ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.47 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--göra-vb.1) ↗

göra1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--göra..vb.1
Andra poster med uppslagsordet »göra» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (19)

gioragyragiragörgöörgiörgyorgiärgöririmperfgiorþegiördegiorþergiortgyortlemnagöra tilgöra upgöra ut

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

giora SD 5: 567 ( 1346) . györa ib 376 (1344, nyare afskr.), 476 (1345, nyare afskr.); -um ib 561 ( 1346) . gyora ib 375 (1344, nyare afskr.), 638 ( 1347), 639. gyorä ib 563 ( 1346), 568. gyra: -om KL 227 ; -um ib 234 ; -in ib 241 ; Bir 4: (Avt) 183; MP 2: 172 ; -y LfK 175 . gira SD NS 1: 635 ( 1407) . gära ib 390 ( 1404); -in ib. pres. gör . göör. giör. gyor SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). gor ib NS 2: 1 ( 1408). giär SR 46 ; KS 37 (97, 40) . görir (dock trlol. för körir) LB 3: 49 . imperf. giorþe. giörde RK 1: 2193 . part. pret. giorþer . n. giort . gyort SD 5: 637 ( 1347), 639 (kan förs till gör). gört ib 160 (1343 ; kan föras till gör). giört ib N 1: 415 (1405; kan föras till gör)), göra ater , återbringa, återföra. allan kalk gör aather j sin stadga oc likamlighet aff hwilkom kalkana ärw giorde LB 9: 113 . Jfr ater göra. göra fram , fram-. lemna, gifva. göra sit offer fram MD (S) 284 . Jfr framgöra. göra i gen , göra ss vedergällning, å sin sida göra. thess lijkilse gor hon mi ighen ath iak skal haffua VI stengger iordh i rekijoky SD NS 21 ( 1408) . Jfr i gen göra. göra til , göra up , göra ut ,

Källans artikeltext (23 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)bereda, göra i ordning. " lät kunugen bal göra i limoghne " Bu 188 . - tillreda, tillaga. om thu faar nakra willebradh, tha gör thz til mat MB 1: 212 . " nio (näml. fiskar) giordä i piper " AS 59 . fäm (näml. gg) giord i gryto och fäm i pano ib 60 . " thaga . . . olio giorth mz rösä " LB 5: 77 . Jfr 3. - tillreda, tillrusta. then som til gerdeman valder vord er ok vil ey gerdh göre SO 112 . - göra, anställa, hålla, fira .. þäs lanz kunugar giorþe brulöp sinna dottor Bu 182 . " tel kirkian gitar hanom giort särleka högtiþ " ib 51 .
  3. 2)bearbeta, arbeta. the hafua gifuit conuenteno . . . gyordhan messing FH 4: 42 ( 1455) . " som . . . thässa wl til klädhe gör " Al 5255 . " beddis modherinne thz hon skulde göra " Bo 14 . " hwat ey bar han atir thz hon hafdhe giort ib. "
  4. 3)bereda, tillreda, göra. stöt ok giort som leium LB 5: 80 . löögh aff hänne (malört) giordh ib. " af ene-bärom maa man göra olio " ib 4: 341 . " göra ther aff plastir ib 1: 97. Jfr 1. - göra, förfärdiga. togho the biälkan oc giordho aff ena fä bro " Lg 95 . " kronulyus . . . ywer oss lata gyorä af þrym lifspundom vax " SD 5: 563 ( 1346) . " göra þolict palacium " Bu 181 . " eet torn . . . ther resa giordho mz sina händer " Fl 971 . " hon (taflan) war giordh alt vtan flärdh " Al 188 . " bödh han thaghar göra sik en waghn " ib 9076 . " gör os gudha " MB 1: 343 . giordhe ysaac ther altara gudhi ib 211 . - göra, författa. thässa bokena giordhe sanctus bernadus Ber 243 . Fr 3202, 3228 . - utfärda. þettä war giuit oc gört vndir mit inzighle SD 5: 160 ( 1343) . " þättä bref var gyort oc giuit i varom garþe viþ husäby " ib 639 ( 1347) . vi . . . györum . . . wart bäggiä testament ib 561 ( 1346) .
  5. 4)afla (om mannen). med dat. och ack. giorde henne et barn Di 21 . " han war then samma son som wilkinus konung giorde ena (för ene el. enne) haffrw " ib 41 .
