ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.34 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--grund-nn.1) ↗

grund1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--grund..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »grund» (homonymer och kompletterande band):
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
Bir 1: 127

(Bir 1: 127

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

pl. -ar ) ,

Källans artikeltext (7 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. (Bir 1: 127; MB 1: 170, (Cod. A 3) 557; RK 3: 1588 ; Su 45, 124 ; LB 5: 293 ) och grunder (dat. grunt SJ 235 ( 1454) . slät mark; grundr, noggrant öfvervägande, undersökning, äfvensom grunn, grund, grundt ställe, och grunnr, grundval, botten] L.
  2. 1)grund, botten (af hafvet eller annan samling af vatten el. flytande ämne). ofta i pl. lypto hana lätta fran grundom Bu 505 . " sanc tel grunda " ib 137 . ib 167 . KL 372 . þöm dränkia tel grunda Bu 523 . " bathin gik när til grunda (i rimslut) " Fr (Cod. B) 2338 . " varin ii nu alle viþ grund döþe (d. v. s. dränkte; möjl. betyder dock viþ grund här: i grund, alldeles) " Bu 23 . " laa vidh grund " Bil 835 . ib 89, 165, 211, 347 . ST 108 . Fr 2388 . " i thz diwp, som ängen hawer grunden " MB 1: 352 . " sten hulkin som altidh nidhirsänkis ok aldre takir grund (når botten) " Bir 1: 87 . " thunghir sten hulkin som aldre stadhna för än han kombir j nidhirsta grundhit ib 127. swnko nidher j dywpa grwndit " MB 1: (Cod. A 3) 557. hitto vpa hans liik hwar thz a grunden laa RK 1: 575 . laghe . . . nidhre a hafsins grunda (i rimslut) Fr 887 . " aff thräsins krapt som laa j grundenom " ST 299 . gaff thrät sik vp aff grundenom ib. " scal han (blodet) vara . . . nidherst vid grundit swarter " LB 5: 293 . ther sigde tha hwar annen i grundh RK 2: 3298 . swnko . . . i grundh ib 3311 . ib 7249 . - flodbotten, flodbädd. kommo vatnen j gen j flodhene vppa grwnden (alveum suum) MB 2: 11 . " offwir törra flodhennas grwndh ib. - ganga a grund, taga slut. naar godz gaar aa grundh " GO 174 . - botten (i allmh.). bildl. han funne aldre ända älla grund j mino walde älla dygdh Bir 1: 146 . " hulkra giri ängen grund hauir " ib 2: 119 . " äru omättelike oc vtan grund til päninga giri " ib 156 . - Jfr fiskegrund.
  3. 2)abysus, djup, afgrund. tha löstes all grundin i iordhinne som watnen löpa vnder (rupi sunt fontes abyssi id est aqua quæ est in visceribus terræ) MB 1: 170 . thu . . . atherdrogh mik aff iordenna grwndom Su 164 . nidhersänkia them (synderna) i haffzens grundh ib 45 . " thz är vpgangande aff haffsens grwndhom (de abysso) " MB 2: 359 . " sände han (djäfvulen) nidher j grwnden " ib 364 . " sänkias j hälfwitis grwnd " ST 336 . MD (S) 307 . " thinne siäls astundhan är eth oändelikit grwndh " Su 124 . nadhenna grwndh . . . som allom skapadhom andhom är obegripelikit ib 45 . Jfr afgrund.
  4. 3)grund, mark. " all myn grwnd gotz oc eghiar " SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). med alle the grwnd oc egiädhommä szom ther til laåghä ib. " liggiande grund (fastighet, fast egendom) ib " NS 1: 678 ( 1407) . " baadhe i lösörom och swa i thera liggiande grundh " SJ 223 ( 1453) . medh allom gardzsins liggiande grunt ib 235 ( 1454) . som sittiende borgere äre oc gard oc grund haffue i staden BSH 4: 225 ( 1497) ena gatubodh met hennas grwndh ok tompth FH 3: 119 ( 1448) . " stadh . . . i sino mödhernis lande oc i sin eghin grwndh " Lg 3: 304 . komo . . . op a skotlanda grunda (i rimslut) Fr 2414 .
  5. 4)grund, grundval. lagdhe grwndh wnder mangha kyrkior oc closter BK 198 . " han bygdhe op af grunde try hundradha kirkior oc fäm oc sextighi " Pa 3 . byggia hwss aa lösom grundom RK 3: 2587 . " ey haffdho . . . bärghen än sik stadhgat pa syna twnga grwndha " Su 78 . - i grund, till grunden, i grund, alldeles. han brände then stadhin all ij grund Al 1046 . ib 1513 . ST 367 RK 1: (LRK) s. 231 . MB 2 . 236. bliffwer jagh . . . forderwedh i grwndh BSH 5: 125 ( 1506) . " closter oc capelle . . . i grundh nederslagne " ib 163 ( 1507) . - i grunden, d. s. at the (städerna) wordo ey brende i grundin nid RK 1: 4355 . " wille ffordärffue mich . . . plat i grwnden " HSH 24: 77 ( 1516) . - a grunden, d. s. thz (ɔ: afgudz mönstir) nidhirbrutn the a grundin Gr 306 . - til grunden, d. s. skulu tha stadzsins mwra nidherfalla til grwnden (funditus) MB 2: 14 . - af grundom, från grunden, i grund, alldeles. thz helis siälfft aff grundhum LB 2: 71 .
  6. 5)grund, orsak. " ängin finder grwnd a gudz wilia " MB 1: 32 . ib 448 . awund är grund fore alt swik Al 2591 . " sighia j hwario thin störste starkheet haffwir sin grwndh ällir varilse " MB 2: 121 .
  7. 6)grund, det innersta el. väsentliga af något. som honom kwnne lära grwndhen i the hälge cristne troo Lg 3: 410 . " thz onda . . . hulkit som idhurghin vidhir frestar wtdrifwa af hiärtans grunde " Bo 152 . - allvar, mening. han grät fulcommit starklica af hiärtans grund oc kärlek Bo 166 . ib 180 . " the . . . mintos lioflika aff hiärtans grund " Iv 5710 . Fl 1394 . " her iwar loffuar mz syn mwn togh wthan hiertans grundh " RK 3: 2615 . tanke, afsigt, uppsåt, mening, sinne, sinnelag. tha thu hördhe herodis grundh MD 162 . jak . . . saa eeth hiertans grundh RK 3: 1588 . " hans hierta haffde en ondan grwnd " ib 1: 3750 . " i hiertath hade han en falskan grwnd " ib 3: (sista forts.) 4232 han kende well hans onda grundh ib 2: 5854 . ib 6092 . " the twe drogho thoch en onda grund til engelbert " ib s. 339 . faar almwgen en ondh grwndh till eder HSH 20: 36 ( 1506) . - Jfr hiärta-, kärleks-grund.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.