ORDBOK · AF (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

af1

prep. adv. · prep. och adv.(preposition · adverb)
Lemgram: fsvm--af..e.1
Andra poster med uppslagsordet »af» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (8)

affaffhäfaafaaffoffomaa
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
A prep. med dat.hvilken dock stundomi sht i yngre skrifter

A) prep. med dat., hvilken dock stundom, i sht i yngre skrifter, utbyttes mot ack

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

aff . affh BSH 5: 222 ( 1507) ; FM 358 ( 1508) . äf SD 5: 638 ( 1349) . aaf SD 5: 561 ( 1346) . aaff MD (S) 202, 208. off Di 276, 289, 291 ; BSH 5: 196 ( 1506) o. s. v.; RK 3: (till. om Chr. II red. A) 6339 . a MP 1: 230, 287 ; SD NS 1: 463 ( 1405); Lg 3: 251 ; SGGK 104 . aa MD (S) 202 ; FH 5: 48 (1467, nyare afskr.); RK 3: 137, 961),

Källans artikeltext (10 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. A) prep. med dat., hvilken dock stundom, i sht i yngre skrifter, utbyttes mot ack.
  2. 1)vid rumsbestämningar för att uttrycka ett aflägsnande, eg. och oftast från ett föremåls yta, dock stundom från det, hvari något är: a) af, från. stegh aff häste Bil 658 . þri blodþrupa drupu af fingrenom Bu 56 . " kumbar af himirike röst " ib 5 . " the dagh aff himilin falder " Al 6392 . drogh jomfrun tha sina skoo aff sinom fotom Bir 3: 180. vek af väghenom Bu 498 . " far abram aff egipto lande " MB 1: 178 . " skyt är skutith aff stakkot bagha (för borgha) " GO 899 . " ref sit har af höþe " Bu 209 . " af staþ, se staþer. - b) ur. dragha han op aff brunnenom MB 1: 231. " " gik aff kyrkionne " KL 4 . " dragha hona af hänna klädhom (afkläda henne) " ib 314 . " alexander aff sinne kapo far (afkläder sig) " Al 3512 .
  3. 2)för att beteckna riktning, afstånd, frånvaro: från. aldre gingo biscops öghon af hänne Bu 144 . skodha görla aff thenna stadh MB 1: 179 . " syntis thz af pallacio " Gr 304 . " han war ludhin aff hoffwudh til foot " Al 7419 . " bethania liggir twa thera milor af ierusalem " Bo 162 . " þe stund wi hawm aff landeno ok rikeno varit " SD 5: 605 ( 1345) . " genstan marsken aff östegötland war " RK 2: 5734 . " glädhi är alre aff minne siäl " MP 1: 30 . - bild. thz tykte gudh ware aff thakke (d. v. s. emot hans vilje) MD 24 ; jfr 6.
  4. 3)vid tidsbestämningar: a) från. a fyretighinde daghenom af vpstandilsinne dagh Bo 243 . " af morghnenom ok til qvällin " Bir 1: 121 . " aff minom vngdom thänkte iak al ltidh mins sons hedhir " ib 3: 112 . " aff fämpta manne skal hans släkt wardha wäldigh i thy lande MB 1: 183. " " then holth han aff eth barn (från den tid han var barn) tiill studium j prage " Lg 3: 33 . af nyio, se nyr. - b) af. af alder SD 5: 662 ( 1347) . KS 5 (12, 6) . af äwärdheliko (ab æterno, af evighet) Bir 1: 396, 2: 12 o. s. v.
  5. 4)för att beteckna öfvergång från ett tillstånd: af, från ur. stoþ af föþ Bu 184 . waknar iavob aff sömpne MB 1: 218 .
  6. 5)för att beteckna utgångspunkten för en handling: med. byria rätvise af sieluom tik KS 26 (66, 28) ; jfr 13 och prep. a, A I:o 7.
