade pa halua hwsit STb 4: 99 (1505). prebende peninga . . . som jacob lwmpa ther jnsath hade pa en kellere " ib 118 ( 1506) .
  5. 7)för att beteckna ingredienser el. den viktigaste beståndsdelen i ngt: på. confect pa ingefära Sex ekon tr 271 . II. med ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till ett föremål, eg. till ett föremåls yt: ovan på. tak the skiffworna wth läggiandis them j en annan deghil flo pa flo PMskr 418. - in på (ngns område). pedher . . . hade engte mwrath eller bygt pa honom STb 1: 308 ( 1481) .
  6. 3)vid tidsbestämningar. a) på. efter. pa huilken vplantining hans priwalk sin fritzskilling vplade SJ 2: 125 ( 1488) .
  7. 4)för att beteckna den el. det varemot i fientlgit syfte en handling företages el. varemot ett fientligt förhållande äger rum: mot, på. hans hustrv hade aldre sagt noger olofflig erende pa olaff systerssons dotter STb 1: 244 ( 1480) . " at hon war jn pa slottit och giorde ther eth rychte pa the gode herrer rikesins radh . . . och menichetin j stadin, swa at the schulle forsliche slottith " STb 3: 333 ( 1497) . tet roffuerij, hans drengh giorde jn pa ware borger ib 436 (1499).
  8. 5)för att beteckna det föremål varpå en handling el. ett förhållande syftar: a) på. fore thet tiwffuerij . . . tet han (ɔ en skräddare) bewisth haffuer pa sith arbeyde pa dandefolkx kledher STb 3: 317 ( 1496) . item klockagiwtaren xvij mark for primaklokcan. item än samma man iiij mark i gernyngxlön paa then gamble malmen, som förre var HLG 2: 55 (1516). b) på, för, till. samma ryttara lyggie her pa rykessens och stadzsyns stora forderff sTb 4: 7 (1504). c) på, om. huar man hauer en höuitzman mwn pa herra ok forster STb 1: 428 (1459, Burspr). redebone til at göre thera edh pa theris breff the hade giffuit jöns niclisson pa tet faath jern ib 3: 321 ( 1497) . " dömpdes tönius guldsmidz breff wiidh macht, som han hade pa then guldsmidz swen, och embetetz breff dömdes vgilt, som lthe hade och pa hanom " ib 406 ( 1498) . " han är tess mechtoch ath thale pa hans söns dödh " ib 410 ( 1498) . " han thalade pa sith . . . ärende, som han hade jn fore rettin quit vplatit ib 4: 12 (1504). d) (såsom vederlag) för. jtem bittalade jak pa annat fateth, som pile slos aff, ix öre " Skotteb 465 (1471-72, Kämn). pa huilka bodh och kolgordh kennis jach mik haffua anamadh aff . . . mognus ij tunnor smör Svartb (Skokl) 514 ( 1472) . SJ 2: 124 ( 1488) . oleff . . . insatte lx (60) mark rede peninga i retten pa then gardh som han medh sin hustru . . . bespraket hade . . . som hon en bordaman til war ib 137 ( 1489) . sades, thet lasse . . . scal anname the peninga j fataburith stande pa halffua mwren til her erich jonssons huss vijdh kirkiogarden, for thy hörer her erich mwren halff til STb 3: 321 (1497). harwick . . . viderkendes haffua vpborit xxvj mark aff gregers j bstuen pa holmgers vegne pa en kellere han hanom pantsett hade ib 432 (1499). schipperen hade betalith pa jernith ib 439 (1499). ib 447 ( 1499) , 474 (1500). SSkb 31 ( 1502) . item en bonde pa hammerbandh och palar gudz pening j mark ib 32 ( 1502) . " gaffs per torstenson . . . v marc pa timber " Stock Skb 73 ( 1518) .
