sin³

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)

1. L.
2. 1)sinne, yttre sinne. Se Sdw 2: 1293. ytermer oc innermer sinne SkrtUppb 168 . " fäm äru menniskionna yterme[r] sinne " SvKyrkobr 343 . J Buddes b 119, 135 . " thäsa likamligha sinna fulkompilse, är at see, smaka, höra, taka, ok lwkta " SpV 76 . ib. ib498. 4) sinne, normal sinnesförfattning, förstånd, förnuft. ofta pl. Se Sdw 2: 1293. - sinne, uppfattningsförmåga, vett, förstånd. Se Sdw 2: 1293. tho aff gudz nadh är jak tel miin siin ok samwit ferdogh ok heelbryddha NMU 1: 108 ( 1434) . jac magnus pederson . . . svnd oc karsk tiil mith liiff oc sinne, gör . . . ib 141 ( 1480) . " nar thu höre the thing, som wthan sinne äru (insensiblilium), ällir creatur som wthan skäl äru, liknas skälikom creaturum " SpV 12 . . . . skulo giffue barnommen ther aff xvj marck til kosth hwart aar, til the koma til manna forstandh oc sinne STb 3: 259 ( 1495) . förstånd, klokhet, insikt. her hörer sin til och än storth BSH 5: 348 (1509, H. Gadh) . 5) sinne, tanke. at mannen . . . siälinna krapter, synnen (sensus), ordh, oc alla lsina gärninga, föghe oc skikke äpter mins liffwernes oc omgängilsa matto Mecht 257 . - läggia upa sinnet, lägga på sinnet, vara orolig. . . . wi doch inthet undrat at j legge thet oppa sinneth om han noget thet talat haffuer som drager til closterens förderff HSH 13: 99 (1524, Brask) . 6) mening, åsikt. thetta är mith sin, tagher ther aff sa mykit idhe tykis BSH 5: 134 ( 1506) , H. Gadh). 7) håg, vilja, strävan. - pl. nu medhen dödhen ok krankdoma äru syndenna atergeldh hwj lidha thöm tha oskeligin dywr som ey hafua veet eller synnen till at syndä SvKyrkobr (LucidB) 183 . - vilja, uppsåt. tha sade her philpus, ath her bennct gaff sit fulle synne och wilie, ath tet schule sälies stadenom til nytto STb 3: 346 (1498). SJ 2: 316 ( 1498) . - vara til sinnis, vara sinnad, ha för avsikt. BSH 5: 53 (1505, H. Gadh) . 157 (1507, d:o). ib 219 (1507, d:o), 332 (1508, d:o), 348 (1509, d:o). 9) sinne, sinnelag, sinnesart. skaplynne, själsdaning. ytermer oc innermer sinne SkrtUppb 168 . SpV 59 . " thy skalt thu wndhirstanda siälinna anda wara skälihetena, hwilkin mz wndhirstandeno, wilianom, minneno, hogenom, ok sinneno, är samnaturlighin ymo " ib 508 . 10) syftning, tanke, mening, betydelse, innehåll. wilt thu ekke thätta samma sinneth (sensum) haffwa wthtyth, widher ena andhra liknilse SpV 303 . " lat thy höra j enne litle wttydhning, huru the thing som lik äru j liwsheno, finnas olik j sinnomen (sensu sint dissmilia) " ib 521 . ib 569 . anag[og] e . . . hökth synne GU C 20. s. 22. giffuer eder mattis her medh til fridz, thet (ɔ tvisten om en egendom9 s[c]al komme til eth got sinne ok edher schal her pa intet schade STb 4: 34 ( 1504) . (?) clausula le distincio diccionis vel construccionis stakkoth ok fwlth sinne GU C 20 s. 116 . - syftning, riktning. Se Sdw 2: 1293. 12) sätt. tha lärdhe härran hänne threm sinnom at loffua sik swasom try slagh sighiandis först skalt thu loffua . . . annat sinne ällir slagh (secundus modus seu ictus) är at thu skal mik loffua ffor . . . thridie sinnet ällir slagh är (tertius est), at thu skal mik loffua for . . . Mecht 241 f. bedher iach ether thet i ether tingh skicke nw strax effther thet sinne godhe men ether raadhe GPM 2: 315 ( 1508) . 13) inne. dragha til sinnes, minnas, erinra sig. förmoder iak oc at eder nade wel drager til sinnes at i suderköping . . . untsatte iak eder aff min domkyrkia ower c lödig mark HSH 13: 45 (1524? Brask). - hava til sinnes, d. s.? om the tilstode och til sinnes hadhe etc., hurwledes han tilsporde her sten STb 5: 145 ( 1517) . - taka til sinnes, lägga på minnet (och rätta sig efter). thenne for:ne ordh tager til sinnis i retta aluarra BSH 5: 332 (1508, H. Gadh) . - Jfr tyranna(Sdw 2: 689), upsatis- (Sdw 2: 856 ) sin.