driva1
v.(verb)fsvm--driva..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
dryffwa ) *driva af , driva bort. samme dagh sllox mj herre med sine resenere med the juther och rigsins fiender vid vnderö och dreff them aff STb 5: 161 ( 1517) . driva ater , vederlägga. MB 1: 2 . Jfr aterdrica. driva bort , driva bort, driva ut. wi läsom aff forfädhranna script, at . . . skothin som skwthin wordho aff fiondeomen, driffwo borth (excussit) barnit aff modherliffweno, ok thz kastadhe lankt fran hänne SpV 304 . Jfr bortdriva. driva up , 1) driva upp, tvinga upp. alun holitt i munnenom driffwer vp spenan som hänger i halssen, niderfallen PMSkr 644 (senare avskr.). - driva upp (ur sömnen?), köra upp. epter thet . . . (de) driffuo vpp styremannen per olsson om nätther tiidh STb 1: 43 ( 1476) . 2) p¬å rättsliga grunder ålägga ngn bevisning eller värjande? biorn pederson sagde sig haffua driffuit op jacop monson fore xij män oc sköt til winte niels i alabrunne oc en annen UPpl Lagmansdomb 95. Jfr updriva. driva ut , hamra ut. gullitt är segast till att driffwa vtt widtt och tynntt PMSkr 608 (senare avskr.). Jfr utdriva.
Källans artikeltext (4 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)sätta i rörelse, driva (framåt), föra. bildl. annar är kötzsins ande, aff foräldranna kön ok släkthe ällir wälbyrdoghet driffwande (impellens) in i blindena SpV 427 . 2) gendriva, få underkänd. mauricius haffuer dag tiil tre weker effter micaelis, om han kan driffue the lagen, som giordes mot honum om then boken STb 5: 241 (1519). - ogilla, underkänna. jtem til spordes the viij och xl, om the wille driffue eller gilla forscriffne vj witne. tha swarade the, at the ey kunde them driffue eller ogille göre ib 228 f (1519). - driva til ryggia, göra om intet, göra ogiltig, upphäva. kundo nokor wara swa onsko fuld som thessa fifft oc stadga met sinne falskheet kunne äller vildhe till ryggiä dryffwa Svartb 380 ( 1439) .
- 3)ge anledning (till), vara orsak (till), förandleda, orsaka. med prep. til och at-sats. lhär maa hwar oc en akta som lääs thenna hystorian mz (anakolut: mz bör utgå) hwad rynga oc föga saak dreff till ath saa manga mäktoga frome herra oppa bada sydor . . . hwilket klent weth oc oskälilegit forstand thz war mz them, ath the forwagade siith liff (jfr Lat. attendant ergo lectores presentis historie quam leui causa quam debili ratione tot fortium tot maiorum processit interius) Troj 104 .
- 5)drica, bedriva, idka. " vy cristoffer . . . forbiuthe höghelica, at enga fogata drenge . . . scula nogher köpenschat drifwe a lande " Uppspriv 12 ( 1444) . bruka oc driffwa therra köpslaghan medh landz almogha oc tilkommande gestom Prv f Sv st 149 (1461, avskr.). henrik stadz werie aff sielff sätthe, at han jnthe olage kop haue driffuit STb 4: 341 ( 1513) . - bedriva, förehava, göra. gudh aktar minst ath mik huath iak driffuir älla gör, for thy iak är fatigh ok fauiss MP 5: 20 . 10) indriva (fordran o. dyl.). anders beltere . . . begerde j (en) quitterning aff hustrv telseke om thet arff hon dreff pa monss larenssons wegna STb 5: 189 (1518). Jfr hos Sdw bet. 3. 11) driva, utsmida, hamra ut. eth driffwith selffbladh PMSkr 514 . ib. ib 553 . " bly driffs så tynytt att thet spinnes på silke och wäffs " ib 608 (senare avskr.). 12) driva, täta. laat driffva oc tiära bator jacter oc skep Brasks Cal 266 . 13) tränga (ned). intr. sedan dreff then smöria ned ath halsen strwpen oc swälgen Troj 188 . tå kan ey wirkitt driffua nider i vgnen och smelta PMSkr 628 (senare avskr.).