  9. 6)för att beteckna en handlings ändamål: på, för. tha gik hon i gen til prästen. oc han kändis thz han henne thz giort haffdhe pa frestning SvKyrkobr 39 . ok nar hr ake oppantwardhar axwall tha skall han sitia i friid paa sin gord akerö oc annorstadz her i riket vara paa sin nytthe Mon Dipl Sv 39 ( 1464) . til thet forstaa sware wi paa wor nadug herres konungh oc mene rikens radz behgag, at . . . Hedqvist Kärleksv 146 (1471). epter lagin nempdes xij (12) men pa thet erendet STb 1: 387 ( 1482) . xxij (22) mark . . . som hans priwalk insath hade til retta pa then widetthalan oc forlichningk dandemen thera mellen giort hado SJ 2: 140 ( 1488) . tha kastade mattis fram en gul pa waadh jn fore rykesins raadh STb 4: 34 ( 1504) .
  10. 7)adv.för att uttrycka samhörighet, det för ngn utmärkande: med, till, av. Se Sdw 2: 1280. 8) i förlitan på, i avvaktan på. Se Sdw 2: 1280. 9) för att beteckna sätt el. dy..: på. niclis gunnersson svreddere skal . . . fore thet tiwffuerij fore öghon warith haffuer, tet han bewisth haffuer pa sith arbeyde a dandefolkx kledher STb 3: 317 (1496). fornögdes michel jensson med lv march pa rekinscap, tyha skottit rechnades Stock Skb 291 (1497-1500, Skip). hwat siden offuer är, schal ganga pa renta barnom til bestand STb 3: 348 (1498). ib 458 ( 1499) . Stock Skb 286 (1502, Skip) . sex (ɔ 600) mark, anders aff stigh . . . annamet hade pa arlige renta STb 4: 23 ( 1504) . the skulle haffue the x lester pa ij skep, v lester pa hwartere oc pa theris ägen ewentyr ib 5: 174 ( 1517) . gaffz v mark hinrik barberare pa renskap, som läkte michel ner per ericsson; ligger pa renskap j läkerelön Stock Skb 161 ( 1520) . " tyänar nokor batzman j skipeno paa skönyan PMskr 75. theras dygder screff jal pa thet nästa jak kwnne " ib 493 . 10) för att beteckna vikt el. innehåll: på, om. 2) viid bedyranden och eder el. högtidliga uppmaningar: på, vid. (Djävulen sade:) swär mik pa myna stora kraffter at tu alder vill . . . mik ouergifwa J Buddes b 92 . 13) vid beteckning av storhetsförhållanden: till, intill, ända till. ther skole j jntet aff faa än the vc marck . . . thöm thager nar edher, teckes ok ljntet ytermera pa en pening STb 3: 100 (1493). ath aldrich han eller hans hustrv . . . fran per tolk . . . toch kleder, sölff eller an[n] at, hwat tet ware kunne, ey pa en mynsta pening ib 363 ( 1498) . ath han jntet haffuer aff her niclis claussons suens gotz . . . pa then mynsta pening ib 4: 71 ( 1505) . . . . ath the her strax j stocholm anamede och opbaare pa hundrat mark stockholmske j pening, kläde . . . ib 259 ( 1512) . - med undantag för, på . . . här. huilke suma . . . hans . . . fornögde . . . hustrv valburge pa ena mögeligheet, som hon vppa vnte och gaff j goda dandamanna nerwaren STb 3: 235 ( 1495) . SJ 2: 272 ( 1495) . rawal . . . pant[t] satte anders . . . sit gotz j fynne by . . . swa mykit som hans deel är j samma gotz, fore xl mark, nagat myndre pa iij eller iiij mark, som the ey aldelis wel om forlicte vare til enda STb 3: 399 ( 1498) . 14) vid personbeteckning för att uttrycka hänskjutande, vädjan el. dyl.: till. tha gaff jak thät (ɔ tvistemålet) pa her sten stwre her jwer axelsson (o. s. v.) Arfstv 60 (1474-75). B) ovanpå. " läggis thentith nidher j jordena oc aska affwan wppa, oc swa spanor pa brinnandis " PMSkr 385 . - Jfr in-, ovan- pa.

Hänvisningar i artikeln

Se Sdw (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.