fyrst1
adv. konj. · adv. och konj.(adverb · konjunktion)fsvm--fyrst..e.1L. A) adv. 2) först, till en början. - vid första påseendet
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L. A) adv. 2) först, till en början. - vid första påseendet. Se Sdw 2: 1223. 4) först, för det första. FMU 4: 92 (omkr. 1455). item forsth vi!UDDA_TECKEN? pwndh smör for xj ortugh pwndhe HLG 2: 82 (1516).