ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.9 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav N: 967 posterSida 1 av 25

na
Huvudv.
L. 1) nå, räcka (till.) med dat. noe flodh kom ey swa högth, att hon nadhe thy (@: paradiis) MB 1: 21 . nå, komma till, komma åt. med dat. ell. med…
nabbersubstantivJfr skogs nabber
Huvudv.
Jfr skogs nabber.
naboesubstantivnabo, granne. Ber 289
Huvudv.
nabo, granne. Ber 289, 290], ath wille vare honom for en godh nabo HSH 18: 12 ( 1494) .
naboesubstantivnabo, granne. at huar skulle vara then annen till bestand oc vilie som gode naboor bör huar annen göre HSH 14: 59 1525?
Suppl.
nabo, granne. at huar skulle wara then annen till bestand oc vilie som gode naboor bör huar annen göre HSH 14: 59 (1525?, Brask).
naborsubstantivnabo, granne. &quot
Huvudv.
nabo, granne. " aff vore granne och gode naborss " HSH 20: 103 507).
naborsubstantiv= naboe. lhan . . . spurde sina nabura at Prosadikter Sju vise m B 200 . &quot
Suppl.
= naboe. lhan . . . spurde sina nabura at Prosadikter (Sju vise m B) 200 . " jak er thin nabure " ib 204 .
naborskapsubstantivnaboskap, grannförhållande. &quot
Huvudv.
naboskap, grannförhållande. " koningh alexanders bodh aff palen hafwr nw varidh her hoss oss om förwndh och got naverscha at hafwe med swerges…
nabundin¹adj.nära förbunden, nära förenad
Huvudv.
nära förbunden, nära förenad, särsk. nära förenad genom slägtskap. nw äre the . . naundin likamin ooc siälen MB 1: 46 . med dat. som hanom varþ sua…
nabundin²adj.nära förbunden, nära föread
Huvudv.
nära förbunden, nära föread, särsk. nära förenad genom slägtskap. nw äre the . . . nabudnin likamin sóc siälen MB 1: 46 . med dat. som hanom varþ s…
nabyggiaresubstantivgranne. Lg 3: 580
Huvudv.
granne. Lg 3: 580 .
naþsubstantivoftast i pl. 1 nedlutande, nedlåtande
Huvudv.
oftast i pl. 1) nedlutande, nedlåtande, nedlutande för att få stöd; hvilande; hvila, lugn, ro. pl. nadher eller ro bidha MB 1: 430 . " hawa fr…
nadhsubstantivvila, lugn
Suppl.
1) vila, lugn, ro. pl. iäffuar mik storleka, ath hans siäl komb[er] allrigh til nodha, for än klostrhret faar alth godz igen NMU 1: 128 ( 1462) . 3…
nadhav.gifva sin gunst åt? nadher iomfrua mik Iv 218
Huvudv.
1) gifva sin gunst åt? nadher iomfrua mik Iv 218 . 2) vara nådig, hjälpa, förbarma sig. med personens dat. badho gudhi nadha them Bil 287 . badho s…
nadhav.Momentet torde böra utgå
Suppl.
1) Momentet torde böra utgå. Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil, 46: 283 f. 3) skona, bevara. med sakens ack. och personens dat. ther medh badh han na…
nadhelikaadv.nådeligen, nådigt. &quot
Huvudv.
1) nådeligen, nådigt. " talade han blidhlika til them och nadhlika " MB 1: 250 . " giordhe gudh nadhelika widh them " ib 433 (m…
nadhelikaadv.nådeligen, nådigt. &quot
Suppl.
1) nådeligen, nådigt. " giffwa en päning aarligha . . . wastena clostre til bygning hwilke hälgha pawa . . .fornämpda clostre langhligha oc na…
naþelikeradj.
Huvudv.
L. 1) lugn, skyddad. " hindra ens stadz fridh, eller ens landz, oc thera ro oc nadhelik skipilse " MB 1: 440 . " satte gudh siä.lwer…
nadhelikeradj.nådig, mild. theres öghon the allom ena liofwa ok nadheliga opsyn SvKyrkobr Lucid B 198 . tacke wij . . . for eder nades gunstelige tröst och nadelige scriffuelse STb 5: 359 1522
Suppl.
2) nådig, mild. theres öghon the allom ena liofwa ok nadheliga opsyn SvKyrkobr (Lucid B) 198 . tacke wij . . . for eder nades gunstelige tröst och…
naþogheradj.lugn
Huvudv.
1) lugn. ower thenna skya stadh oc sorma, tha är wädher swa rent oc nadhught oc qwart, at ther komber ängin storm eller ont wädher. MB 1: 122 . 2)…
nadhogheradj.nådig, mild
Suppl.
2) nådig, mild. - nådig. ss hedrande epitet el. i titel. fore wor keresta nade frves bön schul STb 3: 419 ( 1499) . war nodogester here kwnungh gös…
nadhsamlikaadv.nådigt. &quot
Huvudv.
nådigt. " ath i wredens nadhsamlige se til oss " BSH 4: 238 1498).
nafsubstantivJfr hiuls naf
Suppl.
