lära1
v.(verb)fsvm--lära..vb.1docere, lära, undervisa - med personens ack. thäs mera nakor lärer a[n]nan thäs wisare wardher han siälffwär JMPs 490. med personens dat. ther til lärdo the honom daglighan til mz allom troskap Prosadikter (Sju vise m C) 223 . "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
pres. -er JMPs 490. -dhe, -dher) ,
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)docere, lära, undervisa - med personens ack. thäs mera nakor lärer a[n]nan thäs wisare wardher han siälffwär JMPs 490. med personens dat. ther til lärdo the honom daglighan til mz allom troskap Prosadikter (Sju vise m C) 223 . " om hon haffuir warit forswumul atr lära sinom andelikom barnom SVKyrkobr 349. - med personens dat. och sakens ack. en gudelig frua som lärdhe jomfrumen latina " Saml 6: 176 . - pass. hon kan minnas huat henne wardher lärt ok känt MP 4: 75 . - part. pret. lärdher, L. lärd. " jtem bör hanom (ɔ klockaren) sielffwan mädh rökeliin wara j alla preocessior om han är lärdher " ÅK 58 . " scribe oc pharisei, som waro clokasth j laghen oc bästh lärdhe j the hälga script JMPs 510. - tillhörande det andliga ståndet. ath ingen hwaske legdir ällä lerdhir thim ther wth drifwa " ATb 2: 198 ( 1482) . - Jfr utlära samt half-, o-, ut-, väl-lärdher.