ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 78.53 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--i-e.1) ↗

i1

prep.prep. adv. · prep. och adv.(preposition · adverb)
Lemgram: fsvm--i..e.1
Andra poster med uppslagsordet »i» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (15)

iiijhii frami frani geni genomi hosj hossi mällei mällomi närij-i säni sänder
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
A I. med dat.som dock stundomi sht i det yngre språket

A) I. med dat., som dock stundom, i sht i det yngre språket, utbytes mot ack

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

ii . ij . y . hi SD 6: 65 ( 1348)), i bland , se bland. i fram , i fran i gen i genom i hos j hoss ) i mälle , i mällom jmellom ib 30 . " i mällan " Bo 113 . j mällan ib 221 ; Bir 1: 67, 4: 4 . " e mällan ib (Avt) 177. i mellan " SEG 122 ; Di 30 . i mäldan Ber 161 . i mällin SD 1: 669 (1285, gammal afskr). i mellin ib NS 1: 611 ( 1407)), i när ij- ) i sän ij- ) i sänder ,

Källans artikeltext (34 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. A) I. med dat., som dock stundom, i sht i det yngre språket, utbytes mot ack.
  2. 1)vid rumsbestämningar, för att uttrycka ett varande i el. inom något, i det inre af något: i. fäm barä copar skulu vara i hwariom smahärþ SD 5: 637 ( 1347) . " han laa ther i hedne jordh " RK 1: 2510 . " sat ii eno fasto huse " Bu 7 . " alla iuffru som uppfödes ii uz mönstar " ib 5 . " huarf som rökar i väþrä " ib 8 . " þu hafþe ii moþor live ful skäl " ib 79l före þörran vand ii hände ib 6 . " bätr är een fughil ij hände än fyre i skoghe " GO 263 . " i höfdom är hiärne " KS 31 (80, 33) . hon (tungan) skal täfka i munnenom manz mat ib 55 (138, 59). alt thet i wärildene är ib 2 (4, 3). himil oc iordh oc haf oc al the thing ij them äru Gr 271 nw wardhe liwsen i himblinum . . . oc skine i himpnenom MB 1: 156 . " han sitar höght ii himnom " Bu 197 . lifþe . . . ii skoghe ib 18 . " duo agri huar i sino giærþeno " SD 2: 289 ( 1299) . " hawa ok byggia huarn stath, i ängiom ok öjom, i skoghom ok watnom thr thöm tikkie wara wänt, lustelikt godz " KS 60 (150, 66) . fiskning i haui ok i androm watnom ib 42 (109, 45). hafde sama strömen oa i sama strömenom standande VAH 24: 322 ( 1442) . " ther är wäl xij eller xv alna vtlop i allom hulumen " ib. " a land älla i städhom " BSH 1: 197 ( 1387) . " skipa ok afftaka domara i häradhe ok hundrare huario " KS 68 (168, 75) . " apostoli predicadho hwar i sit landskap " Lg 37 . " i þem timä wir ärum j landit " SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " haua thz hälzt til hof sidher i lande huario, thet sidher är . . . i thes kunungzgårdhe " KS 54 (137, 58) . " hans stauar ok stol var först ii östarlandom " Bu 99 . " treuer i þysco lande ib 200. iorþaþe iacobum viþ guz mönstar i ierusalem ib 198. behalla myn gardh i swdherby sokn ligiande . . . . . . oc myn äghodeel i waloberghe i wilskahäradh ligiande " SD NS 1: 1 ( 1401) . " jak gaff domkirkionne fem örisland jord ii ey ii skulptuna sokn ii norbo hundare " ib 11 ( 1401) . " wt aff stocholms hws eller stadhinom i stocholme " BSH 1: 132 ( 1371) . " war en iuþe ioachim at manne i nazareth " Bu 3 . " konungr i suerike norike ok scane " SD 5: 662 ( 1347) . " mädh . . . herra niclisse biscope i lyncöpunge " BSH 1: 131 ( 1371) . " härädzhöfdhinge i hölbo hundare " SD NS 1: 36 ( 1401) . wij proasta, domara och allmogans menigheit i gotlande BtRK 151 (1449, orig.) . " oppa almoghan j rikeno " Bir 3: 466. jak sten sture i gripsholm BSH 4: 44 ( 1476) . ib 100 ( 1483). olafwer i skälby SD NS 1: 8 ( 1401) . the . . . innelykto han i thrangom mwr