ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.8 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--färsker-av.1) ↗

färsker1

adj.(adjektiv)
Lemgram: fsvm--färsker..av.1
Andra poster med uppslagsordet »färsker» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)

fräskerfärst
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
recensfärskfrisk

recens, färsk, frisk, icke förändrad genom tidens verkan el. genom konserverande behandling ss saltning el. rökning. takum hans larben þät är färst Bu 515 . &quot

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

fräsker . n. färst ) , färst

Källans artikeltext (1 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. recens, färsk, frisk, icke förändrad genom tidens verkan el. genom konserverande behandling ss saltning el. rökning. takum hans larben þät är färst Bu 515 . " hittis hans lik swa ferst som första dagh " Bil 832 . ib 853 . Bir 1: 32 . " alla wäghna ran färska blodhin " Su 350 . " aff färskom seenom äller adhrom them som ekke törkadhe varo vtan än vaath oc färsk " MB 2: 120 . " lhuat the (kropparne) äru hällir rutne älla färske " Bir 3: 238 . " tw äple annat . . . rutit jnnantil ok annat . . . jnnantil färskast ok renast ib 408. iak vil hawa . . . färskare kost än färst diura köt gitir warit " ib 1: 223 . ib 238, 2: 40, 3: 25 . RK 1: 1689, 2: 3052, 3186 . at köpa . . . ferska fiska ib 6956. färska ällir salte fiska Bir 5: 32 . " tw stykke färskan fisk, oc thz tridhia saltat " ib. " eth stykke aff färsko köti ällir saltadho " ib 31 . " haffde i embne pa noghet flesk och nogheth röcth köth, groff math, for thy her är encte wthen alth fersth, och lothe swenener ther ille om " BSH 5: 421 ( 1510) . - färsk, söt (om vatten). the fördhu färst watn, borit a sinum bak sex mila wägh Bil 360 . " badhe i hawino oc swa i fräskom (Cod. B färskom 561) watnom " MB 1: 359 . - färsk, nyss plockad, nyss tilredd el. förfärdigad. tak färst saffran oc färska näghlekor LB 10: 8 . färska (virides) staka qwista oc palm trä MB 2: 309 . färska bekara TS 23, 25 . ib 26 . " alla helgona minne lysa ok holla mz ffärska begara ok ffärsth öl " SEG 112 . olian war swa fersk oc qwik som hafdhe tha warit ny latin i karit Lg 3: 259 . - frisk, icke skämd, ren. gaa j yrtagardhin for färskare wädher skuld Bir 5: 84. - frisk, ung, oförsvagad. tha människian är vng oc färsk MB 1: 108 . " färsk natur ok wäl helbrygdha " Bir 1: 74 . ib 84 . - (?) hiertat, hulkit färskast och hedhirlicast var MP 1: 99 . Bir 1: 32 - frisk, ny, oförsvagad. färst saar LB 5: 80 . ib 4: 39 . " sin färska oc blodogha saar " Su 6 . ib 383 . " at ferst folch ey inkomit haffdhe " BSH 5: 12 ( 1504) . " swa var hans pina fäst j mino hiärta at hon var sua som färsk j mino aminne " Bir 3: 161 . - färsk, nyss gjord, nyss begången. fangas han a färske (bar) gyärning SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). fangen widher ferska gerningh MEG (red. A) 54 . ib 55, (red. B) 58. EG 63 . " gripin wit färska gerningh " MEG (red. B) 59. EG 63, 65 . ST 278 . " taken wit ferska gerningh " MEG (red. B) 61 . EG 65, 66 . " gripin a ferske gerningh " MEG (red. A) 56 . " takin a färske gerning " EG 63 . " ther mz befunnen . . . i ferska gernyngh " SO 31 . - nyss genomgången. färskir krankdombir Bir 5: 6 . ss tillnamn. " vlpho færski " SD 3: 420 ( 1319) . n. , adv. friskt, lifligt. huru opta iak sidhan thänkte vppa thessa röstena war hon swa som näruarande ok färst (möjl. för färsk) j minom örom Bir 1: 32. - Jfr frisker.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.