ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.9 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--skilia-vb.1) ↗

skilia1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--skilia..vb.1
Andra poster med uppslagsordet »skilia» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (24)

skyliaskeliaskeylyaskeleskilskelskilsskelsskildeskyldeskyldheskeldeskileskilderskyllerskiltskyltsupinreflskildzskilia sikskiliasopersonlskilia at

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

skilia: -as MD 67, 69 ; Gers Ars b 5. skylia: -as Bir 3: 163 ; -oms Al 2132 . skelia Bu 193 ; -as ib 519 . skeylya: -as PM XXVI . skele RK 2: 7281 (i rimsl.). pres. skil . skel: aatskel LfK 50 . refl. skils Bu 520 ; SR 2 ; Fl 207 . skels Gers Ars c 4. impf. skilde . skylde SD NS 2: 226 ( 1409); Fr 472 ; -os RK 1: 2425 ; -oss ib 2422 . skyldhe SD NS 2: 243 ( 1410) . skelde: -os Bu 149 ; -es ib 526 ; -is FM 526 ( 1511) . skile RK 2: 7326 . part. pret. skilder . skyller, se atskilia. n. skilt. skylt SD NS 1: 179 ( 1402), 180 ( 1402), 2: 343 ( 1410). supin. refl. skildz Bo 192), skilia sik , skilias , skilia a , vara skild. opersonl. vtflytir leedh fradha mällan tannanna oc hans mvn thy at thom skil ey lankt a Bir 2: 99 . Jfr askilia. skilia at ,

