ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.55 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--skända-vb.1) ↗

skända1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--skända..vb.1
Andra poster med uppslagsordet »skända» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)

reflskändas

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

skända sik , utskämma sig, stå med skam. hon ville ey skända sik siälua for faam mannom Bir 3: 30 . refl. skändas ,

Källans artikeltext (11 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)bringa på skam. lucia swaradhe swa witerlika. at paschasius lät sik skendan Bil 556 . " the ärw skände (confusi) " Ber 168 . - låta komma på skam. skända ey (ne confundas) mith änlite i hänne (bönen), at iak ey bönhörder warde Su 144 .
  3. 2)bringa skan öfver, vanära. bäggias wara hedher haffwer han skänt Al 7884 . " the skända . . . sina wigxl " MB 1: 139 .
  4. 3)vanära, skända, kränka (en qvinna). the skulu hona skända Iv 2877 . MD (S) 304 .
  5. 4)skymfa, håna, lasta. med dat. klerkom skenda MD 87 . - med ack. decianus skände sina män mz ordom at the gatho äkke thökt en man. som manga män hafdhe för vmstriit Bil 472 . " hwar man vilt thu mz ordhum skända " Iv 562 . Al 1854 . hädde ok skände beatum lofredum KL 122 . - abs. thu kan badhe skända ok hädha Al 4413 . - lasta, klandra, tala illa om. skända annan Al 2264 . " aff all wärlin wardher han skänd " ib 2716 . " skända alle mik ok döma mik ondan " Bir 1: 149 . GO 805 .
  6. 5)förderfva, förstöra. han hafuer mik swa sara skänt thz mit liif är nu bradhlika änt Iv 776 . ib 4593 . Fr 1356 . MD 17 . gudh skende konung magnus för thz kyff RK 1: (sfgn) s. 184 . thu haffwer . . . marhgom lundom wärldina skänt Al 8294 . " swa wardhe han ewerdhelika skänder " ib 8838 . " oskällikhet oc dyrfwe fordärua oc skände al thing " Bir 2: 226 . " drukinscapir . . . skänder vndirstandilsin " MP 1: 310 .
  7. 6)förderfva, förarga, bringa på fall. skändas älla skända är at taka sik älla göra androm synda tilfälle Bo 135 . " licamlikit gagn skal man lata for kärlex skuld at man ey skände sin iämcristin (propter scandalum fratris) " ib 87 . " hulkin som . . . skändir (scandalizaverit) een af thässom pussillis " ib 138 . Bir 3: 309, 329 . " at iac sculi ey skända mina siäl " KL 193 . " ängen wanfrägdh skände (scandalizet) thit lifwärne " Ber 57 . " tungan wtan styrslenna bezil skändir (scandalizat) badhe härra och första " ib 58 (båda dessa sistn. ställen böra kanske snarare föras till 5).
  8. 1)skämmas, blygas. " riddarin skändis wardha en hänther " Bil 255 . " tronna ovine . . . skulu skändas (erubescent) äwärdhelika nar the see mina rätuiso " Bir 1: 17 .
  9. 2)utskämmas. " skal hon nu skändas (justaum est ut confundatur) aff allom for mangom " Bir 3: 30 . MP 1: 6 . " the skulu vppinbarlika skändhas fore änglom ok mannom " Bir 1: 16 . " han skal skändas oc pinas for sit fafänga ärfwodhe " ib 2: 83 .
  10. 3)komma på skam. iak scal ey skändas MP 1: 260 . " the som tik forlata skulo skändas (confundentur) " ib 274 . " at wärldzlika starke män maghin skändas ok skämmas " VKR II . Bir 2: 116, 286, 293 . ST 196 .
  11. 4)förargas, taga anstöt. skandalum thz är at skändas. ok skändas älla skända är at taka sik älla göra androm synda tillfälle Bo 135 . " af hulko the skändos (scandalizabantur) oc wordho thäs värre " ib 87 . " lat äkke af at göra thz som got är. än thot somlike orätuislica skändas af thy (alius inde scandalizetur injuste) " ib. " thz godha som tharflikit är til siälinna helso oc gagn. skalt thu äkke forlata nar somlike skändas oc arghas ther af ib. got är halda sik badhe af köt ok vin. the til at thin systir skuli ey skändas älla thola nakat meen ib. ib 115. " Bir 3: 169 . " at godhe skulin ey skändas " ib 275 . - Jfr oskänder.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.