ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.36 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav G: 1 677 posterSida 1 av 42

ga
Huvudv.
, se ganga.
ga¹
Suppl.
, se ganga.
ga²v.Se Pipping. Ä. Västgötalagens ordskatt s. 16
Suppl.
Se Pipping. Ä. Västgötalagens ordskatt s. 16.
gabsubstantivbegabberi, gäckeri. &quot
Huvudv.
1) begabberi, gäckeri. " göra gudhi tholikt gab " KL 31 . tholde mykit gab aff androm sinom brodhor ib 79 . " giordhe gab ib 122. mö…
gabbav.begabba, bespotta
Huvudv.
1) begabba, bespotta, håna. med dat. gabba thinom zelo. thz är thinom hita Bo 136 . - med ack. gabladho hona KL 51 . gabbadho han Bo 30 . " at…
gabbav.begabba, bespotta
Suppl.
1) begabba, bespotta, håna. med ack. thänne mannen gabbar gudh mädh sinom ordom MP 4: 228 . JMPs 458. 2) gäcka, narra, bedraga. med ack. PMSkr 56 .
gabbansubstantivbegabbande, hån. Gr 276 . MB 2: 302
Huvudv.
begabbande, hån. Gr 276 . MB 2: 302, 327 . Su 191 .
gabbaresubstantivbegabbare, bespottare. KL 122 . Bir 3: 339
Huvudv.
1) begabbare, bespottare. KL 122 . Bir 3: 339, 340 . Ber 238 . Su 191 . 2) bedragare. Bir 4: 3, 4 .
gabbaresubstantiv
Suppl.
gabbara klädhe ,
gabbelikeradj.hånfull, hånande. SvKyrkobr 348 . &quot
Suppl.
hånfull, hånande. SvKyrkobr 348 . " theen gabbelico knäfallin the giordho for honom Skrt Uppb 293. "
gabbilsesubstantivoch f. 1 begabberi. i . . . gabbbilsanna opnylsom Bo 197 . ib 181 . Bir 1: 5 . lSu 451. mz gabbilsinna krono Bir 1: 113
Huvudv.
och f. 1) begabberi. i . . . gabbbilsanna opnylsom Bo 197 . ib 181 . Bir 1: 5 . lSu 451. mz gabbilsinna krono Bir 1: 113 . 2) gyckelspel, gyckelver…
gabbilsesubstantivf. 1 begabberi
Suppl.
o. f. 1) begabberi; gäckande. synda bätringh är . . . änglana glädhi, oc fiäfflana gabbilse JMPs 306.
gaddav.förse med gaddar. tändrena waro som största trä, vilka som waro gaddadha mädh bränandhe iärn JMPs 255
Suppl.
förse med gadd(ar). tändrena waro som största trä, hwilka som waro gaddadha mädh bränandhe iärn JMPs 255.
gaddderaculeus, spets
Huvudv.
aculeus, spets, udd, tagg. thik är hart at trodha mot gaddenom Bil 896 . KL 147 . Pa 17 . " mz hwassom stingandom gaddom ok stiongom " Bi…
gaddesubstantivJfr ivirgadde
Suppl.
Jfr ivirgadde.
gaddersubstantivgaller. &quot
Huvudv.
galler. " huru nwnnor magho tala widh galdrana " Bir 4: 14 . ib 37, 84. - Jfr iärngadder.
gaddersubstantivgadd, udd
Suppl.
gadd, udd, tagg. hwlken kan aterhalla siig aff taara som saa twingas aff tolke sörgenas gadh som jac Troj 68 .
gaddrav.Jfr forgaddra
Suppl.
Jfr forgaddra.
gadhingsubstantivden el. det som lämpar sig el. är passande för någon. then tidh pylatus saa hans sidhy oc athäfwe pröffte han wel, han vara sin gadhing ffor thy ten ene war swa arghir skalk som then andre ST 88 . &quot
Huvudv.
den el. det som lämpar sig el. är passande för (någon). then tidh pylatus saa hans sidhy oc athäfwe pröffte han wel, han wara sin gadhing ffor thy…
gadhingsubstantiv? t som lämpar sig el
Suppl.
? t som lämpar sig el. är passande för (någopn). epter thu esth ecke hans gadingh, tha äst thu ey waar gading STb 2: 235 (1487). ib 237 ( 1487) .
gafsubstantivgåfva. &quot