Källans artikeltext (21 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)skilja, afskilja. skilde war herra liwsith fra myrkeno MB 1: 155 . " skulo the skilia skaalina fra kärnanom, thz är ofannigh ordh i the hälghe script, oc okläd aff andelike vnderstandilse " ib 268 ; " jfr 5. - skilja, skilja från samvaron el. föreningen med. huat skilde þik viþ hälgho martires " Bu 520 . " skal iak . . . skära han oc skilia hans liiff, oc alla hans kompana til ondzskap, widh mit folk (succidam . . . ipsum, et omnes qui consenserunt ei . . . de medio populi sui) " MB 1: 368 . sandir idhrughe skil siälina vidh diäfullin Bir 2: 218. Bil 557 . " han er skilder vid mik " RK 1: 357 . - skilja från innehafvandet el. besittningen af. widh thz palatz är han nw skild Al 3644 . " skilin hanum wid häst oc harnisk " Di 64 . " waalen han vidh slottet skilde " RK 2: 1211 . " somma them haden tenkt wid liffuit skilia " ib 7320 . " konung cristoffer wil han fra rikit skele " ib 7281 . - skilja, frigöra. thw äst skild aff tholke fafängo Bir 3: 327 . - skilja, befria. gud skilde the swenska aff then nöd RK 2: 7321 . - åstadkomma skilsmessa el. splittring i, upplösa. nw är var sata vmganga skild (disjuncta) Bo 213 .
  3. 2)skiljas, aflägsna sig, upphäfva samvaron el. förbindelsen (med). mik thykker ilt fra hänna skilia Fl 209 . tha han wille fra them skilia RK 2: 2458 . " jach ma mz licha fra jdher skilia " ib 5571 . " engelbert oc puken ville fra them skilia " ib 2319 . " iac trengde thom mot thera vilia mz rikit holla oc fra konung eric skilia " ib 6677 . " han . . . trodhe jw fullelica wara gudz vilia at konungen sculle fra riket skilia " ib 5553 . - skilias, blifva fri (från). som gerna wid barkakonung skille RK 2: 7326 . - skiljas, upplösas, upphöra. thz skulle tog en tid effter gudz welia thera samwara mz döden skilia RK 2: 8392 . - På samtl. till 2 hörande ställen står skilia i rimsl.
  4. 3)skilja, åtskilja. " skal göras . . . vtan widh borgha muren en annan mur, at te bådha murana skili nokot rum " KS 86 (210, 94) . - skilja, utgöra afståndet af. hwan stadhin skilde eet stenkast fran androm Bo 186 . - skilja, utgöra skilnaden el. olikheten mellan. skil thera gang om kring solina antiggia litith eller altztänkte MB 1: 62 .
  5. 4)blifva oense. opersonl. med ack. tha took them först skilia badha RK 1: 551 .
  6. 5)skilja, urskilja. " wisto ey väl at skilia ben firi ben: hwilkin waro petri ben: ok hwilke pauli " Bil 108 . " ware iak folasta faana gäk ther ey kunne skilia bro om bäk " Al 1922 . þe kändo eigh christum firi iacobum. sua varo þe like. vtan iudas kunne bätar skelia for daghleka saman varu Bu 193 . " än the hafdho skilt, hwath hwiit war eller swart " MB 1: 119 . - urskilja, tydligt se. at . . . han matte skilia fa hua ther var när hänne la Fl 1547 .
  7. 6)inse, förstå. thz man görla skylde Fr 472 . husfruan thetta görla skil Fl 888 . " skilia . . . at thätta lifwit skal ändas mz dödhinom " Bir 4: 127 . ib 130 .
  8. 7)döma. ther om skilia Fl 1608 . " thet som hampnfougden och sexmennerna giöra, skilia och döma " SO 308 . " skilia firi fäst (fasto, fastom), ss ordförande bland fastarne formulera stadsfästelse å öfverlåtelse (af jord). ego . . . eandem resiganacionem legaliter publicaui. quod wlgariter intelligendum est. iac skildhi fyr festnum " SD 2: 279 ( 1299) . " ipsam resegnacionem secundum leges terre rite publicauit. wlgariter dictum skildhi fyr festnum " ib. " pro cuius empcionis titulo proloqutor fuit saxo de karaby. id est. skilde firi fæsth " ib 381 (1303, gammal afskr.). haquino . . . pro pacto appropriacionis quod wlgariter dicitur skilia fori feest legaliter publicante ib 4: 618 ( 1338) . kännis jac . . . hafua skilt fore enne jordhafäst ib NS 1: 687 ( 1407). jak fi[n] vidher skyldhe fore fästenne ib 2: 243 ( 1410) . ib 108 ( 1409), 226 ( 1409), 343 ( 1410). kännis jac mic hafwa skilt fore the fästonne ib 297 ( 1410) . kännis iak . . . mik hafua skyt for fastone ib 1: 179 ( 1402) . ib 180 ( 1402) . " gilddo judex . . . skildi fore fastum " SD 3: 37 ( 1311) . " skilde siälwer fore fastomen ib " NS 2: 37 ( 1408) . Jfr Amira, Altschwedisches Obligationenrecht s. 274 f.
  9. 8)tilldöma, genom dom tillerkänna. vil iak hänne rät här skilia Iv 5253 . skils hanum til gangä a sama gozit SR 2 .
  10. 9)bestämma, stadga, förordna. skilium wir halw minni plikt SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " böte swa som förrä skils ib 5: 480 (1345, nyare afskr.). "
  11. 1)skilja sig, upphäfva den äktenskapliga förbindelsen (med). han . . . tordhis ekke skilia sic widhina Lg 45 .
  12. 2)skilja sig, skilja sig från besittningen (af). skilde hon sik ther . . ganzklica vidhir Bo 3 . " skil thik . . . widh (lemna från dig) hans breff " ST 30 . refl.
  13. 1)skiljas, skiljasf från hvarandra. siþan apostoli skildos Bu 12 . ib 149 . - särsk. om äkta makar: skiljas, upplösa äktenskapet. the skyldos fore gudzitzwa lagh RK 1: 2425 . ib 2419 .
