sin¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (16)

1. ) med hänsyftning på satsens subj.: sin. magnus . . . kononger . . . sändir . . . gudzrotens qwädu oc sinä SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . the . . . wäri i stath sinum ib 669 . " þeer sum for sin alder latäs bort af ware thiänit ib. att han fik egh allan wiliä sin györa ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). han agher egh hämpnäs äffte brotikum pänningum sinom firi gyästningh sinä ib. maþren . . . böte siin brut " Bu 21 . hon vände fran mik allan lughan mäþ sinom (för sino) mantolsköte ib 22 . " han aldre varþe . . . fange sinna ouina " ib 175 . min härra . . . vighe þänne tu vngfolk mz sinne högro hand ib 182 . " at the kunnen sielue läsa . . . sin bref " KS 51 (130, 56) . the milda fruen . . . bödh hona . . . til syns ok synne modhers hws Lg 3: 544 . " engen j dragara embethe bere naghat ööll fran nagrom embetzmanne till salu vijd sine three marck " SO 197 . ib 199, 299 . - med ett ss appos. till den i det poss. pron. inneslutna genitiven fogadt adj. el. pron. i gen. thwo han aldra waara mandom oc synder i sino siälffs blodhe MB 1: 263. - Ofta rättar sig sin icke efter tillhörande subst. utan efter denna gen. han skal . . . ey ofmykit trösta sins ens skiälum ok rådhom KS 72 (176, 79) . är hwar ilgerningis man skyllogher thola dödh fore sins siälffs synd MB 1: 467 . - i sing. med syftning på ett pluralt subj. warþen (näml. medlemmarne af en nämd som förfarit vrångt) . . . egh syalfs sins malsmän SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). - Jfr siälver. distrb. i förbindelse med hvar. foro þe huar sin vägh Bu 208 . " vilde huar þera sin patronum föra fram föri annan " ib 50 . " subscripta pertinebant ad curiam meam in wretom . . . videlicet . . . duo agri huar i sino giærþeno " SD 2: 289 ( 1299) . " at i vilin valzgyrningä oc þe þöm gyora fori os vppenbara . . . at styrkya iwer þem at rättä, hwar i sinom staþ, äffter þy sum hanum är möghelikt " ib 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . hwar rakar eld aat sinne kaku Su 423 . - pl. abs. de sina, sitt folk. han sa sina fore dödhin willa Al 8872 . " han kom til et haff mz sina alla " ib 9039 . b) med hänsyftning på subjektet i en förkortad sats: sin. prädicaren böþ hanom . . . sit napn ok sina syslo sighia Bu 8 . " esau bidher han opsitia oc äta aff sins sons willebradh " MB 1: 216 . " lärdhe han them taka both oc bättringh för sin broth " Lg 3: 167 . herra gamorin badh . . . then swensiin vapn redha Fr 1576 . " driuer naturlik skiäl ok kärleker kununga ok höfdinga, at styra ok rådha sinom eghnom barnom til faghra . . . sidhi " KS 51 (128, 55) . " är thz hedher . . . kunungom ok höfdhingom leta ok få sinom barnom godha ok witra tyktomestara " ib (130, 55) . - med hänsyftnig på ett allmänt och obestämdt subj. i en förkortad sats: sin. thz är ey goth at kiwa wid sin domara GO 608 . " thz är ilth at wara sinna kunw vndirdaan " ib 203 . c) i en bisats med hänsyftning på hufvudsatsens subj.: hans, hennes, dess, deras. herra gamorin tha kände hwar ther een skiold han hängde aff sit eghit fädherne Fr 1529 . " rädis ey amelius at sighia honom alt thz j sino hiärta lönlikit war " ST 457 . - i en förkortad bisats med hänsyftning på hufvudsatsens subj. kunungen baþ sanctum thoman vighia sinna dottor brvþa siäng Bu 182 . d) i nom. och med hänsyftning på ett indir. obj., som kan betraktas ss satsens logiska subj.: hans, hennes, dess, deras. marghom brusto sunder siin ben Al 2368 . " them war badhom lioff siin liiff " ib 5356 . " hwariom är sin sör söth ok sin angir ledh " GO 623 . - distrubutivt i förbindelse med hvar. teþes þöm huarom þera sin patronus Bu 50 . e) i subjektslösa satser med hänsyftning på ett allmänt och obestämdt, underförstådt subj.: ens. skeer thz . . . ander stades aff sinom companijs broder SO 189 . f) med hänsyftning på det dir. el. indir. objektet, ngn gång äfven på annan bestämning till predikatet: hans, hennes, dess, deras. iak vtdrogh mit suärdh af sinne slidh MP 1: 220 . hon . . . bidher gudh om sina nadhä Iv 3794 . the riddara lypto hännä aff sin häst ib 4833 . Al 10015 . huat troldoms makt fölgher þik. som räner hauet sins mäghins Bu 505 . " the äru tiufa, androm afhända lönlika sit goz " KS 68 (169, 75) . " vm thu kungör omildom manne sin vadha " MP 1: 245 . " dömom wi domproghustenom sin hus " SD NS 2: 153 ( 1409) . " skal thu thinom foräldrom . . . sina nödhthorfft gifwa " ST 272 . hug honom aff sith hufwdh ib 136 . Bir 2: 335 . Al 5211 . huath konungin gangir a siin ära Fl 1719 . - distrubitivt i förbindelse med hvar. i them domenom synis gudh wtwaldom mannom milder, och wrangom mannom wredher och rädhelikin, hwariom äpter sinne forskuldan Ber 189 . " taki aff huariom thom sit ingiäld som ey vil bätra sit liurine " Bir 2: 92 . " faar iak hwario idhra sin nykyl änne (kistan) " ST 276 . - n. abs. sitt el. hans, sin el. hans egendom. han wille hwar man fra sino skilia Al 2946 . - pl. abs. hans folk. om honom mz synom kan thz hända RK 3: 4122 . g) i subjektslösa satser med hänsyftning på en bestämning till predikatet: sin, behörig, vederbörlig. aff hans predikan ok pinu är i sinum stadh scrifuit Bil 281 . h) med hänsyftning öfver hufvud på ett nyss förut nämdt subst.: hans. didrik liffuer ok sinä men Di 222 . ther sat en fughil vnderlik . . . a hans hals oc käptom sinom war alt runnith mz rosom finom Al 7575 . " i gudz nampn farom wy synne naadher beegärom wy " RK 3: 2219 . i) för att uttrycka genitivomskrifning (jfr den liknande användningen af Mnt. stn). kräffa aff os then himmelske fadhren sin (den himmelske fadrens) sons dyrasta blodh LfK 114 . " the willo forradha konungen sith (konungens) liff " MB 2: 197 ; jfr f.