  6. 5)göra, alstra, afkasta, gifva. somlik (ɔ) sädh) fiol j godha iordh . . . ok giordhe (fecit) hundradha falla frukt MP 1: 84 . - göra, frambringa. fidhla om hulka fidharin gör söta liudh Bir 2: 187 . " thässa dygdher wärka äller göra gudhz ängla " Lg 3: 487 . . göra, ställa till, åvägabringa. gyrum stridh mälla oos KL 234 . " gyry fridh mz missämiandom LfK. 175. tha matte oc enskyn offer göra syndox mantz säät mz gudhi " MB 1: 470 . göra, laga. med sats inledd af at. iak skal göra at the skulu komma oc bidhia före thina föther MB 2: 338 . - göra, åstadkomma, förorsaka. lönlek samband . . . the göra opteleka . . . stadhlikär geengangur SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . ofmykin mogh ( syns dåligt) at göra dröghilse ib 670 . " gamul syndh gör nya skam " GO 213 . blodlat . . . gör läta rösth LB 3: 45 . " gör thät got blodh " ib 58 . " wardir hon . . . swa nöt tha ma thz nogit got göre " ib. " hwi görin ij lidher thässa nödh " Al 5376 . - bereda, förskaffa. hon gör trötte menniskio hwilo LB 3: 46 . " tha wart i stokholm howat aff makt swa at manz hierta giorde sakt ok mykla gläde hwo thz saa " RK 1: 1149 .
  7. 6)göra, verkställa, förrätta, uträtta, företaga. huar som takr til at göra tuå syslor i sändr, han fulkomna huargha tera wäl KS 55 (138, 59) . " thän skal göra gagn ther gagn wil hawa " GO 134 . göra got Bir 1: 295 . " haua . . . giort . . . got torneament " Bu 24 . " spurþe huat naþom älla iartigne guþ hafþe giort mz þöm (quantia per eos fecisset dominus) " ib 196 . " var herra ihesus hafdhe skipat at göra var atirlöselse " Bo 195 . " giordho . . . stort buldher ropp oc skrian " Lg 3: 610 . " göra sin scriptamall " RK 1: 4402 . " göre syn eedh " SO 148 . " at þe györä þänna warn wiliä oc buþ " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). att han fik egh allan wiliä sin györa ib 376 (1344, nyare afskr.). vm i gyrin min budhordh MP 2: 172 . " gör alt þät iak biuþar " Bu 139 . " thetta scal man                                göra huart manadha mot " LB 1: 98 . " hwat skulum wii wsle göra i them daghnom " Ber 190 ; jfr 20. thu badh mik skrifwa thik hällagx kännedoms ordh hwilkit iac giordhe mz gudhz nadhom ib 191 ; " jfr 23. thetta war ekke än alth her mz giorth (uträttadt, bragt till slut, afgjordt) " RK 3: 854 . ib 1639 . " the skullä warä i köbehampn om viij daghä epter olsmessen at senästhä wedh theris halss til görendis " FM 326 ( 1507) . " at i finge noget aandarwm i tw eler iij (3) aar tiil görendes " BSH 5: 248 ( 1508) . ib 281 ( 1508) . togha vij thöm in tel oss oppa en xiiij (14) dagha ath görendhe ib 296 ( 1508) . - göra, föröfva, bedrifva, begå. en man hafþe miok fula synd giorth Bu 168 . " än the göra nokrä grymä giärningä a þerrä sialfrä lif " SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). nokor vapn bära som man ma nokon skapa med gyora ib 5: 638 ( 1347). han giordhe ther draap ok mykith moordh Al 1757 . " som mykit ilt hauar giort " Bu 28 . wi wsle som mangh otalika ond thing giordhom Ber 190 . " giär fulla bospänd " SR 46 .
  8. 7)göra, uppgöra, besluta. the giordo tha eth radh aff ny RK 1: 1049 . " mz swa giordho radhe " MB 1: 246 . giorþo sik raþ fara vp tel hans Bu 197 . " wrangä domä györa (fälla) " SD 5: 606 ( 1346) . Bir 3: 256 . ingå, afsluta. minti the säät som han giordhe mz abraham ysaac oc iacob MB 1: 280 . " giorde magnus sa dana dägtinge " RK 2: 6620 . " köp gyora " SD 5: 638 ( 1347) .