KL 395 . - i uttryck i hvilka för en senare uppfattning snarast framträder begreppet af ett varande på ett ställe: på. j þöm väghenom Bu 71 . " i eno haui sighla mang scip " ib 489 . j allom stadom Bir 5: 17 . Jfr de ofvan anförda Gr 271 ; MB 1: 156 ; KS 60 (150, 66) ; BtRK 151 (1449, orig.) ; BSH 4: 44 ( 1476) . - i uttryck som afse beskaffenheten af ett läge: i. at widher läggia hanum . . . swa got godz ok i swa godho läghe SD NS 1: 391 ( 1404) . - i uttryck som afse drägt el. rustning hvari någon är klädd: i. sueptar oc vafþar ii fatökom klute Bu 76 . " sa jak ena fäghirsta jomfru . . . fördha j huitom mantol ok klenan kortil " Bir 3: 279 . " mz hundradha mannum väl kläddom j huitom klädhom " Bil 428 . " stodho twe män när them i hwitom klädhom " KL 131 . " hon gange in j natkiortlenom oc kwfflenom " Bir 5: 39 . " skulu soffua j sinom natnatkiortlom " ib 42 . " i wapnom wara " KS 81 (199, 88) . - i uttryck som afse ställe, skrift el. dyl. hvarest något finnes sagdt: i. scrivas i bliblia Bu 49 . " þätta sigus ok ii heþnom (qvedium) " ib 9 . " swå som six i gamblo ordquädhe " KS 8 (17, 8) . - i uttryck som beteckna ett omgifvane el. en beröring med ett ämne: i. finna ther ensampna kroppen jnsweptan j syno blodhe MB 2: 170 . " badha sigh j thera varmo blodhe " Bil 565 . " ath man badar och basar bwkin i varmo vathne " LB 7: 80 . " döpte howth dukin j blodheno " Bil 128 . " jak döpir j vatne " MP 1: 22 . Jfr II. - för att beteckna ett ämne ss ingående el. förekommande i ett annat: i. skänkte hanom etar i vine Bu 494 . - i bildl. el. andl. mening: i, taker med walz wärkum aaf þöm i handum hawer, huuus, jorþ, vatn, ällär vatswärk SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). haua vitra ok rönta syslomän i huarre syslo KS 41 (106, 44) . the (dygderna) äru summa i manzens skälum . . . ok summa äru i manzens hugh ok wilia . . . än !SYNS_DÅLIGT? alla äru i manzens sidhom ok åthäum ok hans na turalikom skipilsom ib 18 (45, 19). idhna i hugh tinom thz got ok dyghdelikt är ib 22 (53, 24). räkna sik enkte värdha i sinom hugh . . . än tho vilia the äkke swa vara älla räknas for androm i annars öghom Bo 4 . vaxste fatikdomsins astundilse i them ib 3 . " vm vi vistom j (vid) hulkom (näml. underverk) wi skulum fästa os " Bir 1: 383 . " the infästas swa j fordömilsom ok fortappilsom " ib 52 . " alla thessa articlä ok hwarn therra i sinom stadh lowum wi . . . stadhughä ok obrutlikä haldä skulä " BSH 1: 133 ( 1371) . " at han skulde läsa the samma ordhen for hanom i hans stadh " Ansg 257 .
  3. 2)för att beteckna ett varande el. ett uppträdande i en gestalt, en skapnad, en person: i. sta for mik swa som j siw skipilsom älla trappom Bir 1: 163 . " koma jämsköt diäfla j hunda hami " Bil 103 . " rädhelict diur. halft j manz hami. ok halft j häst like " ib 404 . " kom var herra ihesus til thöm i pilagrims liknilse " Bo 231 . swa mykith war han vndersam i sina persona oc i sinom ham Al 7454 . " wij . . . kunnom ey nw sielffue i wor egen persone komma til ider " BSH 3: 148 ( 1463) .
  4. 3)för att beteckna ett varande inom el. ett hörande till en samling el. ett antal: i. som i therra fölghe äru BSH 1: !SYNS_DÅLIGT? ( 1371). ängin war j hänna släkt som kalladis thy nampne Bil 894 . - i bland. vpstodh paulus midhwakt j them KL 174 . " thu äst ey minst j (in) iudha lanz hofwdstadhum " MP 1: 44 . " swa som een är androm högre j (in) godhom andomen swa är ok en androm wrangare ok värre j ondom andomen " Bir 3: 199 . " j thässom väpnarom syntis ok fandz een godh man ok min win hulkin som thänkte swa mz sik " ib 366 . " skal swa stor gudhelikhet vardha j hedhningomen " ib 201 .