  7. 6)för att beteckna ett skiljande, fråntagande, befriande, afhållande, upphörande o. d.: af, från. hugga hofwod aff paulo Bil 126 . " latäs bort af warre thiänist " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ey skiliande sik aff guddomenom Bir 3: 84 . böghias aff rätuisonne ib 378 . " af sinom skiälom gånga " KS 37 (96, 39) . " han later os alla aff lifwith ga " Al 2556 . ganger aff göre sät. MB 1: 349 . " gig han aff riddarans radhe " ST 234 . " thöm gik allom tha aff gaman " Fr 1834 (jfr gaman). thz gik herra iwan tha aff later Iv 780 (jfr later). tak af mik swa stora besklikhet Bo 185 . tok han sik sialuar af liue (tog lifvet af sig) Bu 172 . takin aff daghum thän hughin gör galin Bil 126 . staal et faar af sinom granna Pa 7 . " först tha daradhe han aff mik äldre bordhers wyrdhning, oc nu snardhe han aff mik guds signan " MB 1: 216 . " at frälsa andream af corse " Bu 141 . " är fräls af frestnigom " ib 135 . " som hana löse ok rensa af syndom ok lastom " ib 186 . " jam skyt hon varþp lös af bandom þa varþp hon lös af diäflom ib 205. " " ren ok quittir aff spätälsko sotenne " MP 1: 63 . läkte them aff alskona sottum Bil 288 . " wardh helbrygdho aff sinne sot " KL 57 . " han hafdhe sik aff allom sinom syndom scriptat (genom skriftermål giort sig fri från alla sina synder) " ib 58 . " göma han aff thy misfälle " Bir 3: 69 . " fik hughnadh aff (consolabatur a, fick tröst för) the hiärta sorgh som han hafdhe " ib 3 . wäri frither . . . aff (d. v. s. fred och upphörande med) allän döþerlik owinscap SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). josep födde (d. v. s. födde och räddade) wärldina mz sino radhe aff likamens sylt MB 1: 253 . halt tik af fulum ordom KS 24 (59, 26) . wände han atar af þera qualum Bu 203 . " afskrapas aff (ur) thinne book " MB 1: 348 .
  8. 7)för att beteckna den el. det, hvaraf något mottages eller begäres: af. nam . . . af guþi sialum Bu 5 . " thu skalt taka swrth salt aff ondom gällara " GO 14, 205 . aff (med) henne fik han flere söner (de qua suscepit filios) MB 2: 105 . þen som mykit hawer aaf guþi SD 5: 561 ( 1346) . " at hwar hawi aff androm gagn " KS 4 (8, 5) ; jfr 11. bedes lof af kunugenom Bu 187 . " vpbäria aff (ɔ: thy) affradh ok affgield " SD NS 2: 250 ( 1410) . " skref hana (ɔ: lästena) af hans munne (d. v. s. såsom han sade el. dikterade) Bu 99; " " jfr 8. "
  9. 8)för att beteckna det hwarifrån något tages el. hämtas: a) af. cayn offradhe . . . sin tionda aff iordhinna affwäxt än abel offradhe . . . aff sino bätzsto fä MB 1: 162 . ey skulo the tagha epterdöme aff iacobs gärning ib 224. - b) ur. bok thessin är uttakin medh fäm ordom af thöm bokum wise mästara hafwa giort KS 1 (1, 1) . - c) i. tedhis faa sancto petro bok j hand ok lät petrum läsa aff henne Bil 107 .
  10. 9)för att beteckna härkomst, hemvist, klass: af, från wt komin aff konunga släcth Bil 263 . " fläst all europa är komin aff götom, oc göta aff magog sonasöne japhet " MB 1: 3 . " män aff ismaels släkt " ib 231 . han tok sik husfru . . . annam af betheleem Bu 3 . en bure af barchionna ib 175 . " härtugh bändikter af finlande " SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). insighli . . . biscups bryniulfs af scarum ib. " the aff husith " Fr 599 . " the aff kinds sokn " SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.). RK 1: 1708, 2: 5881, 6068, 6151, 6226 . fore thöm aff radit ok companijt SO 116 . " böndher aff landhit ib 51. at welia en wittran man af androm landom eller stadhom " KS 9 (29, 10) . " blomster af hans altara Bil 288; " " jfr 8. 