ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.46 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--gislalagh-nn.1) ↗

gislalagh1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--gislalagh..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »gislalagh» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)

gizle lag
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
sponsione mutua confirmata societas plurium pagorumett visst område i Finland särsk. Karelenmotsvarande Fin. kihlakunta

sponsione mutua confirmata societas plurium pagorum, ett visst område i Finland (särsk. Karelen), motsvarande Fin. kihlakunta

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

gizle lag )

Källans artikeltext (1 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. sponsione mutua confirmata societas plurium pagorum, ett visst område i Finland (särsk. Karelen), motsvarande Fin. kihlakunta. Jfr Strinnholm, Sv. Folkets Historia 5: 54; Thomsen, Den got. sprogklasses inflydele på den finske s. 124; Ahlqvist, De Vestfinska språkens kultorord. s. 198. dedit rex magnus iwrge cum omnibus de nogardia pro amicicia tria gislagh sawolax jæskis et ægrepæ carelsk gislalagh SD 3: 611 (1323, gammal afskr.). ib 612, 613 (öfvers. i afskr. fr. slutet af 1400-talet), 616 (öfvers. i afskr. fr. början af 1500-talet). om thenne try gizle lag, som är egrepe, huilkit nw kallis östre karelen, jeskis, ligiandis j samä land, ok sawelax, som nw är sancti oloffs borgx län FM 119 (1501, gammal afskr.) . " tesse trij gizle lag, som ere karele land j viborgx län ok sawelax sancti oloaffz borgx lään ib. " ib 120 . " han twingade carela swa omsider, at thet alt under wijborg laa, wäl fiortan gizla lagh stoor ok sm a (Klemmings uppl.: han twingade karela swa vm side ok alt thz ther vnder laa mz fiortan gislaslagh stora oc sma 1: 1347) " RK (Hadorphs uppl.) s. 56.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.