at3
konj.(konjunktion)fsvm--at..e.3Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (5)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
ät SD 5: 636 ( 1347), 637, 638, 639, 6: 158 ( 1350); SR 18, 32 . ad Ber 171, 174 ; BSH 5: 154 ( 1507) , 155, 164 (1507), 165. adh SD 3: 121 (afskr. fr. senare hälften af 1400-talet); BSH 3: 292 ( 1470?) , 4: 99 ( 1483), 150 ( 1491), 151 ( 1492), 5: 250 (1508), 251, 284 (1508). sammandrages med thu till attu RK 1: 183, 2688 ; med han till athan Di 1 ; med i till ati ib 411, 412, 1015 ; BSH 4: 128 ( 1488), 220 ( 1497); Di 8 o. s. v.; adi BSH 4: 151 ( 1492),
Källans artikeltext (10 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)inledande subjekts-, objekts- och appositions-satser: att. är thz kununglik ära, at han se vitir KS 27 (68, 29) . ma . . . nakrom manne synas, at hwar thera weet annars wilia oc hugh MB 1: 54 . " är oss och vnderuist, ati äre tredde fran war höffwidsman " BSH 4: 220 ( 1497) . sanctus þeodorus sighar ok skriuar af sancto bartholomeo at han prdicaþe först i indye lande Bu 209 . sagþo at eigh var drusina värþ at se sin kära guþfaþur ib 151 . " tro at alt är tolande vtan fyliskia ok oren lifnadr " KS 24 (59, 26) . " göm at tin huxan se rät ok stadhugh " ib 21 (52, 23). biudha ok rådha sinna (för sinne) husfru at hon älske wälborna fruor ib 59 (147, 64). hindra änkte at iak nytia wärldena ena stund äptir minom vilia Bir 1: 337 . " wir . . . wilium . . . at thätta hallis " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þännä sama dom wilium wir at þe män hawa sum geengangä warum dom SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). jak yrke (yské) at i thigdhin MP 2: 254 . jac bidhir thic . . . at wt giwt ey thit blodh KL 297 . " bidhir iak tik at thu sänt (ut mittas) han j mins fadhirs hws " MP 1: 187 . Bu 189, 197. Bil 272 . Bo 38, 164, 168. VKR 77 . " nu är time at þu gif muld atar muldene " Bu 141 . " fik han buþ at baldach hans guþ la viþ iorþ ok malin i muld " ib 209 . " hwi är thz at thässin siälin star swa orörlikin " Bir 3: 109 . vnom vi iþr þät at i maghen oc sculin sätiä oc haua fyoghärtaan raþmän SD 5: 638 ( 1347) . " firi þy at þe äru langt borto " ib 1: 668 (1285, gammal afskr.). med þänna skiälum at iäc skal haua thettä sama goz j minä lifdaghä ib 5: 293 ( 1344) . " hwar sum sik bindir thär til. at han wil pröua vp a nokon thässa sak " SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) .
- 2)inledande följdsatser, merendels efter ett föregående sva (svadana): att. hawa swa goþan häst, at han se wäl värþer fyurutighi marker SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). böt diäflenom sua fiären fly at eghte vara fru folk finge vnaþe af hanom Bu 8 . " är aldrei fridhren suå godhr at han hauer iu skadhan som lituär " KS 79 (194, 86) . the som swadana embete oc ärfuodhe hafua at the kunna ey fraan them gaa VKR 41 . " halp them gud at the komo ower vpa thz andra land " RK 1: 2313 . bäther står swå almoghans styrilse at flere hånom styra ok rådha KS 6 (13, 6 ; at närmar sig här konditional betydelse).
- 3)inledande afsigsatser: att, på det att. skalt tu först älska gudh, at tu måghe älskas af hånom KS 25 (64, 27) . " han gör sina vndidåna arma ok fatöka . . . at the hawin ägnin ämpne sik vphävia mote hans grymmom åthäuom " ib 62 (156, 68). fadhorin badh ihesum läggia sina hand iuir dödha människiona at hon skulle atirliua MP 2: 258 . " thy haua kununga ok herra fröghdelika lekara ok sångara . . . at the ey sik förgripa i onyttom ordom " KS 55 (139, 60) .
- 4)inledande kausalsatser: derför att, emedan. öpte han sälughan vara at han wiste ey nektergalunna hafua dyran sten ok dyghran j quidi Bil 613 . " skal kunungr wara witr at han hauer mångom rådha ok styra " KS 28 (69, 30). alexander hwikadhe rädder nw at han sa sina illa falla Al 5171 . " the haffdo ekke annat till at ther stadhin ok husit skill thz er en litin siowiiik RK 1: 2935. " TB 79 . Di 88, 280 . FM 323 ( 1507) . " efter þäs eller þy med följande komp. än thot blindir man seer ey ey thy sidhir skin solin j sins klarhetz skinj at han fallir j diwpan pwdz " Bir 1: 332 (jfr e, hälder, þäs och þy). - efter sva myklo (sva mykit) med följande komp.: emedan, som. giwer gudh swa myklo hälder syndoghom manne nadher, at han skipar sik wäl mz godhgerningom MB 1: 352 . ib 163, 483 (at närmar sig på dessa tre ställen konditional betydelse). wilia the ther widh äwerdhelica blifua swa mykit hellir at pawane hafua them enkannelicha antwardhat skipa then klädhabonadhin VKR 13 . Bir 3: 95 . Ber 186 . - med komp. i den af at inledda satsen: som, ju. kännir hwar natwra swa myklo mere losta aff nakro losteliko thinge at hon är helare MB 1: 112 . ib 331.
- 5)med syftning på en föregående tidsbeteckning: då, som the stwnd war komin at gudh wille lata sik födha Lg 33. ib 43. " annan gången att han will ey återwända " SO 297 . - efter det att, sedan. innan tre manadha at thet ather kallas ok athalas SD NS 2: 214 ( 1409) . " waar ta tiwghunde aar at the fatigha quinna blind wart " Lg 3: 364 . - utan sådan syftning: då. faller folket nider alt sender at thet är helbrögda oc döör SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). som medh oss waro at biscopin slaghin wardh BSH 1: 166 ( 1376) . hwre skulä wij nw bärias at ängen waar seer annan Di 75 . - då, förr än. ey war thz ordit wäl kommet aff konungxsens mwn at genstan sprwngo konungxsins tiänara til MB 2: 191 .
- 6)inledande konditionalsatser: om, så vidt. baþ hans faþur giua sik suenen tel guz þiänist at (öfriga hdskr. hafva på motsvarande ställe än 959) guþ gave hanom lif Bu 137 . " han schal böte i embetet ena thunna ööll ythermera at kan thera mellan ondh [ordh] komma " SO 151 . Jfr 2, 4.
- 7)i förening med ett föregående þo, þy inledande en koncessivsats; se þo, þy.
- 8)i stället för en upprepad konjuktion. huru länge wärdlen är them blidh ok at the äru helbrygdha j likamanom Bir 1: 226 . " tha foro the swa länge til thäs nio manadha waro lidhne oc at the stwnd war komin at gudh wille lata sik födha " Lg 33 .
- 9)pleonastiskt i förening med en föregående konjunktion; se siþan, utan. - Jfr for at, sva framt at (under framt), innan at, ey þäs sidher at (under siþer), til at, til þäs at, þo at, þy at, þär til at, undir thäs at, up a þät at, viþer at, äptir at, äptir thät at, äptir thy at äfvensom hvar och än.