tabarþer1
(substantiv)fsvm--tabarþer..nn.1ett slags öfvrklädnad el. kappa
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- ett slags öfvrklädnad el. kappa. Jfr Du Cange, art. tabardum; Weinhold, Die deutschen Frauen, 2 Aufl., 2: 290; Hildebrand, Sveriges medeltid 2: 288. han hauar . . . hiitan talarþ (induitur pallio albo) Bu 204 . " han hadhe een tabardh granlittan " Lg 3: 365 . " gifuer iak . . . minom brodher . . . min rödha tabard medh graskinnomen " SD 1: 514 ( 1405) .