Huvudv.
gåfva. " lthakka honum . . . for hans nahde oc gafwir (för gafwor?) " Bir 2: 148 .
gaffelsubstantivgaffel
Suppl.
1) gaffel. Jfr Hildebrand, Sv., Medelt. 2: 251. gaffell, qniff oc skeed Arnell Brask Biᴵ 31. 2) gaffelformat redskap; pil med hullingar? catpultha…
gaflsubstantivgafvel. &quot
Huvudv.
gafvel. " östra gafflen jt hera kirkia " RK 2: 7338 . kirkionna gaffla MB 2: l230. fran sama husens gaffuel Bir 4: 86 . ib 87 . Lg 3: l46…
gaflsubstantivgavel. &quot
Suppl.
gavel. " per michelsson täcktes nagat pa then westra gambla gafflen mwra eller forhögie " SJ 2: 112 ( 1488) . - Jfr stenhusa-, stuvu-gafl.
gaflbänkersubstantivgafvelbänk, bänk innerst i rummet vid gafvelväggen. fra thän galbänk ok til thän dör Fr 325
Huvudv.
gafvelbänk, bänk innerst i rummet vid gafvelväggen. fra thän galbänk ok til thän dör Fr 325 .
gafningsubstantivJfr begafning
Suppl.
Jfr begafning.
gaghnsubstantiv
Huvudv.
L. 1) gagn, nytta. fördel. til lrikisens . . . värn och gagn SD 5: 561 ( 1346) . til berhsens nyttä oc gangh ib 638 ( 1347) , almoghänom til gagns…
gaghnsubstantivgagn, nytta
Suppl.
1) gagn, nytta, fördel, bålnad. thio gaghn som oss äro til komen aff jhesu christi tilqwämpd SkrtUppb 363 . hwar menedhin fore säthis fore eghit ga…
gaghnav.
Huvudv.
gangna . -ar , -adhe ) gaghna sik ,
gaghnav.
Suppl.
L. 1) gagna. med dat. thu . . . gangnadhe wärdhenne, huilken belagdh war i mykle sorgh JMP 185. jnthe gawnar lära then som altid är oqwämer PMSkr 1…
gaghninghsubstantivgagn. fattige syge oc vandrende til ewige gaffwening sancte anne til ewige loff HSH 17: 180 1523
Suppl.
gagn. fattige syge oc vandrende til ewige gaffwening sancte anne til ewige loff HSH 17: 180 ( 1523) .
gaghnlikaadv.på ett gagnande sätt. the thingh . . . hulkin han äghir ok forma siälfwir ganglikare fructosius göra Bir 1: 317 . 2 commode, beqvämligen
Huvudv.
1) på ett gagnande sätt. the thingh . . . hulkin han äghir ok forma siälfwir ganglikare (fructosius) göra Bir 1: 317 . 2) commode, beqvämligen, på…
gaghnlikeradj.gagnelig, gagnande
Huvudv.
gagnelig, gagnande, nyttig. giordhe han alra största thing os mykyt gagnlikin Bo 29 . SD 4: 464 (1335, nyare afskr.), 5: 374 (1344, nyare afskr.).…
gaghnlikeradj.gagnelig, ghagnande
Suppl.
gagnelig, ghagnande, nyttig. " lhan hafdhe . . . jnkte vtan dygdh oc kärlek oc gaghnlighin radh aff hanom fangit Prosadikter (Barl) 16. thy fi…
gaghnlikhetsubstantivgagn, nytta. SpV 138
Suppl.
gagn, nytta. SpV 138 .
gaghnlösadj.gagnlös, onyttig. &quot
Huvudv.
gagnlös, onyttig. " sagdhe gawnlösan dagh wara giävlösan " Bil 320 . - n. adv. gagnlöst, utan nytta. letto ok rönte sik gangnlöst manga l…
gal¹substantivdån, rop
Huvudv.
dån, rop, skri. " aff thz iämber ok aff thz gall " Al 3339 . " the hördho et roop ok iämirlikt gall " ib 3411 . " lther wa…
gal¹galle. &quot
Huvudv.
galle. " þe släkto þik . . . ätikio ok galla (troligen för gal; ordet rimmar med al; se Kock, Ark. f. Nord. Fil. 2: 110 f.) " Bu 77 . Jfr…
gal²substantivtungo gal
Huvudv.
tungo gal.
gal¹substantivgalla
Suppl.
galla. Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 49: 229 f.