  5. 4)för att beteckna ett varande inom ett förhållande, ett tillstånd, en ställning el. verksamhet: i. " fore þe huar sin vägh þäþan i folks asyn " Bu 208 . " äru the j myrkiom " Bir 1: 163 . " kom . . . j myrke till rom " Bil 724 . " i stridh ok storm å haui, hua sik owarlik tilredhr, ther gitr han änga bätring å komit " KS 82 (202, 89) . i töm fallom, i bardagha kunno tima ib (203, 90) . varþ dräpin ii striþ Bu 174 . " var hon atar ii bönom " ib 5 . " liggar þär . . . i faghrom heþar " ib 54 . sagþe . . . hans häst: ok päniga biþa hans i fullom giäldom ib 173 . " skalt thu när os bo äwärdhelika j frygdh ok faghnadhe " Pa 23 . ho-. nom war thess mere nade j wanom RK 1: 2509 . " the systra som liggia j storom oc hardom siwkdom " Bir 5: 80 . thz wari j confessoris walde ib 20 . " mädhan the äru hindrada j gudheliko ärffuode " ib 81 . " thera gerninga skulu standa j abbatissona skipan " ib. " ärffuoda . . . j handa gerning ib. liwär i rätto hionalaghi " KS 3 (6, 4) . " vari j sami boot " SO 25 . " siw nättir ägha scogha j fridhi standa " TB 73 . " skulu thessin fornempda land . . . i lughne ok i fridhe warä " BSH 1: 133 ( 1371) . " i sinne fulle mact bliua scolande " ib 198 ( 1387) . " öpte decius j giäld ok harme " Bil 413 . " the drapo mannen i sinne giäld " MB 1: 261 . " adam oc ewa gräto fore abels dödh hundradha aar i reenliwe " ib 1 .
  6. 5)vid tidsbestämningar för att hänföra något till en viss tid då det sker: i, under. varþ mäst delen af väruldene cristen ii hans daghum Bu 99 . " i þem timä wir ärum j landit " SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " i warum barndom wäghxtu wpp marghähandä sidhwänniur, flere hardä ok oganghlichä än ganglichä ok godhä " ib 4: 464 (1335, nyare afskr.). ther fåfängr ok olydhen liuer i sinne yngsko KS 46 (117, 50) . " swa skolom ok vi göra i hans fran uaru " Bo 94 . " jak ffyk nw myna karlla op ffran smaalandh y tessa dagha " FM 673 (1517?). en konung j gamblo laghomen (veteri testamento) six haua astundat ens manz vingardh Bir 2: 85 . " haffwir nakor syster . . . orolikin laat j sömpnenom " ib 5: 42 . " sa ii symne sik vara ii vänasto mönstre " Bu 11 (med afs. på de båda sistnämda ställena jfr 4). annat hwat är wir i (vid) skänningis samtalu skipathum SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " þer sculu sighiäs twa messur i hwarri wiku " ib 5: 564 ( 1346) . abbatissan skal göra räkinskap, eth siin j hwariom manadh Bir 5: 24 . wm räkinskapen kan ey göras j hwariom manadh ib. genstan i eno öghnablike stadhnar aan Kl 312. genstan i thy sammw uplypte han siin öghon til himmilin Angs 257. j thy (derunder, i det samma) reste falantin sik opp Va 25 . i thy (i det, i det samma som) männene komo for dörrenea Lg 3: 247 . " hiogh mot diwret j thy som thz kom til honom " Va 25 . " j dy ath (under det att) mennisken menar haffwa vndher trykth höghfärdh ok fafänga äe swa weth hon ekke for en hon faller ther mith vthi " Gers Frest 1 . thet radh, i lengdhen gangligith är BSH 5: 20 ( 1504) . " the som ey bedhas j tima " Bir 5: 11 . " thetta gloria in excelsis matte engin böria j förstonne, vtan biscopa " ST 188 . - i, på. nakan annan dagh i areno Bo 254 . " i þrätiugunda are sancti iacobi biscops döme " Bu 197 . " arom efter gudz byrd, thusenda firahundratha aar i thet andre aret " SD NS 1: 146 ( 1402). taki tha ey nakra födho wtan j skipnadhom tima Bir 5: 5 . " bökrena bedhins hwar dagh j wissom timom " ib 11 . " swa wäl j högtidhis daghom som j söknom daghom " ib 18 . " til then dagh, j hulkom han vpfoor til himerikis " KL 131 . " j tessom daghenom fulkomnadhis thz som prophetin for sagde " MP 1: 155 . hwilkit och i iij heredz tingh randzsakedh är FM 585 ( 1513) . - utan motsvarande ord i Nysvenskan. som när oss stadde waro i thetta sin BSH 1: 186 ( 1386) . änksins idhars lif älla heelbrygdha scal fortappas j thässo sinne KL 174 . " dualde han swara them j thy sinne " ib 170 . " i thet sin (då) han sina erikxgatu redh " SD NS 1: 9 ( 1401) . " som iak screff idher till i sisth (senast) " BSH 4: 299 ( 1502) . ib 5: 29 ( 1504) .
