Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (4)

1. L.
2. 1)full, uppfylld. " the som öll tappa, giffui foll mate ok hawa ret stadz stopp STb 1: l437 (1460, Burspr). thär äpther gaff hymerikis keserinna honom swa mangha rikedoma, at all hans hws waro ffwul JMPs 380. 2) full, hel, fullständig. I fiärthungs attung jordh . . . liggiande, fullan ok fastan i tompt, i akir, i ängh . . . ängo vndan takno " SD NS 3: 88 ( 1415) . VKJ 158, 161 (1447) . " plenilunium nii fuller maane " GU C 20 s. 458 . STb 3: 227 ( 1495) . " j fullom manade " Sex ekon tr 263 . när the (ɔ bina) komma j gen fwlle läste PMSkr 297 . " epter jac är fwller oc aller när edert maiestat j trohetzsens kärlig optä'nd " Troj 57 . " til fulz till fullo, fullkomligt. jngin tung akan til fulz sighia " Prosadikter (Barl) 53 . JMPs 271. GU C 20 (hand 2) s. 33. - til fullo, d. s. himerikis äro ok glädhi forma engen människia . . . wndersta til fwllo Mecht 52 . - vara vidh sino fullo sinne, vara vid sitt fulla förstånd. vistes mechtil mans dotter aff stadin och stadz marker fore kiortillen honn widerkendes haffue stolit, och war ey wijdh sine fulle synne STb 3: 267 (1495).
3. 3)fullkomlig, verklig. " han hafde giorth ena fulla hemsokn " ATb 1: 206 ( 1465) . " min fadher gaffh mik fullasta makth MEcht 84. 4) full, fullgiltig, fullgod, tillräcklig. for fä ok fulla öra " RP 1: 259 ( 1368) . " tyio gambla ängilska nobela, fulla aff wikt och godhe aff gwl " SD NS 3: 44 ( 1415) . witnade the, ath öffuer thessa for:na äng tha fik for:de walmar ena öö for mandrop och andhra sina fwlla päningha aff bänckt hapanemi FMu 4: 347 (1470). sama dagh jnuistes hinrik hillebrandh jn vtj per olssons hustrvc gaardh . . . fore sin fulle pant, huilken han lagelica stempd hade sTb 3: 169 (1494). ib 266 ( 1495) . - fult gen gullo, full valut för full prestation (i fårga om fullt likvärdiga bytesobjekt). oc sta badhe soknena til meth thässe fyre oc tiugw, swa som är jönis . . . pether . . . (o. s. v.) at fult är geen fullo SD NS 3: 441 ( 1419) . " swa ath bodha the, som köpa oc säle, fan fult gen fulla " STb 1: 438 (1460, Burspr). Arfstv 14, 16 (1461) . - göra ful (ful göra), fullgöra. ther med är icke lagen ffull giord thenne tiid STb 5: 122 ( 1516) . göra fult (fult göra), satisfacere. a) (till fullo) betala, gottgöra, ersätta. med dat. el. ack. han haffwer giort mik ok min baarn fwlt ok alt i alle maathe fore for:de godz SD NS 3: 209 ( 1417) . " kan thu läkia mik tha wil iak göra ther thik fult fore äpter thinom eghnom wilia " Prosadikter (Sju vise msät) 134 . skal lambert mason fultgöre the c mark, som . . . STb 5: 120 (1516). - göra fult ok fast, d. s. SD NS 3: 246 ( 1417) . b) tillfredsställa. om the vilie göre theris äre fult Arnell Brask Biᴵ 34. - med prep. til. nar naghat thät som frambers oc betyghas är giilth oc laghlighit oc gör fult til thera akth som frambära Abbedval i Vkl 101 . c)= fullgöra. med ack. FMU 4: 207 (1463, avskr.) . " tha vnduruiste och schippere busken, at han jngelundh wille giffue hanom syne hure, vtan han giorde sin resa fult som andre batzmen STb 3: 383 (1498). " ib 5: l19 (1514). hans lowus göra skal tile hamp sin hondscrifft ffult ib 52 ( 1515) . hulket hus och tompt är lagbudit och lag[s] tondit och alleledis ffulgiort, som lag tilsie ib 127 ( 1516) . ib 130 ( 1516) . d) till fullo motsvara, täcka. skal lambert mason fult göre the c mark, som icke panten ffulth gör, som star j helganshusset STb 5: 120 ( 1516) . - med prep. for. otta marc swenska göra fult for ena löda marc SD NS 3: 288 (1417, avskr.) . PMSkr 38 . e) göra fullgott arbete, visa sig vra fullgod. med prep. for. thet wynet, som pynnow had sentt . . . ath thet giorde eeke fultth fore reenskt win och war ganska onth STb 1: 60 (1476). the haffwa en doctorem til lconfessorem oc han gör fwlth för thet nampnit PMBref 301 ( 1508) . engen smaswen städis haffue smadreng, för än han sättis til bordss mz gammelswene oc daa drengen swa vaxen, ath ij göre fult för en skytta Arnell Brask Biᴵ 31. 5) ebrius, full, drucken. drikka sik druknan, ok fullan MP 5: 56 . - Jfr adhro-, aldina-, asko-, bena-, blomster-, blyghdh-, borsta-, drup-, dräg-, fikona-, fiädhra-, frukt-, glädhis-, grams-, gräs-, hadh-, hamna-, harm-, harmbrädsko-, harms-, hatsko-, hunags-, härnis-, hätsko-, ilzko-, iäm-, kadho-, kirtla-, kiär-, kiöt-, klädha-, korn-, käldo-, kärleks-, lasta-, last-, loppo-, lusta-, madhka-, miolka-, muld-, nads-, nidhskaps-, ondsko-, pino-, pänna-, qvista-, rik-, rimfrost-, rota-, räghn-, rök-, sighers-, sigher-, sinu-, skör-, sköro-, smiker-, smäleks-, snio-, sorgh-, sot-, spadom-, spe-, spyngio-, strids-, tanna-, tenlunga-, tro-, tungo-, thistla-, thryzko-, thrättio-, thörne-, unders-, vadha-, vatu-, villo-, vinbäralöf-, vädher-, vätsko-, yrta-, ärandis-, ärvodhisfulder.