ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 1.34 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP
Beständig länk (/ordbok/soederwall-supp--i-e.1) ↗

i1

prep. adv. · prep. och adv. L. A) prep. I. med dat., som dock ofta utbytes mot ack. 1) vid rumsbeteckningar, för att uttrycka ett varande e el. inom något, i det inre av något: i. tygade guttorm . . . ad rawid sagde ad magus kak fan en mörding hi enne lasa twnno ATb 1: 29 ( 1454) . " magus kak stod jnne for mins härre nad hi maked pa örebro ib. lgaff honum fore the iordh . . . ok ena ferdinx orthog hi brunvalbodhum ok hi brunvalby ena ferdinx ortogh mina en ij ortogher " SD NS 3: 40 ( 1415) . ib.(preposition · adverb)
Lemgram: fsvm--i..e.1
Andra poster med uppslagsordet »i» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (10)

hivii franj frai mädhemellomemillomi nui sunderi vidh
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
borgamesthare ok rodmen hii viborgh FMU 5: 53 1482 . - i kuttryck i vilka för en

borgamesthare ok rodmen hii viborgh FMU 5: 53 ( 1482) . - i kuttryck i vilka för en

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

hi SD NS 3: 40 ( 1415) stod rawid jnne for sitiande retten hi ärbogom ATb 1: 29 ( 1454) . ib. ib 30 ( 1454) . ib. vi i fran j fra ) i gen (j gän SkrtUppb 150 . j göen ATb 1: 233 ( 1465) ), i genom (j gönom PMSkr 524 ), i mot , se mot. *i mädh , i mällom (j mellom FMu 4: 94 (omkr. 1455). i mellam ATb 3: 206 ( 1507) . j lmellan ib 1: l42 (1455); FMU 4: 94 (omir. 1455). emellom SJ 2: 228, 239 (1493). i emellom ib 217 ( 1492) . emillom HSH 13: 114 (1524, Brask)), prep. med gen., dat. el. ack. 1) mellan. om rum. FMU 4: 94 (omkr. 1455). i emellom bade öffre oc nedre almenninx gatner SJ 2: 217 ( 1492) . ib 239 ( 1493) . ATb 3: 206 ( 1507) . - med gen. omedelbart före mällom. Se Sdw. 2: 1242. 3) mellan. om ömsesidigt förhållande. ofta ställt efter tillhörande nomen el. pronomen. oc mädh thesso ärom wy at skilde wm allan thän rekinscap, som os hafuer j mällom farit til thänna dagh FMU 1: 392 ( 1384) . the hafdo enga wrede sigh j mellan ATb 1: 42 ( 1455) . j mällom them är thz hadh GU C 20 (hand 2) s. 25. SJ 2: 239 ( 1493) . " at vetha skelfong emillom floogel oc flogeeld dammask " HSH 13: 114 (1524, Brask). B) adv. *i mällom at *i nu , *i sunder , i sänder (j sändir) adv. L. *i vidh *i vidher? (j wedher),