10) för att beteckna ämne, förändring el. öfvergång: af. adam war förste man skapadher aff iordh, hans kona ewa eno riwe hans siidho " MB 1: 1 . " han hafdhe ena kirkio bykt aff trä Bil 850. " " geenlädher ok rema . . . varo aff skära silke göra " Fl 534 . " all the hualff är aff een steen " ib 980 . hans palacium war . . . aff gul lok gimstenum silf ok fiilsbenum Bil 307 . " en calcar af cristallo " Bu 417 . et täpete af silke SD 5: 564 ( 1346) . " crona aa gull " RK 3: 137 . " togho the biäkan oc giordho aff (ɔ: honum) ena fä bro " Lg 95 . " han giordhe römska rike (fwlt) aff faghro " Bil 307 . " taka min likama hulkin som uighis a altareno aff brödhe " Bir 2: 26 . " wardh . . . andelikin aff (från att vara) kötlikum " Bil 264 . " hwat aff hans systirsynom var vordhit " ib 852 . Bo 26. " tha han skikkat haffde, hwat aff the dödha kroppana wardha skulle " Lg 3: 193 . " aff een skalk wardher ey godh ärkebiscop " GO 301 . " man gör egh godhan ärkäbiscoph aff een skalk " ib 47 . " giordhe mik til lamb aff vlfwe " Bir 2: 10 . " gör aff (med) hanum hwat thu wilt " KL 69 . Bo 159. MB 1: 403. ST 251 . RK 3: 2795 . " þe giorþo mäst af þik spot ok haþp " Bu 77, göra gaman aff wslom MB 1: 130 . " läthin i göra skam aff idher " Lg 3: 115 . Jfr 11, 13. 11) för att beteckna orsak, grund: af på grund af, i följd af, för. gar þät af ilwiliä SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). aff delo komber slagh KS 5 (11, 6) . thet gör han aff hoghmodhe ok fåwiskio sinne ib 8 (18, 8). do han af sot Bil 368 . " märch stor aff marsswina sprangh " GO 232 . " som mich tycker aff segen " FM 580 ( 1513) . " aff mykle miskund varkunna iak honum " Bir 3: 4 . " länge enom aff kärlek hundradha skillinga " KL 22 . " mangh annor thekn haffwir gudh giorth aff sinom nadhom " Lg 70 . " at rikeno matte gläde aff (ɔ: thy) ske " RK 1: 4465 . " diäfwlin gladdis mykit aff (öfver) gudz manna dödh " Bil 851 . " glaþ af guz naþom " Bu 12 . sagþpe sin son vara galin af hans fölghe ib 136 . mykit sörghde hon af thinom dödh Bo 225 . " aff (med) hans nathum oos hauer alt giuit . . . wilium wir thätta buthorþ gömä " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). viste hwa nyttelikhet apostoli . . . skullo fa af dröuilsomen Bo 111 ; " jfr 8. huat hawir nu konungin aff allom sinom rikedomom . . . ey vtan skadha ok huat aff hedhrenom . . . ey vtan blygdh huat hawir han aff sine giri . . . ey vtan pino " Bir 3: 438 . " hawa all wärulizlik diwr aff sin naturlik skipelse thet the mågho sik medh hylia " KS 4 (7, 4) . " han är aff naturlikan rät skyldoghr honom hans gif löna " ib 70 (172, 77). thy at han är mera än man, af thy at han haver mera wald af gudhi än andre män hawa, af ty skal han gudhi mera tiena . . . än huar annan man ib 14 (32, 15). thu math ekke wara ärffwinghe j vars fadhers hws aff thy at (quia) thu äst föddher aff horkona MB 2: 105 . thäkkias mannom aff änlitis fäghrind Ber 172 . ib 173, 174 . " matte oc klädhin kännas aff the same lokt " MB 1: 214 . " aff herskqpzins tillath " SO 51 . " jek biudhir jdhir aff (ex) domarins valde " Bir 2: 14 . " jak vil disputera aff (de) rätuisonne mz thässom diäfle " ib 3: 101 . värlzlik brut pinas oc plaghas . . . aff (ex) rätuiso ib 119. " aff ooräth sculin i ey fara illa " RK 3: 1319 . ledha thik j blomstrande dal ok sötan aff all iordinne fruct Bir 1: 273 . " gör san scriptamal af giordhom syndom " ib 294 ; " med afs. på de både senaste ex. jfr 21, och med af. på det senaste jfr 6. af . . . väghna, se väghna. 