  7. 6)för att utmärka den tid något varar: i, under. i thessum daghinom ok thessin daghin ok forodh wt, skal konung magnus hederlikä ok myuklikä haldas BSH 1: 132 ( 1371) . " rädhandis gudh i allom sin liifs timom " Bir 4: (Dikt) 233 . " j första psalmenom är sithiande, j androm standande oc j tridhia sithiande " ib 5: 18 . Jfr II 8.
  8. 7)vid tidsbestämningar för att beteckna något ss egande rum före en viss tidpunkt: inom, innan, före. fari bort af landi i þem stämpnudagh är hanum wardþer lagdþer SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ath jak thet fornempda goodz egh igen löse i then fornempda wara fru dagh ib NS 1: 378 ( 1404) .
  9. 8)för att hänföra en del till det hela; i, af. i westra thridhiungenom i närike SD NS 1: 273 ( 1403) . " for een fämtadeell i ramstadhum " ib 481 ( 1405) . " vm then fiärda fiärdung i sama garden " SJ 196 ( 1447) . Jfr 1. - för att beteckna delaktighet: i. aghä halfdelen i iorþinne SD 5: 637 ( 1347) . " hans deell i een quarn " BtFH 1: 79 (1485, nyare afskr.) . " vi hafwom ämuäl lut ok deel j thässe siäl " Bir 3: 88 . " mädh allo thy han atte i lösörom " SJ 3 ( 1421) . " som i therrä dagthingan begrine äru " BSH 1: 132 ( 1371) .
  10. 9)i uttryck som angifva hvaraf något består: i. mit goz . . . meth allom tillaghum i wato ok thorro SD NS 1: 18 ( 1401) . " aller mäste rikedomber i them äwum var i faarom ok nötom " MB 1: 220 . - för att betecknaf förhållandet mellan det hela och de mindre delar af hvilka det består: på. all annor saak skal wara äpther gutnisth tal, som är fyra gotniske i ären GS 40 . 10) för att hänföra en viss handling el. ett visst förhållande til den särsk. omständighet, med hänsyn till hvilken handlingen el. förhållandet utsäges: i hänseende till, med afseende på, i. i eno liknas olike simon ok sandar guz son Bu 102 . " domaren kändes sik i allom lutum vara wnuen " ib 511 . ey formattom vi i nakro honom hiälpa Bo 217 . " skulu i allum sakum swa stadhug forordhin haldas som daghin sieluer " BSH 1: 132 ( 1371) . " gören warn wilia oc skodhen wart bestand i thässom ärendom " ib 185 ( 1386) . " sik förgripa i onyttom ordom " KS 55 (139, 60) . " mykit troen i tidhindom vm ofräghd annars " ib 25 (63, 27). the ther hofsämi haua i mat ok drik, i sympn ok i waku, i glädhi ok klädhom ib 19 (48, 21). synda världinna rike älskara fäm lundom j miscundh MP 1: 191 . " skulo badhe j sik oc andrum haalda oc lätha halda badhe vtan oc jnnan fore thz som här epther fölgher " Bir 5: 130 . " giffue hanom sit i gen swa got j hwqr pening som han hanom fangit hade " SO 114 . - till. jac oc min kompan warom twe cristne män i nampneno Lg 3: 213 . - på. rika giordhe them i gul oc silf oc i androm myklom äghom Gr 265 . " äru fatikare j päningom " Bir 2: 70 . 