ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.38 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--pänninger-nn.1) ↗

pänninger1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--pänninger..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »pänninger» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (56)

penningerpanninger Lpeningerpeningrpäninggerpänigherpänigerpenigherpeninpänungerpenningpänninga aflingpäninga-pänninga böterpänninga giripeninga-pänninga girugherpäninga girogherpänninga giäldpäninga giäldhpänninga knuterpänninga landpeninge-pänninga lönpänninga löspänninga räkinskaperpäninge-pänninga sakpenninga-pänninga skadhipänninga skatterpänninga skiptarepänninga skrinpäninga skriinpäninninga sniktpänninga summapäniga-pänninga systirpänninga säkkerpänninga talpänninga värdhpännings kannapenningx-pännings landpäningz-pänings-penings-pänigx-pännungx-pännings väktpeningx-pännings värdhpäyngx-pännings värdhepännings ölpeniges-

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

penninger . panninger L. peninger: -inga SR 19 ; Di 44 ; Lg 3: 36 ; SO 33, 51 . peningr KS 28 (70, 30) . päningger: -iggom Bu 30 ; -igga LfK 17 . pänigher: -igh Lg 3: 646 ; LfK 17 . päniger: -iga Bu 170 ; ST 488 ; -igen Bu 153 ; -igenom ib; -igins ST 488 ; -igomen ib 489 ; -igana ib. penigher: -ighe FM 230 ( 1505) . penin (ack. sing.) Lg 3: 37 ; " se vidare gulpänninger. pänunger L. pängar ib 6 (1401; -gar utgör dock en upplöst förkortning). I plural användning förekomma (i bem. 2) päning SEG 112 ; päningh ib 112, 114, 115, 116 ; penning TS 20 ), pänninga afling päninga- ) pänninga böter , pänninga giri päninga- . peninga- MB 1: 463 . päninga gyri L.). f. L. pänninga girugher päninga girogher ) pänninga giäld päninga giäldh ) pänninga knuter peninga- ) pänninga land peninge- ) pänninga lön päninga- ) pänninga lös päninga- MB 1: 203, 221, 256 . päninga- Bu 513), pänninga räkinskaper päninge- ) pänninga sak penninga- ) pänninga skadhi päninga- ) pänninga skatter peninge- ) pänninga skiptare päninga- ) pänninga skrin päninga skriin ) päninninga snikt päninga- ) pänninga summa päninga- SD NS 1: 11 ( 1401), 2: 86 ( 1409); FH 3: 17 ( 1442); Bir 3: 26 . peningaSD NS 1: 16 ( 1401), 17, 18 ( 1401). päniga- ST 497 ), pänninga systir päninga- ) pänninga säkker ack. päninga säk MP 2: 241 . peninga sääk RK 1: 1124), pänninga tal päninga- . peninga- ) pänninga värdh päninga- ) pännings kanna penningx- ) pännings land päningz- SD NS 1: 52 ( 1401) . päningx- ib 98 ( 1402) . päninx- ib 52 ( 1401) . pänings- . penings- . pänigx- . pännungx- SD NS 1: 95 ( 1402)), pännings väkt peningx- ) pännings värdh päyngx- ) pännings värdhe pännings öl peniges- )