Källans artikeltext (10 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. borgamesthare ok rodmen hii viborgh FMU 5: 53 ( 1482) . - i kuttryck i vilka för en senare uppfattning snarast framträder begreppet av ett varande på ett ställe: på. jak sten sture i gripsholm ridder SvSkr 1: 35 ( 1482) . ffulmyndug på sine moderss wegna och sine modersysters wegna, som hemme j landet äre STb 5: 48 ( 1515) . - med följande ordningstal i uttryck som avse punkt i uppräkning: för. (borgarna försäkrade) i thet forsta ath enga lösa borgara skulo halda oppen wndyga i bakgren.dher . . . framdeldes . . . ath . . . item ath . . . STb 1: 282 (1481). - i bildl. el. andl. mening: i. kunde her erich jensson bewise före rettin j hustrv annes ögön, ath . . . STb 5: 37 ( 1515) .
  2. 2)för att beteckna ett varande el. ett uppträdande i en gestalt, en skapnad, en person: i. tha är jach nw then j myn egin person som betra schal STb 4: 79 ( 1505) . - i person, personligen. i!UDDA_TECKEN? ᶜ mark . . . som henne framlidne brodher . . . hade bekent j sith ytersta hans fossere skylloger ware, som han sielff j person bekendt hadhe fore rettin STb 4: 60 ( 1505) .
  3. 3)fiikför att beteckna ett varande inom el. ett hörande till en samlinge el. ett antal: i. wtgiffuet smederne för alt j ene swmo xiij & ij öre STcok Skb 193 (1521-22). claffuus kötmangere tysk j fenekenib 210 (1522-23). ibland. gaffz bysseskytterne xxiiij mark; j the iiij oc xx mark löper xxvij march j theris klädning . . . oc vj mark reknat j same pening j theris lön Stock Skb 161 (1520-21). 4) för att beteckna ett varande inom ett förhållande, ett tillstånd, en ställning el. verksamhet: i. förnögdes jacob persson iij mark mindre än c samme dag j sith kemmerij Stock Skb 34 (1517). gaffz her anders olsson v marc oc v öre, för tet han gaff för baat, kost och töring, tha han skulle med lambert til konungens skep j gislan ib 79 (1518). j then sak bleff thenna bok omwänd goda akt Troj 316 . 5) vid tidsbestämningar för att hänföra hågot till en viss tid då det sker: i, under; på. JTb 68 ( 1475) . " hon hade hanom then . . . giffuit j sit ytersta " STb 4: 35 ( 1504) . " her anders hinriksson xx marc til thärepeninga j herredagin til arboga " Stock Skb 80 ( 1518) . ib. birgel . . . ij marck, fore thet han war kogemestere j herredagen ib 81 (1519). ib 189 ( 1521) . lxxx march, som benct kogh med sich hade j findhlandz resan pa stadzsens wegne ib 287 (1489-1533, Skip). ve o ve os fförganghe thän dagen j hwilkom wi warom fföddhe JMPs 249. - utan motsvarande ord i nysvenskan. scal fornempde klärker j hwarie wiku ath halda thre messor KTb 4 ( 1430) . " tornwekterene skole klappe ij reser j hwar thima om natten " STb 5: 34 ( 1515) . 6) för att utmärka den tid något varar: i, under. haffuer then, som slog michel skreddere j häll, dagh j tre weker her effter STb 5: 121 ( 1516) .
  4. 8)för att hänföra en del till det hela: i, av. STb 4: 55 ( 1505) . jagh köpte icke mere än ij lispund j för:ne oxa ib 5: 32 (1514). gaffs monss persson vj marc pa matis bysseskyttes wegna, som matis war honum skyllig; sa myket skal quittes j matisse lön Stock Skb 80 ( 1518) .
  5. 9)hansi uttryck som angiva varav något består: i. brodir mikel . . . taladhe ti rqwiz om ena stugho . . . som han hanom saalt haffde for xvi mark i eth silffbälte som for ᵈᵉ rawidh wppbar aff hanom ATb 1: 233 ( 1465) . thet, jach ther haffde til bärningx och jach skulle liffua wider j flesk, kookööt, fisk FMU 4: 459 ( 1476) . Stock Skb 77 ( 1518) . " gaffs lasse smet vij march för ij fat jern, ith fat j piil och annith ffathet j jernstengher, stelninge, spila oc annet smide ib 82 (1519). it ffath jern j spiik " ib 123 ( 1520) . it ffat jern i terninga ib. ib 125 ( 1520) . " it fat jern j lenker " ib 157 ( 1520) . " xx lödige marc silffuer j skeder och skaalar " ib 302 (1524, Skip) . - för att beteckna förhållandet mellan det hela och de mindre delar av vilka det består: på. gaffz bysseskytterne xxiiij mark; j the iiij oc xx mark löpr xvij march j theris klädning . . . oc vj mark reknat j samme peninga j theris lön Stock Skb 161 ( 1520) . 10) för att hänföra en viss handling el. ett visst förhållande till den särsk. omständighet, med hänsyn till vilken handlingen el. förhållandet utsäges: i häsnseende till, med avseende på, i. STb 2: 180 ( 1486) . huilken nedersta bodh som är j lengden viij alna jempna ib 3: 416 ( 1499) . " wor herre och höffutizman, som rykit nw haffuer j woldh och wil rykesens besta wyte j then deelin " ib 4: 7 ( 1504) . ib. kreffuitta . . . tackade fore godan klaran rekinschap j myndre och mera ib 43 (1504). - av. Se Sdw 2: 1242. 