11) för att betecka medel el. sätt: med. swor i hälghom stafuadhom edhe SJ 72 ( 1411) . " j hwaria namne thet hälst kan nämpnas " FH 3: 155 ( 1450) . - i, med, genom. om then owilliä som war kommen mellom migh oc borgemesterna radit oc meneheten i stocholm i thet at myn kere hustru . . . war skwffen slagen oc niddertrengd til gathwne BSH 4: 100 ( 1483) . " stundom bedröfuar fienden ganska mykith menniskena hogh i dy ath hankomber henne j the bedröwilse ok orättha tänkningh " Gers Frest 45 . ib 52 . " thär te warda äradhe i godhom lönom " KS 82 (202, 89): tagher waar herra vndan domadagh i twem ordhom MB 1: 172 . hulkom han tedhe sik liffuande äptir sina pino j mangom prövilsom (in multis argumentis) KL 131 . " hulkit väl beuisas i vndirsamlicom teknom " ib 392 . " engin vpfar til himerikis j sinne eghne makt vtan ihesus christus " MP 1: 156 . " vm han frestar thik j värlzlica manna vinskap " Bir 3: 30 . " säliä kläþe oc annät goz . . . i helom stykkiom oc halwm . . . salt i helom pundum allr halwm . . . smör oc fläsk helom skippundum allr halwm " SD 5: 639 ( 1347) . ath beredha . . . i smör ällir i gäfwm hästum ällir i andrum wärdhum ib NS 1: 443 ( 1405); jfr 9. görandis idhra syslo, j gudz kärlek oc räddoga Bir 5: 89 . på. them (gärningarna) giordhe han i vndirsami matto Bo 29 . " henna likama liknilse syntis j nakre matto (quodammodo) j minom likama " Bir 4: 103 . " kome i sialfsins kost " SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). - i Nysvenskan icke öfversatt. jäk är giäldskuldugher . . . þore raband, bymane i luthosia, i fyritighi marsch, attä march ok 1 orä swänskä pänningä SD 6: 149 ( 1349) . 12) för att beteckna öfvernstämmelse med: i, enligt. sworo at swa j sannindenne är FH 3: 44 ( 1444) . BSH 3: 174 ( 1466), 4: 299 (1502), 5: 73 (1506?), 215 (1507). II. med ack.
  11. 1)vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till det inre af något: i. at vi gangom heem ij vart hws Bo 215 . " j hwat hus ir gangin in " SD 1: 668 81285, gammal afskr.). a warra i färþ i land ib. " j een baat herra frederik gik " Fr 2329 . " hon sprangh i sängh " GO 21 . " lupu alle i skiul " KL 394 . " þa hon com ii väruldena " Bu 10 . " wpgangane i himenin " KL 131 . " ma hwar til annars i köpstadha ok annerstadz farä frilikä " BSH 1: 132 ( 1371) . " komen alla j choren " Bir 5: 18 . gaar thu j dans see hulikin thu ii hand takir GO 684 . lagdhe han i sina nyo stentro KL 394 . " jnsät thin krok j buruna " Bir 3: 428 . " watn ledha i ta gropa " KS 85 (208, 93) . " han lypte svärþet hiögt i väþret " Bu 57 . i kisto sätiäs SD 5: 639 ( 1347) . " tha satto the eld i then by " RK 1: 4130 . " vm thet bläs mot töm i tera öghon " KS 84 (206, 92) . " vm solen skin mote töm i tera öghon ib. - i uttryck som afse drägt: i. þu gräst nykomen ii var kläþe " Bu 76 . " fara ii fatök kläþe ib 186. swepte han i hwit rent sindal " KL 394 . - i bildl. el. andl. mening: i. kom eet leion ii fylghe mz þöm, Bu 71 . Bil 52 . " tok . . . sinna moþor siäl ii sina händar " Bu 14 . " i thina händer andwardhar jak min anda " Ansg 257 . " huem han sätter i hender sin son ok styrilse landa " KS 10 (25, 11) . kennis jac . . . mik hafua anamat ok i mina wärio takit alt karl niclissons godz BSH 1: 178 ( 1381) . " läg tik ey i the ting som tik äru ofhögh " KS 22 (54, 24) . " skreff wiisdom i böker " MB 1: 2 . " än tho at þe se eigh för . . . i lagh satt " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). kom honom i hugh thz hälgha ordhit Pa 19 .
  12. 2)för att beteckna inträde i en samling el. ett antal. ho i warth forbundh inträdhen äre BSH 5: 20 ( 1504) .