  9. 8)göra, gifva. " hawa giört klostreno lika " SD NS (syns dåligt) 415 ( 1405). honom . . . fult göra Bo (Cod. B) 342 ; se vidare göra fult under fulder. görin kesara kesarlekan rät ok guþi guþlecan Bu 507 ; jfr 9. kunno the engin skäl skäl göra konungenom MB 1: 237 . - afgifva, aflägga. þem rättän räkinscap györä . . . aff þöm jngäldom SD 5: 562 ( 1346) . " scalt thu göra rekinscap for mina siäl " KL 87 . - göra, bevisa, låta röna. med dat. och ack. giorþo hans moþor mykin heþar Bu 9 . ib 62 . KL 241 . KS 37 (97, 40) . " the thiänisten görs gudhi siälfwom " Ber 252 . skolom . . . wi särdeles göra honom (Gud) gönst tak oc kärlek för hwaria ena hans syndherlika wälgärnigh LfK 94 . gör (visar) honom nakra ödmiuk Bir 1: 120 . " gör fidhlarin thry thing sinne fidhlo (med sin violin) " ib 2: 188 . med ack. och prep. vip med följande nomen el. pronomen. baþ sin son göra viþ han lifs naþe Bu 28 . - tillfoga. med dat. och ack. gyor þöm bloþwite äller balnaþ SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). vm han gör ängom orät KL 257 . " gato hanom giort ägte men " Bu 26 . ib 197 . " thik ma ey elder göra skadha " Fl 545 . the giiordho hwar androm hadh och spot Al 9717 .
  10. 9)utgöra, utbetala, erlägga. györa skatt oc skyld SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . " hurw dalakarla skatten giorde " RK 2: 5325 . ib 3497 . SD 5: 696 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet), NS 1: 415 ( 1405) . BSH 3: 45 (1452, nyare afskr.) . " görande rättan tiondha " MP 1: 194 . skulu the til gengärdh göra ena thunno öll FH 2: 37 ( 1414, nyare afskr.) . alth (för al) then gerdh, som er tel hopa giordh (d. v. s. sammanskjuten) i skone BSH 5: 153 ( 1507) . " wi haffuom giort won skath til hopa " FM 344 ( 1507) . 10) utrusta, sända. skal han swa göra hona aff gardhe som hon ware hans dotter MB 1: 335 . " frälse voro suderköp[un]gz män af thöm ledhungenum sum giörs langwägis " SR 21 ; jfr 1. 11) göra, utgöra. swa som mang hion ienom gardhe göra en boskap vnder enom husbonda oc swa som alle the riddara som lydha enom höffdhingia göra en här oc ridderskap MB 1: 37 . ib 257 . Ber 156 . swa goth minth at sex marc göa ena lödhogha marc SD NS 1: 11 ( 1401). ib 26 ( 1401) o. s. v. viij stadio the göra ean swänska mila MB 2: 315 . 12) komma (någon) att. thu giordhe mik grata (latinism; me plorare (fecisti) Ber 190 . " käte gör mäniskiona engholedhis akta tilkomaskolande vadha " MP 1: 351 . " hon (malört) doger til ath göra pissa bade man ok quinna " LB 7: 2 . " dräpir thz madkin oc gör haar wäl wäxa " ib 1: 96 . " rädekya gör rapa " ib 7: 60 . ib 3: 56 . " swanzk kwmyn . . . gör pissa " ib 7: 10 . " gör thz wäl at sowa " ib 1: 96 . thz gör at nywsa ib 4: 348 . ib 3: 45 . 13) göra hafvande giorde iak tina dotter mz barn Di 56 . 14) tvinga. iak hafwer persos ok thera land giort them til skat idher til hand Al 4210 . 15) aftvinga, pålägga. han frälste ängland aff hardhe kära ok skat ther romara förra giordho Iv 13 . 16) tillbringa. ä hwar the kunno koma aat ther plägha the göra sina nat Al 5726 . 17) förlika göra thom om the gytha SO 24 (trol. är sata uteglömdt efter thom, i hvilken händelse denna betydelse utgår och språkprovet föres till 18). 18) göra (någon) till (något), få att blifva. med två ack., hvaraf den ene är ett adj. (och den andre kan ersättas af en objektssats). göra sonen bliþan Bu 9 . giorþpe väþret . . . siukt ib 199 . " daghin aff hymblenom skulde nidhir koma j vlafättin, oc göra han watan " ST 201 . ängin þän sakan gyorä saklös är SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). han giordhe römska rike (fwl)t aff faghro Bil 307 . " iach . . . göör allom wittherlighet, thet jach . . . haffuer wnth och forlänth . . . thönne ericksson righesins och kronenis sloth sloth och fästhä raseborgh " FH 1: 200 ( 1504, nyare afskr.) . - med part. närmande sig en omskrifning. fore hwilkith iak geldhgullith gör honom v (4 1/2) ortogh landh iordh SD NS 1: 531 ( 1406) . - med två ack., båda subst. giorþo þöm slätta böndar Bu 533 . " tyberius giordhe mauricium kesara " Bil 708 . ib 127 . Bo 154 . MB 1: 237 . KS 20 (50, 22) . ST 410 . MB 2: 246, 338 . - pass. med predikatsfyllnad. han . . . var giordhir cristin man Gr 267 . han . . . vardh giordhir ärmete ib 319 . " vardh konungin teridacius giordhir som diur ok vmskiptir i swina liknilse " ib 289 . Jfr göras 1. - med ack. och prep. till med följ. subst. giordhe til konungh tiberium Bil 707 . ib 778 . " niels stensson giordhe han til marsk " MD 388 . höghfärdin giordhe änglana til diäffla Bo (Cod. B) 346 . giordhe mik til lamb aff wlfw Bir 2: 10 . " äru . . . til entke giordh " Gr 309 . 