11) för att beteckna medel el. sätt: med. han skulle ey omaka hakon sadulmakare i ordh ellir gerninga ATb 1: 244 ( 1466) . " ath j matte nempne thöm j nampn STb 4: 131 (1506). thän andra sonen het paris hwlken kallades oc j andro nampne alexander " Troj 35 . - i, med, genom. j achillis makt motthe troyaner draga tilbakak Troj 183 . II. med ack. 1) vi rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till det inre av något: i. - i bildl. el. andl. mening: i. han äggiar människiona . . . altidh til ondan wilis än hänne nödhga j syndinna ondzsko, haffwer han ekke makt SpV 575 . 3) för att uttrycka en riktning: i. ATb 1: 2 ( 1451) , 20 (1454). jngegher . . . oplodh . . . sin gardh . . . medh alle thil läghä hws jordh jnghe wndhen taknä fra ghatwnä och nidher i anä ib 25 ( 1454) .
  6. 4)för att uttrycka övergång el. förvandling till något: i, till. landsins hyfdhinga hulkin iak wtualde i min lim Nio kap ur Bir 30 . hon (ɔ skeden) war söndir i tw ATb 1: 141 ( 1461) . " jon fimbo iij marc för han smidde it fat jern j piil " Stock Skb 74 ( 1518) . ib 75 ( 1518) . gaffz jacob slotzmed v mark for it fat jern han slog i piill ib 157 ( 1520) . ib 159 ( 1520) .
  7. 6)för att uttrycka ett utbytande: emot . . . känne jac . . . mik hafua giort . . . eth jorda skipte fast j fast oc frälst j frelse Svartb 479 ( 1464) .
  8. 7)vid tidsbestämningar för att hänföra en handling el. ett tillstånd till en viss tid: a) föregående: i. - för . . . sedan. sit hus . . . som an fordom atthe ok han til foren j faa framliden aar stadenom solt hade STb 4: 63 ( 1505) . - utan motsvarande ord i nysvenskan. liggiende grvnd, som ärlige godemen henne tilskyfft och tilbyt hade j nagra faa dagha til forende STb 4: 96 ( 1505) . - b) tillkommande: i. FMu 4: 454 (1473). claus . . . schulle latha schatta hestana, som mwnchana atte, selie bort thöm strax eller j höst STb 3: 243 ( 1495) . ib 372 (1498). hinrik swart skal betale ten tysk femtigi mark nw oc l j wor STb 5: 66 ( 1515) . Stock Skb 34 (1517). 11) för att uttrycka ett ändamål: till, för, i oc för. swa som han är skyllogher oc skadhelighen som sändher spywth oc skoth i i annerss döödh GU C 20 (hand 2) s. 101. hinrik bryningh vnderuiste om sin gests gotz han hade och hade j sit yterste bidet giffue alt j gudz ere STb 3: 258 (1495). j then sak bleff thenna bok omwänd j goda akt Troj 316 . - i, till, såsom. wardhscriffuaren schal haffua xxiij mark om aarit j sin lön STb 3: 422 (1499). ib 433 ( 1499) . SSkb 32 ( 1502) . Stock Skb 37 ( 1517) . " anders worscriuere j mark skenkuning ib 41 (1518). " ib 75, 78 (1518), 115 (1519) . gaffz lasse jensson . . . iij march j fract för ijᵐ tigel ib 118 ( 1519) . ib 121 ( 1519) , 158 (1520). ɉ mark, som swarte sauen han hade giffuit j skreddere lön ib 162 ( 1520) . her clauus boi lade wt xv mark för morten skinnere j hans skot ib 171 (1521-22). 15) för att beteckna det sista el. yttersta av något: intill. huilken . . . tompt han til sigh annamede fore . . . xxxv mark ok strax dagen ther epther then betahalede j sijsthe och mynsthe pening STb 4: 85 ( 1505) . xxij mark, som jon lauerensson hade vel til tacka vpborti j sista pening ib 123 ( 1506) . 16) för att uttrycka en bestraffning och styrande ett subst. som betecknar det varmed bestraffningen verkställdes. ty dömpdes the bade i swärd STb 1: 136 ( 1477) . III. med subst. utvidgat med (vokal och) s för att hänföra en handling el. ett tillståndd till förfluten tid: i. Se Sdw 2: 1242. sworo jens andersson och lasse hauerensson, ath the j wares eth aar forlidet . . . STb 3: 372 ( 1498) . i walburgamessas nest foreledin 'SSkb 36 (1502). j fast[es] GPM 2: 40 ( 1502) . i iwless ib 154 ( 1502) . i höstadz ib 162 (1503?). i torsdagx ib 207 ( 1506) . " j jafftos ib 211 (1506). - med gen.? alder j myns liffs kende jak swa söthæ lukt " J Buddes b 85 . I förbindelse med följande ord, särsk. partikel, bildar i uttryck som brukas ss prep. el. adv.
  9. 3)igen, åter, å nyo. sworo, ad the aldreghe lenger mintos helder igen kwnno spöria en eälgiwik hafde ligat wndi wigby SD NS 3: 254 ( 1417) . " han wil riffue wp thät skipte j gen " Arfstv 55 (börj. av 1470-t.). STb 1: 396 (1482). Trolles Jb Bi 225 (1484, nyare avskr.). the ther uthen varet hafve, vele ingelunde uth igen Hist. Tidskr. 1: 398 (1508).
  10. 4)kvar. " tw sade ney at tw äy hade korn (svar:) thet giorde jak for lthen skuld sade larins at jak wille gärna hafwa nagat i gen " ATb 1: 82 ( 1458) . Stock Skb 300 (1519, Skip) . STb 5: 265 (1520).

Hänvisningar i artikeln

Se Sdw (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.