Jfr hiuls naf.
naflesubstantivafle. ther stodh somt folk fastum fotum somi til knä somi til nafla Pa 22 . &quot
Huvudv.
afle. ther stodh somt folk fastum fotum somi til knä somi til nafla Pa 22 . " tw kan hwargen göra thz diwr sart vtan tw kunde stinga thz i naf…
naflesubstantivnavle. &quot
Suppl.
navle. " thesse godhe qwinnor sinthe pedher bentzsons modhir om hon war nakoth wanskappath j sin nafla tha war hon eke annorledis skaffth wppa…
nagsubstantivträta
Suppl.
träta; illvilja, avoghet. Jfr SAOB N: 30. fforlat os allom saman waara synder oc inbyrdhis hat, oc nagh SvB 141 (omkr. 1500).
naghlsubstantivnagel på finger el. tå. skaar thera neghle Bil 805 . thera haar ok näghla vaxto ey ib 878 . &quot
Huvudv.
1) nagel (på finger el. tå). skaar thera neghle Bil 805 . thera haar ok näghla vaxto ey ib 878 . " vpreff hon them (@: sarin) medh sinom naghi…
naghlsubstantivnagel på finger el. tå9. hon . . . giordhe sit änlite blodhoght mz sina eghna näghle Prosadikter Sju vise m 171 . ljmacie är en sten . . . är hwither oc lyws oc lithen som menniskos naghel oc swa wordhen PMskr 479. hon reff sig mz syna naglar Troj 168 . 3 spik. breueran . . . meth . . . spangum ok naghlum forgyltum
Suppl.
1) nagel (på finger el. tå9. hon . . . giordhe sit änlite blodhoght mz sina eghna näghle Prosadikter (Sju vise m) 171 . ljmacie är en sten . . . är…
naghlav.naghla genonm, med naglar el. spikar genomborra. lät naghla hans händar ok fötar ginum mz naghlom Bu 528
Huvudv.
naghla genonm, med naglar el. spikar genomborra. lät naghla hans händar ok fötar ginum mz naghlom Bu 528 . Jfr näghla.
naghle¹substantivnagel på finger el. tå blöt naglan wel LB 7: 115
Huvudv.
1) nagel (på finger el. tå) blöt naglan wel LB 7: 115 . Jfr naghl 1. 2) nagel, spik. omöghelikit är. at skipit kan fästas vtan naghla (clavis) KL 2…
naghle²
Huvudv.
, se nafle.
naghlesubstantivnagel, spik. - i bild. hur thet komb till thet kan iak ei förstå
Suppl.
2) nagel, spik. - i bild. huru thet komb till thet kan iak ei förstå; bidher troliga thet hänger nu på ytherste naglen Spegel Skrbev 145 (1513). -…
naghlfasteradj.fäst med spik. lot ater thöm up i gen . . . thät husit thär han i saet . . . fri ok quijt jordh fast oc naghelfast SJ 123 1443
Huvudv.
fäst med spik. lot ater thöm up i gen . . . thät husit thär han i saet . . . fri ok quijt jordh fast oc naghelfast SJ 123 ( 1443) .
naghlstinger
Huvudv.
naghlstiungsubstantivstygng som häst fått av hästskosöm. then hästin magnus smid red wt han haltade aff et nagilstiwng ATb 1: 49 1455
Suppl.
stygng som häst fått av hästskosöm. then hästin magnus smid red wt han haltade aff et nagilstiwng ATb 1: 49 ( 1455) .
naghlthornsubstantivett i den ena änden klufvet järnverktyg hvarmed spikar utdragas, spiktång. II nageltorne HSH 19: 168 1506
Huvudv.
ett i den ena änden klufvet järnverktyg hvarmed spikar utdragas, spiktång. II nageltorne HSH 19: 168 ( 1506) .
naghltolsubstantivett redskap vid spiksmide. eth spika städ oc eth nagheltool Inv Cur Tynnelsö 7
Suppl.
ett redskap vid spiksmide. eth spika städ oc eth nagheltool Inv Cur Tynnelsö 7.
naghltornsubstantivnageldorn, verktyg för utformning av spikhuvuden
Suppl.
nageldorn, verktyg för utformning av spikhuvuden. Jfr Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8.
nagrannesubstantiv
Huvudv.
L. 1) någranne, nära (men ej näramaste) granne. melis men niels pederssen och sture niels granne oc nagranne SJ 333 ( 1466) . mälis men . . . jaco…
nagrannesubstantivL 1 någranne, nära men ej närmaste granne. granna ok naagranna NMU 1: 83 1399 . &quot
Suppl.
L 1) någranne, nära (men ej närmaste) granne. granna ok naagranna NMU 1: 83 ( 1399) . " hade hon sigh medh hanom j vmgenge som en dande quinne…
nakav.nalkas, närma sig. engen thera tordis slotted naka RK 2: 8868 . ib 9299 . &quot
Huvudv.
1) nalkas, närma sig. engen thera tordis slotted naka RK 2: 8868 . ib 9299 . " tha han är til dörren nacha ib 2838. " 2) nå. himilin naka…