  14. 2)skiljas (från), skilja sig (från), upphäfva samavaron el. förbindelsen (med). är huarom louat skilias viþ Bu 21 . " at min bonde skils viþ hälgha martires " ib 520 . " som aldre skeldes uiþ sin folstar son " ib 526 . " iak vardhir nu skilias vidh thik " Bo 213 . kan . . . þänne wiþer han skilliäs som firi han þiänä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). skils iak vidh min mästara ok blanzaflur Fl 207 . Bil 128 . RK 1: 1235 . " ther tha skuldo skilias vid thera heem " ib 110 . " ii skilins viþ likaman mz syndom " Bu 138 . " alt þät viþ þik scal skelias " ib 519 . " tha hofwodhit skildis widh halsin " Bil 127 . siälin skils vidh kroppin Bir 2: 287 . " skilias vidh världinna fafängo " ib 167 . " viþer frälse skiälläs " SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). swa som skenit skils aldre fran eldenom swa skildis aldre min gudhombir vidh mandomin Bir 1: 4 . " vi skilioms alre . . . fran thik (non discedimus a te) " Bo 230 . MD 69 . FM 526 ( 1511) . (ther bien skilias fra sin wiisa äller et swiin fra sina grise Al 1881 . " tha siälin skils fran gudhi " MP 2: 198 . huar siälin skils fran licammanom Bir 2: 81 . Gers Ars c 4. skilias fran thenne werdenne ib b 5. PM XXVI . " j tholike akt skildis iak af kroppenom " Bir 1: 169 . " thin siäl skall skilias mz likamin vtan ve " MD 69 . ib 67 . - skiljas, upphäfva den äktenskapliga förbindelsen (med). tha skildis hertogh waldemar widher sina husfrwo RK 1: 2418 . MB 1: 506 . " ängilin hafdhe budhit honum at han sculle engte skilias fran hänne " Lg 45 .
  15. 1)åtskilja, skilja (föremål från hvarandra). skide han þöm (bröderna) at Bu 528 . " þe cristno kunungane varo þa skilde at " ib 177 . " iak wil os aldre skilia aat " Al 737 .
  16. 2)afbryta, upplösa, vålla slut på. thenna soth vil nw skilia var venskap ath Di 224 .
  17. 3)skilja, utgöra afståndet mellan. gingo af bethleem til ierusalem som skilia aat fäm milo Bo 6 . ib 84 . " them skil aat väl fyra oc siutighi milo " ib 24 . " ey skil thom mer at oc mik än twäggia fota rwm " Bir 2: 181 . - åtskilja, utgöra skilnaden mellan. thetta skil at wara skipilse äpter syndina, oc adams fore syndina MB 1: 146 . " här sigx hwat som skil aat godhan anda ok ondan anda " Bir 1: 186 . " drukkin man ok galin skil ey meer at än söfn (d. v. s. mellan en drucken och en galen man är blott den skilnaden, att den förre blir klok, sedan han sofvit ruset af sig) " GO 579 (jfr Östnord. och Lt. Medeltidsordsordspr. utg. av Kock och af Petersens 1: 198, äfvensom 2: 264). - utgöra skilnaden. at mannin thänke huru mykit som skil aat mällan (quantum distat inter) likamlika syn ok andelika Bir 1: 236 .
  18. 4)vara skild, vara aflägsnad. opersonl. med ack. swa som skil at himelin ok jordhina (himlen och jorden äro skilda från hvarandra; sicut cælum distat a terra) swa äru mine vägha oc mine doma lankt fran värlzlica manna raadhom ok vndirstandilsom Bir 3: 195 .
  19. 5)vara skild, vara söndrad, vara oenig. thera hierta skilde mykit aat RK 1: 3749 (möjl. att föra till 6).
  20. 6)vara skild, skilja sig, vara olik. hwi ordhin skilia swa mykyt at j lästine Bir 2: 321 . - opersonl. mantzins siäl oc ängelin skil swa mykith at . . . at hon är swa som the taffla som ey är scriffwath, oc tho wäl tilreed at scriffwa äng ängelin är swa som the tafla ther all är scriffwath MB 1: 118 . ib 55, 353 . suåsom skil åt rätwisan kunung . . . ok girughan wålds man . . . suå skil ok åt, råtwis lagh ok orättan ok ogudhlikan stadhga KS 67 (165, 73) . Bir 2: 268 . - part. pret. skiljaktig, olik. ware sidhe ära skilde aat swa som daghin är fore nat Al 6035 .
  21. 7)åtskilja, urskilja. " hwru thu skalt war ben skilia at ens for annars " Bil 283 . - refl. skilias at, skiljas åt, skiljas från hvarandra. at väghane skildos aat Bo 215 . Bir 1: 336 . nar fötrene skilias lankt at ib 342 . " för än thin siäl ok licamme skylias aat " ib 3: 163 . Bo 192 . " swa bra þe (frälsemän af samma familj, hvilka bott samman) skiliäs . . . at " SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). för än the (apostlarne) skildos aat Bil 226 . KL 77 . Fl 648 . Iv 1944 . Al 7387 . " om i skilias wener att " Di 66 . ib 140, 162, 224. thy flya nw the fila all the flyddo bort ok skildos aat Al 5525 . " tha foro the bönder huar sin wagh at hänta foder ok summi maat ok skildos en deel mykit aat (aflägsnade sig från hvarandra) " RK 1: 4111 . - särsk. om äkta makar: skiljas, upplösa äktenskapet. tha magho aldre tw hion skilas at MB 1: 506 . RK 1: 2422 . - Jfr at skilia. skilia sunder. - refl. skilias sunder, åtskiljas, skiljas från hvarandra. iak skal thik se för wi skylioms swnder Al 2132 . - skingras. Al 1884 . - Jfr sunder skilia. - Jfr af-, bort-, fore-, fran-, til-, undan-, ur-, ut-, vidher-skilia, samt lagh-, o-skilder.

Hänvisningar i artikeln

se för wi (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.