ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.44 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP
Beständig länk (/ordbok/soederwall-supp--gardher-nn.1) ↗

gardher1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--gardher..nn.1

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (30)

gardhegargaardegaalgordargårdtgardha brefgardhe-gardha fanggardha grundgardha grundergardha köpgardha leghagardha rifgardha skiptegardha skiälgorde skelgardha stadhergards bokgordz-gards foghategaardzfogothegards kokkergards leghagards mangards mästaregards skrivaregares stavurgards stomegards tompt

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

nom. sing. gardhe SD N'S 3: 149 (1416) . gar ATb 1: 69 ( 1457) . gaard(h)er: gaardh(h) SD NS 3: 358 ( 1418) , 451 (1519) o. s. v. dat. sing. gaarde Brasks Kopeb 31 (1513). gaal ATb 3: 258 ( 1512) . gord(h)er: -gordh SD NS 3: 140 ( 1416) o. s. v. pl. gordar Svart 562 (1513). gårdt HLG 3: 157 (1528)), *gardha bref gardhe- ) gardha fang , *gardha grund , *gardha grunder , *gardha köp , gardha legha , *gardha rif , gardha skipte , *gardha skiäl gorde skel ) *gardha stadher , *gards bok gordz- ) *gards foghate gaardzfogothe ) *gards kokker , *gards legha , *gards man , gards mästare . *gards skrivare , *gares stavur , *gards stome , gards tompt

Källans artikeltext (4 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)gärdsgård, stängsel, hägnad. Gummerus Syn-stat 64 (1278-1317, avskr.). then fyällin haffuir, ma i hwario dykeno slaa badha renar ok gaardh a ytra reen sätia SD NS 3: 358 ( 1418) . ib 451 (1419). theres fää gik wt offuer birkebo aa oc jn til bäla föris äng . . . förthy at thär är jcke garder i mellom Uppl Lagmandsomb 34 (1450). ib. Svartb 562 ( 1513) . Brasks Kopieb 31 ( 1513) .
  3. 3)gårdsplats med omgivande byggnader, gård, boning, hem. särsk. bebyggd fastighet i stad, gård. thätta är thän rätter som wi spipath (fel för skipath) hafwm warom borgharom a husom ällas gardhom oc särdelis i wiborgh Beckman STud 219 (omkr. 1400). min brodher fik en gardh aff mikele liggiandes i langa fiärdhungen nordhan gatwnä näst wästan anders jonsons gardh SD NS 3: 348 ( 1418) . ATb 1: 69 ( 1457) . SJ 2: 101 ( 1487) . ib 109 ( 1488) . " en gardh medh en hwalffdh keller ther vnder liggiendes " ib 117 ( 1488) . vploto oleff langh en gardh ok tompt ib 126 ( 1488) . ib 149 ( 1489) . HLG 2: l10 (1509). ATb 3: 258 ( 1512) . - gård, lantgård, hemman. liak hafir gyorth eeth skiptte . . . ii þesse matto, þet iäk gaaf hanom min gardh ii biärghe SD 6: 288 ( 1351) . " een gordh i agwnnarythzs sokn " SD NS 3: 140 ( 1416) . ib . .. een gardhe i wellesteen . . . een gardhe i löpaskoghä ib 149 ( 1416) . ib 259 ( 1417) , 305 (1418). SVklE 161 . thär waro 2 bool, thet är nw alt i 1 gardh VKJ 153 . 4) en konungs el. annan förnäm persons boning, en sådans följe el. omgivning. nogon deel . . . ther honum eller the goda kara j gaardhen kan wara til schadha Arnell Brask Biᴵ kocchen paa lincöpingx gard ib 36 . HSH 14: 59 (1525? Brask). - Jfr aker-, apalda-, badhstovu-, bol-, bonda-, borghara-, bos-, brudhlöps-, brunz-, dam-, diura-, fikona-, fä-, fädhernis-, gildis-, gräs-, gärdhis-, gärningis-, hof-, hyrn-, härra-, ingards-, intäkta-, intäktis-, kal-, kirkio-, kirkiohärra-, kirkiospänara-, klärka-, konungs-, krydda-, ladhu-, landboa-, malm-, manna-, miolka-, munka-, mylnara-, mällom-, mälte-, oleo-, olio-, prebendo-, prästa-, qvärna-, ra-, ris-, romara-, rosa-, rosen-, rovo-, rör-, siuka-, siäla-, skatta-, skiäla-, skogh-, skrivara-, skäria-, slots-, stal-, stekarahus-, sten-, svina-, syslomanz-, säte-, sätis-, sätu-, tighlslaghara-, timber-, trea-, trä-, things-, thvär-, um-, utgards-, utgardhis-, vaghnara-, vin-, yrta-, ängia-, ödhe-, ödhis-gardher.
  4. 4)trädgårdsmästare. Prosadikter (Sju vise mäst C) 232 .
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.