at¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)

1. (och adv.) L. l A) prep. lmed dat. som dock ofta utbytes mot ack. l(el. ersättes af gen.).
2. 2)för att utmärka föremål el. inrättning hvarvid ngn är anställd: vid. magnis olsson sislaman aath sancta clara SJ 2: 33 (1477); jfr 3. bro pedher fan hawen her aath swartbrödra ib 9 ( 1475) ; jfr 3. 3) med gen. beroende af ett underförstådt subst. med betydelse af hus, boning e. d.: hos. sato til öls at mästar sigga Beckman Stud 87 (1461, Arboga Tänkeb.). 4) fgör att utmärka tiden el. tillfället när ngt sker. a9 om. aff hwario hionelagh faar han (klockaren) at pasken iiij [4] peningh ÅK 64 . b) vid. ath thridhia rättenom bar hon fram lamba köth Mecht 57 . " at thän tiidh messa haldas pa höghe altarit eller sokne messe pa warfru altarit " ÅK 64 . 5) för att uttrycka en rörelse el. en riktning hän emto ett föremål: till. vppa korseseno gaffs tik oc tu thok at tik ätikio oc galla SvB 105 (senare hälfen af 1400-talet); jfr 10.
3. 6)vid tidsbestämningar för att uttrycka ett närmande till en tidpunkt: mot, till. tha aat them dagh kom thär thän hedhirsame eusebius skulle hädhen lidhas Hel män 185 . 8) för att beteckna ett förhållande i fientlig riktning: mot. han oc hans dreng drogo kniff aath hanis dingxstad STb 1: 28 ( 1475) . ibland andra haffwer en doector utrisque juris, wariid aat mik . . . och sisputera ath revelaciones är ey annat vtan quinno foych och kärlinga skrop Troil 5: 321 ( 1515) . 10) för att beteckna den för hvars räkning ngt göres el. sker: åt, föör. han hafdhe fangit honom thän samma kädhelin ath göma ath sik JTb 20 ( 1459) . skiparen är plikogher föra ath köpmannomen vtan särdelis betalningh theras gangh klädy MPskr 14. 15) genom. hans sar ärw asltidh ypin. ok aat (per) them skal iak annathsin atheringa i hans ärafulla liff SkrtUppb 54 . 17) med afseende på, till. ath huilka köp jach war foreskäläman Svartb 173 ( 1380) ; jfr 4, 19. thässe waro fäst at thässo köpe SD NS 3: l21 (1415); jfr 4, 19. - närmande sig beteckning af det hvarpå ett förhållande gpår ut: till. räkna sik owärdhogha aat gudhz godhgärningom Skrt UPpb 3. 19) för att omskrifva en gen.: till, af. warda arue aat rikeno Prosadikter (Sjus vise msät C) 225. o härra ihesu christe, wpbörilse oc ändelykt at alle dygh oc godhet SvB 91 (början af 1500-talet). 20) för att beteckna sätt el. åtföljande omständighet: för. om hon haffwir hafft samband . . . först j fforbwdhna tima . . . at andra j ondo acht . . . thridhia i fforbudhnom stadh SvKyrkobr 351. - i. göris try holl pa bordith . . . ath radh PMSkr 507 ; jfr radh 2: 235 f. 21) framför verbalsubst. på -nde med betydelse af gerundium (berundivum) el. inf. närmande sig användningen af at ss infinitivmärke; jfr 1: l55, 2: l401, 1192-3. engte haffua thermedh at görande STb 1: 84 ( 1476) . affhende hwar sin deel pa bade sidor ok til egnade hwar androm alt som forscruuat staar til lewerdeliga ega . . . at brwkande ath haffuande . . til ewerdeligän tiidh SJ 2: 134 ( 1489) . ib 179 ( 1490) . " var thet plat forbodit oss fatige men ath köpende ther Hist. Tidskr. 1: 398 (1508). ffor hwilkit ärende henrich korpalaijn faste (för fäste) lagh met xij boolfsthe men pa neste häredztingh at goandis at han eller lhans folk thet aldrigh giorde " Svartb 562 ( 1513) . war mich . . . gansche twilffwell her noget emot at sägindes BSH 5: 532 ( 1513) . swa ath sighiandis (verbi gratia; så till exempel kan det sägas) MEcht 335. jac . . . kennis . . . mik wara geldskyldoghum (för -an) . . . philipus bonda hundradha march penninga swenska, ath betala skolande honum eller hans arwom vm mik eller mina arwa jnnan half manadh dagh epther pascha Gadolin Pants 269 (1364). han frögdadhe sik som en kämpe at löpaskoland wäghin (ad currendam viam) SpV 193 . siälin . .. for til lhimerikis rike, at sik mättaskolande af fornämpda rättom SkrtUPbb 135. til thin hälgasta döödh ok at jordha skulandis thin . . . licama . . . vordho alle apostoli samansanchadhe ib 373. hwi gan i ekke in at thässa saranna ypna dwrum at ägha skolande (ad possidendum) gudhz son ib 55. - Jfr i mällom-, innan-, längda,-, mällom-, nidher-, nädhan-, ovan-, undher-, ut-, väster-, öster-at.