  13. 3)för att uttrycka en riktning: i. !SYNS_DÅLIGT? i himinin KL 131 . " en ände af them twem wäghomen bare sik rät nidhir j nidhirsta oc annor vp j högdena hwi halten j i twa dela (åt två håll, på båda sidor) " ib 18 .
  14. 4)för att uttrycka öfvergång el. förvandling till något: i, till. bran ämskyt ii asko Bu 22 . nidhirfiol en not kärne oc . . . wäxte vp vm sidhe j högt trä KL 24 . " han skapaþe sik ii quinmanz ham " Bu 143 . " wändher kopar j gwl oc järn j selff " PM XLI . brast afguþa bilätte alt ii sma stykke Bu 155 . thera hiärta är i tw skorith MB 1: 434 . " skipto thässa ätter wärdina i thre löter " ib 174 . " vi hafum skiptwort fädrene oc wort mödrene i fiura broþurlyti " SD 6: 180 ( 1350) . " hon skipte daghen ii þre tima " Bu 5 .
  15. 5)för att uttrycka inträde el. öfvergång i ett tillstånd: i. com mz mik ii guz gläþi Bu 18 . " ga . . . i äwärdhelika pino " Ber 210 . " kmbir sik ther mz j storm ok stridh " Bil 360 . fioll . . . ij ofuit Fl 372 . " fallir hon i afwnd oc lat " Bo 95 . han tyrfdo swear j häl Bil 738 . " the haffdo . . . all annor rike oc theris konunga sigh vndir bögth oc j skat lagt " MB 2: 241 . hon (jorden) war klostrena aff gangin mädh dom ok ii skat SD NS 2: 89 ( 1409) . " vm the skatta jordher oc krononne ingiäld som kommen waro i frälse " BSH 2: 67 ( 1339) . tu skalt . . . uarlika läggia tik i nokrom (för nokron el. nokorn?) wädha KS 23 (57, 25) . satter i höght werulzlikt wald ib 56 (140, 61).
  16. 6)för att uttrycka ett utbytande: emot. köpa ok sälia ok skipta et godz i annat KS 42 (109, 45) . " skipta thessa hems äro j äwinnelt himerike " Bil 538 . " byt iordhzlikit i himerike " Bo 66 . " hvilkit the tre förrenämpda bythede fast j fast " FM 66 (1460-72). bödh jag them . . . at wetsele i swenske peninge ib 256 ( 1506) .
  17. 7)vid tidsbestämningar för att hänföra en handling el. ett tillstånd till en viss tid: a) föregående: i. konungen är wid ingen magt mere (än) han hade till söös nw j somar FM 343 ( 1507) . i nat (senaste natten) vast thu fangin Bo 217 . Jfr III. - b) tillkommande: i. eet hws ther vi herbärgha ij nat (i natt, nästa natt) Fr 1261 . the borgh ok fäste ther vi ij affton (i afton, denna dags afton) skulu gästä ib 1268 . " þik kombar i morghon (nästa morgon, i morgon) goþar kompan . . . tel hialp " Bu 102 . " vil (iak) them ider gerne flya i vinther " FM 371 ( 1508) . - c) närvarande: i. withe thessä ffonger aff inge fflere skip till sööss nw j hösth FM 343 ( 1507) . the siäl som flcomlica älska varn herra ihesum. skulle meer glädhias i dagh än nakan annan dagh i areno Bo 254 . i dagh skalt þu mz mik äta Bu 144 . " the schole helfftene . . . giffue wt nw i jaar och the andhra aat aare " BSH 5: 282 ( 1508) .
  18. 8)för att beteckna utsträckning i tid: i. iäc skal hava thettä sama goz j minä lifdaghä SD 5: 293 ( 1344). at clostrit then sama sudhra strömen hafuer frij hafft nw i eeth aar oc fyrtighi VAH 24: 322 ( 1442) . " laa j thry aar vte for klostreno " ST 271 . Jfr I 6.