19) göra, utse. giorde (dubbade) riddara RK 1: 2930 . ib 2193 . " huru man pläger en marsk at göra " ib 2: 1850 . - göra (något af någon), jak skal göra af idher manna fiscara Bo 57 . " astundande at göra aff honum min örlöghis man " Bir 3: 412. man gör egh godhan ärkäbiscoþ aff een skalk GO 47 . - göra (af någon föremål för något), göra till föremål för. þe giorþo mäst af þik spot ok haþ Bu 77 . " göra gaman aff wslom " MB 1: 130 . " läthin i göra skam aff idher " Lg 3: 115 . 20) göra, företaga sig. han lofwadhe gudhy at han wilde gifwa sik j klostir oc giordhe ther enkte til (gjorde intet der vid) ST 69 . wiiste honum, hwath aff them manne skulle göra (hvad man skulle göra med den mannen) MB 1: 403 . " hwat är giort aff minnen gudhum " ST 251 . KL 69 . Bo 159 . " thz är vndirlikit som thw gör mz mik (quod facis mecum) " Bir 3: 132 . hwat gören i mz (hvad gören I med, hvad behöfven I) swa mangha klädhe parom LfK 97 . Jfr 6. - göra, skaffa. iak haffwer enkte göra mz honom Lg 3: 690 . 21) göra, vara verksam, handla. som for vara skul lata aller gyorä viliä SD 5: 568 ( 1346) . " nu är time at göra " Bir 2: 100 . - handla, bete sig, göra, gå till väga. gyrin sum iac idar raþar Bir 4: (Avt) 183. Bu 23, 25 . " swa gör en forradhare " MP 1: 351 . " þän swa hawer gyort " SD 5: 637 ( 1347) . " skal alt gruuufolk gyora hwar i sinom staþ. som gruuufoghäten þöm byuþär " ib 638 " at rättä ywir þolikä män som swa gyora " ib 639 . " görin (agite) manlica " Bo 246 . " göra starklika " Bir 1: 117 . " lifdho oc giordho mange hedhne dygdhelika " MB 1: 391 . þa þu giorþe aldra bäst Bu 77 . " gör väl ok hiälp (var god och hjälp) mik at bära " KL 318 . " badh for:de lytin mik at iak skuldo göra wäl och lösa thöm aff gulsmedhenom ather " SD NS 1: 359 ( 1404) . ib 390 ( 1404) . jak skal wäl göra til thik MB 1: 211 . " konungin lät illa göra widh jeremiam " ib 11 . " gör widh hona swa som thu wilt " ib 185 . " gör saray hardelika widh agar ib. swa giordhe jak thom samu minom vinom " Bir 2 .: 175. ib 3: 412 . RK 3: (sista forts.) 5733, 5808. aff thenna siönom kombir een rödhelikin draky, ther mik skal äta som han mangom menniskiom förra hafwir giorth ST 124 ; jfr 8 och 23. hwar sum aþrum gör a mot SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). som mooth thässom warom doom göra VAH 24 . 319 ( 1414). hwat tro mon thätta vara vtan thön som gör (operante; verkar) mz kärlekenom Bo 144 . gudhz nadh . . . gör mz os (coqeratur nobiscum) at wi fulkommen got Ber 6 . 22) för att i förening med en inf. uttrycka en omskrifning. gör han . . . halda krii och örlog BSH 5: 169 ( 1507) . 23) i stället för att upprepa ett i en föregående sats anfördt verb: göra. then gpägil forderffwa thz gör jak ey MD (S) 238 ; jfr 22. the willo thera swerd gerna fresta vpa the hedna taffwesta som iak wenter at the giordo RK 1: 139 . " brodhrin saghdhe wil thu än gerna thina lofwan halda som thu hafwir lofwat warum herra, han nekadhe, oc wilde thz ekke göra " ST 69 ; med afs. på desa båda ex. jfr 6. fik en godhan döödh som hans fadher ok giorde Di 294 . funno som the för hafdo giorth MD (S) 237 . swa som morgonstiärnan föregaar tilkommandes solenna opgaangh, swa gör dröffuilsen människona (så gör vedermödan med afseende på menniskan) Su 173 . 24) träffas af, lida? indi giordho fastelika nödhe Al 5305 . 25) opersonl. göra. gör hände men þät hovoþet liutar Bu 74 . " drikker mera än honum goth göra kan " SEG 121 ; jfr 5. the sama földhgiwtor ypna halda höst oc waar, oc ä nar flodh är oc thäs behoff gör (det göres behof deraf, det är nödvändigt) VAH 24: 322 ( 1442) . thäs giordhe honum nödh (det var nödvändigt för honom, han nödgades dertill) Iv 2564 . " thz giorde mik nödh (dat dede my not) " Va 17 . Jfr nödh. göra sik,
  11. 1)göra sig (till). hafdo sik . . . sielwe oloflika til frelse giort BSH 2: 38 ( 1396) . ib 40 ( 1396) . - varda, blifva. gör brodher vredan sik SEG 122 . ful wredan han sich giordhe RK 2: 2406 . gantzska göra sig, låtsa sig. then mästare skal sik siwkir göra Fl 191 .