Källans artikeltext (6 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)penning, myntstycke. " syndirskärande päningin " Bir 3: 141 . " fals peningr som hauer rät mynt " KS 28 (70, 30) . " oppa then penin som sancte annes beläthe stodh oppa " Lg 3: 37 . " gifwa oc vtgöra . . . hwitan swenskan pänning (ett svenskt silfvermynt) foe ena ortugh, hwitan thyskan pänning fore siäx pänninga swenska oc gotniskan pänning fore fem swenska pänninga " FM 23 (1389, nyare afskr.). SD NS 1: 443 ( 1405); jfr Huberg, Aarb. f. Nord. Oldk., 1891, s. 12. - pl. penningar, myntstycken, mynt. lather ther aff sla peninga och mynthe gyllena Lg 3: 36 . sagde han at han wille jngen räffwilske penighe haffue, vthen alth swerigis mönth FM 230 ( 1505) . Jfr 5.
  3. 2)penning, myntstycke å valör af den lägsta myntenheten, äfven ss beteckning för denna enhet: penning, (i Svea-landskapen och under senare medeltiden i hela Sverige) en åttondels örtug. örtugh firi nöt ok fiura peninga firi far SR 19 . " hästä korn skal köpäs swa att spander [gyälder] twem pänningum meér än han gyälder i nästa köpstaþ ok skieppa enom pänninge " SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . " for þre pänningä swänskä ib. for fyurä pänningä swänskä ib. " ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). en swensker penninger ib 6: 157 (1349? gammal afskr.). böthe brodher iiii päninga gillena ok allermannenom ii päningh SEG 112 . huar forscrifne tijdh om arith skal huar broder vtgiffue tiwgu pen inga sua at the fira tyder om arit göra x artiger til hopa aarit om kryngh SO 33 . ib 3, 5, 51 . SGGK 106, 107 . SEG 113, 114 o. s. v. hadet kwnnit finnes, at han aff nogen rigesins inwonare hade latiid tagit j fra til en peningis, tha wilde han wedergelle x peninge for huar en FM 521 ( 1511) . " gifwa oc vtgöra . . . hwitan swenskan pänning fore ena ortugh, hwitan thyskan pänning fore siäx pänninga swenska oc gotniskan pänning fore fem swenska pänninga " ib 23 (1389, nyare afskr.). SD NS 1: 443 ( 1405) . " sölffmynth skal han slaa helä örtoger halffva örtoger och smaa holä penningä " HSH 19: 14 ( 1497) . " skal wägien mark aff for:ne smaa holä penningä hollä fem lodh sylffwer " ib 15 ; " se vidare under hul, adj. ther aff fa vi ey meer än fyra päninga giordha aff eer " Iv 4276 . " t ey kome en pänningir til bygninginna hulkin som ey är wäl ok rätuislika afladhir " Bir 1: 54 . " aff varfru päning som kallas vazstena pänning " ib 2: 336 . " gifwe en päning thz mynt som gänkt är " ib. " then som är j hionalagh gifwe twa päninga " ib. " gifwe for huart thera (af barnen) en päning ib. " ib 4: 94 . - pl. i förening med ett omedelbart föregående mark, öre el. örtogh, för att beteckna att det ifrågavarande beloppet erlägges i myntade penningar (i allmh. silfvermyntstycken å en pennings valör). Jfr Schlyter, Ordb. s. 431 f.; Nordström, VAH 19: 195 f., 200, 205 f., 215 f. tolff mark päninga ST 489 . " hundraþa mark pänningä " SD 5: 565 ( 1346) . " tolfhundraþa mark swenscä pänningä " ib 564 . tw hwndrattä mark redo penningä ib NS 1: 5 ( 1401) . xiiij marc redho swenscha päninga ib 2: 86 ( 1409) . betala . . . alla the sculd han (innehafvaren af Åbo slottslän) jnnan komen är . . . swasom äru atta tusanda marker penningä oc thiughu thusanda marker swenska penningä BSH 1: 194 ( 1387) . hundradha mark swenska päninga stokholmst mint SJ 78 ( 1436) . böte ena halffua mark penning TS 20 . XX marc redha päninga . . . swa goth minth at sex marc göra ena lödhogha marc SD NS 1: 11 ( 1401) . " for X marker abosko peninga swa dana mynt at X marker gör en lodögh mark sylff " FH 3: 130 ( 1448) . " ffore twa marker oc fämtigi aboska päninga " ib 17 ( 1442) . " ii öra päninga " MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 59 . SEG 113, 114, 115, 116 . TS 22, 23, 25, 26 . X artiger peninga SO 33 . attä march ok 1 orä swänskä pänningä SD 6: 149 ( 1349) . hänne ena marck swenska pänninga gifwa oc vtgöra . . . i redhom pänningom . . . älla oc i thässom köpmanna warom FM 23 (1389, nyare afskr.). SD NS 1: 443 ( 1405) . Jfr mark, öre, örtogh. - penning. ss öfversättning af Lat. denarius. swa som iudha saldho war herra for XXX päninga. swa lät titus sälia XXX iudha for en päning Bil 317 . " ey mer aff huario frö än som än päningh wägher (pondere denarii) " LB 5: 80 .
  4. 3)= pännings land. enum päninge minna en eeth halfs öris landh jordh SD NS 1: 12 ( 1401) . " tu örisland jordh, ij päninga minna " ib 24 ( 1401) . ib 35 ( 1401), 52 ( 1401). iɉ päningh ib 297 ( 1403) . " vi ɉ päning ib. "
  5. 4)koll. " (och i mera abstr. användning) penning, penninar. päningen raþar hanom ok han raþar eigh pänigenom " Bu 153 . budhu wt osigheliken mykyn pänigh för them Lg 3: 646 . - kassa ther bör klokkre i öre före aff gilles peningh SGG 132 . - pl. penningar. hanum swaris hwarte mädh laghum eller pänningum SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). hwar man agher fridh a sino godze ok pänninghum hawä ib 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). leghia mz päninggom tua män Bu 30 . " alla þera päniga " ib 170 . til thes han sina päningha faar SD NS 1: 20 ( 1401) . päninga fikt är diäwls heþar Bu 153 . " for päninga saka " Fl 277 . " hänne ena marck swenska pänninga gifwa oc vtgöra . . . i redhom pänningom . . . älla os i thässom käpmanna warom " FM 23 (1389, nyare afskr.). redha päniga ST 488 . Jfr 1. - i allmh. det som gifves i betalning. om metall. thet iec laghlica salt hawer . . . thetta mit epterscreffna godz . . . for sex pund mässing, c ena sylffskeedh om fyra lodh, hulka pänga iec kennis mik hawa op boret SD NS 1: 6 ( 1401) .
  6. 5)pl. (lös) egendom. huus, jordh, vatn eller vatnwerk . . . eller ok lösä pänningä SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.)., NS 1: 611 ( 1407), 2: 86 ( 1409). alla mina rörandespenninga ib 1: 110 (1402, nyare afskr.). - Jfr dagh-, er-, fäste-, guds-, gul-, half-, hovudh-, hvit-, legho-, provasta-, silf-, skata-, skimal-, sma-, tol-pänninger; abo-, aflinga-, afrads-, barna-, bo-, bol-, bolags-, boskaps-, brut-, bruta-, domara-, drykkia-, drykkis-, en-, forbuds-, gangs-, gengärdh-, halds-, harniska-, häradshöfdhings-, ingangs-, ingipta-, inlags-, kirkio-, laghmanz-, laghnöts-, landreds-, liusa-, mässo-, mäts-, paska-, skot-, snäkkio-, stokholms-, styremanz-, täro-, vapna-, väpnara-, öl-, örtogh-pänningar.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.