  19. 9)vid tidsbestämningar för att hänföra en handling till förloppet af en viss tidrymd: efter, inom. varþ dräpin . . . i fa dagha (post modicum) Bu 174 . 10) vid tidsbestämningar för att utmärka den tidrymd för hvilken en bestämmele gäller: för. ey ma konungin minzska älla annars göra rikesins krono vtan vanlica aff skällike sak j (ad) sina dagha Bir 3: 400 . " än konungin hafdhe länt j sina dagha nakrom herra nakon !SYNS_DÅLIGT? ib. 11) för att uttrycka ett ändamål: till, för, i och för. bygdo kirkio ii sancti iohannis heþar " Bu 155 . SD 5: 562 ( 1346) . " til thes hånom är tarflighast i hans naturalik vphälde " KS 19 (48, 20) . " i dräpin fä i thera loff " Al 6745 . " j thässa renlikhetsins tekn skäris först klärkiana haar " Bir 2: 206 . " bär hwart aar j min aminnilse eeth lyus til kyrkio " ST 104 . skalt thu wetha hona tik gaghna i twägge handa hugnath Su 183 . " þet hauir jäc giuiþ til strengnes domkirkiu oc j hännä mwr " SD 5: 293 ( 1344) . " then räntho . . . haffuom vij wtlakt i klockor oc i högkores bygningh " FM 253 ( 1505) . " i känne giffua ok opinbarlica förclara " BSH 4: 282 ( 1501) . - i, till, såsom. fik hanum en gulring i wäd Di 37 . " ffor xx twsant nobele stoth thz j pand " RK 2: 53 . 12) för att vid superlativer beteckna sätt: på. bemannade wel thz feste oc bespisadet i thz beste RK 2: 3035 . ib 3621 . " wil iac i thet raska (för raskasta) iac giter (d. v. s. så snart jak kan) koma thet for:da godz medh flerom withnom stadhfästa " SD NS 1: 313 ( 1403) . - i. ware i thet nesthe alle framkompne in hendher jomfrwn BSH 5: 73 ( 1506?) . 13) för att beteckna grunden: i. gaf gul och self i guz namn Bu 415 . " latin idher döpä i ihesu christi nampn " KL 134 . " vm j bidhin gudh fadhir nakot j mit nampn " MP 1: 149 . 14) vid uttryck betecknande edgång: vid. swäriande i hälghon SJ 147 ( 1446) . " ib 148 ( 1446). III. med gen. vid tidsbestämningar för att hänföra en handling el. ett tillstånd till förfluten tid: i. thet i screffue oss til i vinters (i vintras) " FH 7: 73 ( 1506) . j sommars, som war FM 450 ( 1510) . " sua som i sunnodax var sakt " MP 2: 61 . " j aftons (i går afton) . . . giordhe thu os storan thäknadh " KL 6 . " i morghons (i dag på morgonen) arla (näml. vast thu) anduardhadir domarenom " Bo 217 . BSH 5: 215 ( 1507) . Jfr i höstas under höster. Jfr ock II 7 a. B) adv. inåt. swa skal wäwin wara rändh at thän godhe thradhrin är i wänd (fit intus) GO 1015 . Jfr in-, innan-, inne-, up-, -ut-, þär-i. I förbindelse med följande ord, särsk. partikel, bildar i uttryck som brukas ss prep. el. adv. - i adhans, se adhans.
  20. 1)= fran 2. franwendilse i fraa syn dene Lg 3: 71 . " röffwa honom nogot i fraa " BSH 5: 463 ( 1511) . " thu togh mik blanzaflor ij fra " Fl 1754 . byscop kätel doo honum i fraa RK 3: 12 " ath . . . en anner skal hylla them mik i fraan " BSH 5: 371 ( 1509) .
  21. 2)= fran 6. standa them andra lit i fra Al 8468 .
  22. 3)= fran 10. ther ij torney varo iak sagdhe ij fra Fr 1912 . - abs. som iak ij bökir skrifuith sa ok äwintyrith sigher ij fra Fl 2 .
  23. 1)emot, till mötes. konungin gik honum siälfuer ij geen Fl 324 . " then riddare springer honum sköt ij geen " ib 1849 . " the lupo thz folk genast ij gen " Al 5109 . Iv 1291, 1345, 1733, 1761, 3303, 3951, 4307 . Fr 140, 2889 .
  24. 2)emot, i strid emot. om nakar mällir mik ij geen Fr 759 . " huath han hafdhe giort hänne ij geen " Iv 5500 . ib 3111 . RK 1: 2847 . " thz war them allom digert i geen " ib 3243 . ib 1217, 3873 . B) adv.