← FöregåendeSida 1 / 42Nästa →

← Tillbaka till träfflistan (1 677 träffar)

Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

Beständig länk (/ordbok/soederwall--grover-av.1) ↗

grover¹

adj.(adjektiv)

Lemgram: fsvm--grover..av.1

Andra poster med uppslagsordet »grover» (homonymer och kompletterande band):

Supplement: grover

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (3)

groftgrofftgroofft

Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp

Snabbglosor:

groftjock. &quot

grof, tjock. &quot

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

n. groft . grofft . groofft . komp. -are . superl. -aster),

Källans artikeltext (7 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

1)grof, tjock. " af grofuo hästa taghle " KL 334 . " haarith war grofft som hästa maan " Al 5579 . " klöör . . . swa longa ok grofwa som störstä gläfwia skapt " LfK 237 . hans stierter var . . . x alna longer ok mykit grofuer ib. litit af hö boos som annat stalz wrak huast oc groft Lg 46 . " eth skippundh stangeiärn i smidhe grofft " SO 73 . - grof, fördelad i stora partiklar el. delar. groffth byssopwlffwer PM 5 . ib 6, 8 . II skippund granth salth I tunno grofft salth HSH 19: 165 ( 1506) . ib 166 .
2)grof, bastant, fast, kraftig. hwilkin ey thol widh stadugan oc groffuan maat (solideum cibum) Su 363 .
3)grof, (syns dåligt) simpel. groff thing Bir 3: 330 . " groft oc kluddoght oc ofannokt äru ödhmiuktenna födha " Bo 17 . " aat i sins fatika discipuli huse nakan growan kost " ib 70 . KL 81 . Bir 3: 113 . Ber 289 . haart oc grofft brödh Su 118 . " af grousta klädhe " KL 334 . at haua the klädhe som äru groff ok smälik Bir 3: 214.
4)grof, plump. " thz hiärta . . . ther . . . är vordhit iordzlikit oc groft (grossum) af sik " Bo 127 .
5)obildad. " the varo vm man ma swa sighia grofwe oc ofannoghe (homines rudis conditionis) " Bo 58 . " the ware fasth groffue mz there snille " MD 29 . 6) stor, ymnig, betydlig. fälla growa taara MB 1: 251 . " ther sampnadhe pylatus saman groofft goodz oc mykla rikedoma " ST 359 . fulkompnadhe henna (kyrkan) med groffwa ok kösteligha bygning Lg 3: 344 . fortakir groft (starkt) liudh oc ängxlikit hörslena MP 1: 263 . " ey hetan alt for groff " MD (S) 293 .
7)stor, betydande, vigtig. " nogor groff rikesins erende " RK 2: 2799 . BtRK 149 (1442, orig.) . grofft örloghe Lg 3: 303 . " aff them dröffuilsom, som nakrom j groffuom saakom farlöst händer " Su 211 . " hände oc nakor groff ärande, aff hwilkom the räddos sik nakon likamlikan skadha " ib 299 .
8)stor, svår, sträng. äpther syndanna groffheet sätz oc groffuarä oc thwngare plikt oc bätring för giordha syndher Su 187 . grof, stor, svår. ängin är swa thung älla groff synd at hon bätras ey ok rensas mz idhruga ok scriptamalom Bir 1: 81 . " för groffwasta syndom " LfK 5 . ib 96 . ST 151 . Su 174 . " thu est stad j storum oc grofwum syndum " ST 165 . " större oc grofware synde " ib 384 . " en groffwer syndare " Lg 669 . Su 184 . - n. adv. groft, plumpt. förlather mik, at jak taler saa grofft BSH 5: 185 ( 1507) .

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.