  12. 3)gömma sig. giorde sik (absconderunt se) j bärgskrubbor oc j bärgxhallom MB 2: 343 (kanske är dock gjorde här skriffel för gömde). - refl. göras,
  13. 1)gäras till, göras. med ett adj. ss predikatsfyllnad. at þät kunnukt göres hans härrä SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). - med subst. ss predikatsfyllnad. hälghe män . . . hulkra limbir thu skalt göras (efici) Bi 2: 178. - varda, blifva. än the göras wredhe Bil 328 . " tha han giordhis växin " Bo 30 . SD NS 1: 563 ( 1406). Iv 995 . Al 3889, 6551 . Di 122, 149, 237 . Lg 90 . " wägar göres nu onda " BSH 5: 572 ( 1517) . Jfr göra 18. - göras behof, göras behof, blifva behöflig. om behoff görs BSH 4: 241 ( 1498) . " thz scal ey göris " SO 1541 . " thz han sielffuer behoff giörs " ib 197 . RK 2: 1729 . SO 80, 143, 186 . MB 2: 131 . Su 116 . BSH 5: 62 ( 1505) , 150 (1507). FM 350 (1507), 354 (1507).
  14. 2)ske. " sua giorþes som han saghþe " Bu 502 .
  15. 1)tillreda, tillaga. " gör wäl til mat " MB 1: 245 . " gör man blöt äg til mz saffran " LB 3: 58 .
  16. 2)medverka. hulkin som swa thänkir oc gör til mz gerninginne swa mykyt han forma Bir 4: 289 . Jfr til göra.
  17. 1)göra upp, göra i ordning. göra opp en storan eeld Lg 293 .
  18. 2)uppbygga, upprätta. giordho op altara gudi til hedhers MB 1: 228 . ib 343, 415 . " til thäs then wisaste konunger oc konung aff himerike ihesus christus giordhe op oc styrkte the hälgha kirkio cristna manna ib 486. "
  19. 3)upplyfta, uppsätta, hissa. tha skipith gör wp seghleth PM XII . - Jfr up göra.
  20. 1)utrusta. " ath huarie siw bönder (syns dåligt) wth then viii och hwrie siw landbo göra vth then viii med panser skiol jernhat armbörst glaffuen eller spiut " BSH 3: 46 ( 1452) .
  21. 2)utgöra, utgifva, utbetala. om then gengerd, ut scal göres BSH 4: 241 ( 1498) . " huar gerd skal göra viii tolftt pila med then som vtfar " ib 3: 46 ( 1452) . ib 5: 156 (1507), 163 (1507).
  22. 3)utsända. " han giordhe wt sina sändebodha " Al 9072 . MB 2: 134 .
  23. 4)utdrifva, aflägsna? görir (trol. för körir) vth onda wezko LB 3: 49 . Jfr utgöra. - Jfr at-, dödh-, fast.-, fet.-, for-, ful-, hö-, kun-, lagh-, mat-, mis-, mote-, mäþ-, saman-, um-, vidher-, vis-, väl-göra; äfvensom half-, hema-, lös-, o-, väl-, ödh-giordher (I thy ma han qwinnom iordha awita ok straffa mz skälike til talan Lg 3: (syns dåligt) är sannolikt antingen gjerdha felskrifvet el. något med detsamma (syns dåligt) (syns dåligt)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.