  25. 1)igen, åter, till baka. ä som the villo vp w brunnenom tha thrykto diäflane thöm ä nidher i gen Pa 18 . thu scal än entidh mz likama oc siäl til världinna i gen ib 20. wilt thw j the snara j gen MD 390 . förmoder jak them ighen, för än jak far aff i dag BSH 5: 215 ( 1507) . " skreff breff mz then samma igän " Lg 220 . han helsar them blidhelika i gen MB 1: 246 . " beder jack ati ghöre meg tesselikies i ghän " BSH 4: 249 ( 1500) . tha läggis kirkia golffuit oc wmgangane til sin rätta stadga j geen Bir 4: 105 . " thz wilde the haua j geen " RK 2: 54 . " thänna steen mik ij geen ater faa " Iv 826 . " at i ville . . . vnne myn syster anna dhen ottingen egiän, hon hade i synnerbo " BSH 5: 515 ( 1512?) .
  26. 2)igen, till baka, till ersättning, i stället. ath widher läggiä . . . benkth krok eller hans arfuom . . . swa godh engh j geen FH 2: 13 ( 1390) . salde thet godzit bort j hwittis ok köpte et halft godz j gien j reso sokn ib 46 ( 1419) . " thenne man haffwer ey meen thy sätten mik j järn j gen " MD (S) 302 . igen, i utbyte, å andra idan. wilia wi oc skipä idher och idhra swa dana forwarningh i gen BSH 3: 9 (1449, samt afskr.) .
  27. 3)igen, åter, å nyo. förr än noghar bätre reghla ellir reghlo stadge är giort samthycht oc incighlat j sama stadhen j geen VKR 46 ; jfr 2. thz gör synen klar igen LB 7: 208 . warda the wnga igen ib 8: 50 . " nw wil modheren tagha man igen " Ber 293 . " hielper hon oss andre ariidh ighen " Lg 3: 61 . " funnos ather j tälgia igen " RK 2: 6365 . mötas i kalmarna midsommar igen ib 6837 .
  28. 4)qvar. " the danske behölle en deel gotz j gen " RK 2: 7726 . " ther blifuo ey monge jnne igen " ib 5268 . " vij [7] släcther j israel waro än j gän " MB 2: 47 . " thär skal enkte vara qwart i geen af til morghonen " ib 1: (Cod. A 10) 555 .
  29. 1)= genom 1. thän wälsignadhe porten . . . igönom huilken ihesus, gik Lg 3: 617 . " sköt langx at salen i gömon two dörrer " Di 101 . ib 105 . LB 6: 105 . " thet opna bref . . . som thetta mit bref är igenom hänkt " SD NS 1: 574 ( 1406) .
  30. 2)= genom 2. en ganzskan dagh ij ginom all Al 2447 . B) adv. allt igenom. annor himbla natura är ey liws aff sik siälwe, vtan skäär i genom (genomskinlig) som speghel oc watn MB 1: 41 .
  31. 1)mellan. om rum. j mällan twäggia röuara var han korsfästir Bo 221 . " sua sum et rum var e mällan solinna oc stolanna " Bir 4: (Avt) 177. han far mit i mällan älskoghan ok hans liofwa käre Bo 113 . löp iswng konung oc sigord swen . . . i mellom them ok forlikte them Di 156 . - med underförstådt nom. el. pron. konung tidrikð sprang i mellom Di 113 .
  32. 2)mellan. om tid. om broder siwnher heller kwäder j gilless stwgu i mellan minness karom SEG 122 .
  33. 3)mellan. om ömsesidigt förhållande. oftast stäldt efter tillhörande nomen el. pronomen. al the stykke ther hans arfuom oc mik til thenna dagh hafua i mellom warit SD NS 1: 101 ( 1402) . " epter thy ware wine a badha sidher oos i mellin mäkla " ib 611 ( 1407) . " begyntes tha et stort orligh jmellom osanttrix oc aktilius konung. oc haffde manga trider sik i mellan " Di 30 . at ther hallle friþ ok hether oc wyrdning sijn i mällin SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " wir läggium þät af therrä i mällin " ib. " än tho at the syndin ey sin i mäldan " Ber 161 . thenna äranden . . . sik j mällan betraktandis Bir 4: 4 .
  34. 4)ibland. " kunno the !UDDA_TECKEN?: godhe män) ey hrifwas j godho älla pröfwas vtan j mällan onda män " Bir 1: 67 . B) adv. igenom, allt igenom. tha riffnade hans skip enda i mellom Di 175 . - Jfr thär i mällom.

Hänvisningar i artikeln

se eigh för (ej länkad i XML-källan)se adhans →
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.