← FöregåendeSida 1 / 25Nästa →

← Tillbaka till träfflistan (967 träffar)

Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

Beständig länk (/ordbok/soederwall--naþeliker-av.1) ↗

naþeliker¹

adj.(adjektiv)

Lemgram: fsvm--naþeliker..av.1

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (8)

nadherlikernadherliknadherlignodgelighnadheliknadhelekennadhelikitnadheliket

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

nadherliker: -lika Su 115, 341 . nadherlik MD 78 (i rimsl.). nadherlig: -liga MB 2: 304 . nodgeligh (dat. el. ack. m.; för nodheligh? FM 344 ( 1507) . nadhelik . nadheleken LfK 12 . nadeligin ib 252 . nadhelikit Bir 1: 365 . nadheliket LfK 80 ),

Källans artikeltext (4 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

L.
1)lugn, skyddad. " hindra ens stadz fridh, eller ens landz, oc thera ro oc nadhelik skipilse " MB 1: 440 . " satte gudh siä.lwer han i hans stadh som högxster är a iordhrike oc nadhelikaster aff allom storm oc wädher " ib 123 .
2)nådig, mild. nadhelik herra ij görin ey swa Fl 260 . " af nadhelike foreskipan " Bo 237 . MB 2: 304 . Su 115 .. synda nadhelik forlatilse MP 1: 261 . " behas aff gudhi nadher oc nadhelikare lagh " MB 1: 444 . med dat. gudh war mik swa nadherlik MD 78 . - nådig. s hedrnde epitet el. titel. tw hör icke wor nodgeligh her konungh hans til FM 344 ( 1507) .
3)af nåd gifven, från nåd härrörande. nakra handa rörilse, som jak offta j mik känner oc ey weet jak huat the äru natulrlika aff mik, ällir nadherlika (gratiutæ] aff tik Su 341 . 4) förlåtlig. thz som mz idhrugha matte hawa warit nadheliki ok forlatelikit (remissibile et veniale) Bir 1: 365 . " är iak the som aldrigh giordhe synd antiggia nadhelika (veniale) älla dödhelika " ib 330 . the synd som enom är nahelik, ho är androm dödhelik MB 1: 144, 146 . ib 143, 145, 147 . Bir 3: 31, 226, 266, 468 . Su 305, 307, 318, 321 . Lg 3: 400, 417 . LfK 12,, 80, 252 . Jfr döþeliker.

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.