12) för att beteckna den, från hvilken en verkan utgår (agentern vid passiva verb; med liknande betydelse stundom äfven vid andra uttryck): af. qualdes af diaflenom " Bu 205 . " en hans dicipulus sändar af hanom ib 100. " " som döptir vardh ok cristnadhir af sancto siuestro " Gr 321 . " hulkit som kallas lolykka aff mannom " Bir 3: 69 . " aff thom skalt thu sua pinas " ib 438 . loth sik . . . aff henne födha MD 71 . " bran the vslasta quinnan vp aff eldenom " KL 16 . " het aff hwariom manne godh " MD (S) 211 . " þolde han döþ af valeriano " Bu 397 . " fik ioakim blygth ok snybbo af iuþom " ib 3 ; jfr 7. ther aldrigh ytermer hinder eller tiltalan vm lidha aff mik eller minom arfuom SD NS 1: 88 ( 1408) . före the woldgestning ok vfok mik af them timdhe ib 238 (1403, nyare afskr.). thz mönstrit hafdhe varit af konungom oc höfdingom i them landom i store vyrdhning Gr 313 . " ärlikin af alle värdlinne " KL 362 . " iohannes af honom for androm mykyt älskelikin " Bo 204 . þen för var siukar af hanom Bu 203 . " the vordho all aff honum rik " Fr 2240 . " hänna fingir varo vaath wordhin aff hans blodhe " Bil 887 . " han wart riddare aff sin fader " RK 1: 1156 . " han aff ryzer optha komber i nödh " ib 3: 3639 . " mang vnder gör tw aff tik (af þér) " Di 56 . 13) för att beteckna medlet: af, med, medelst. guþi aff þy til heþers oc þyänist at varä SD 5: 561 ( 1346) . " rätfangit godz som j mattin badhin aff lifwa " ST 484 . " han födde twem sinnom mykyn mogha af faam brödhom oc litlom filscom " Bo 50 . " thwadde hon af (ex) taranna owir matto mykelikhet . . . sins sons änlite " ib 213 . " aff hänne (daggen) thwa wi wara händer Al 6393. " " wiliom wi alla gudha priisa aff loff oc sang ib 9788. " " gör ey twa magha aff eenne dotther " GO 347 . 14) för att beteckna sätt: med. glädz af store glädhi (gaude gaudio magno) Bo 116 . " älskins af systerlicom kärlek " ib 146 . " saghdho the aff smälek " ST 344 . talade drotningen aff mykin harm Di 119 . ib 151 o. s. v. 15) för att beteckna innehåll: af, med. fyltä honä (flaskan) fullä aff helewagh Va 29 . " aff diäwlskap war han all innan ful " Al 51 . " hans howodh är fult aff wiin " Iv 539 . figh honum ena gull skal aff vin Di 205 . 16) för att beteckna det slag, hvaraf en myckenhet eller ett mått angifves: af (omskrifning af gen. generis; ofta saknas dock här prep. i Nysv.) funno the mykyn mogha aff diwrom Bil 899 . " lifwith war stort som las aff hö " Al 9325 . " litit af kaal " KL 215 . ib 199. Bir 1: 309 . Lg 3: 213, 219, 364, 401 . - För att beteckna en obestämd myckenhet nyttjadt utan att föregås af något ord, som betecknar myckenhet eller mått. beddis af brödhino Bo 15 . " gaf sinom brödhrom af thäs träsens frwct KL 283. " " lwcta oppa god äple oc äta aff tom " LB 7: 235 . " läggir man aff rosir wider siwk ögon ib 3: 59. 17) för att beteckna det hela hvaraf något framhålles såsom del; särskildt vid subst., som utmärka del, superl., räkneord, pron., i sht obest. (vanl. omskr. af gen. partitivus el. totius): af, bland. aff þeem sum wir þorwom at optelika se mäþ os . . . tha wilium wir at war kiäre brother . . . hawe fiuretighi hästa biscoper xxx " SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " aff allo thy ther thu atte wil liak ey halda fra halsmughino oc til hosonar " MB 1: 181 . " then första (för -e) lutren af hiärnanom " KS 31 (80, 33) . " haffua tridiwngen aff rikit " RK 1: 2814 . " han var yngxstyr af allom " Bo 171 . " han liþe hälagastom lifnþ af allom appostolis Bu 194. " " hwar annar af wart raaþ " SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). nokar af bondum ib 5: 477 (1345, nyare afskr.). äf þöm fyoghertan skulu twe väliäs bärghämästärä ib 5: 638 ( 1347) . " en af þöm " ib. " en är . . . limber af mansens limmo, then rådher ok styrer allom manzens limmom " KS 7 (16, 8) . ensamen aff allom diurom MB 1: 97 " soma aff them " ib 277 . ängin af idar Bir 4: (Avt.) 185. aff (inter) thässom roparom . . . skal thänne vara ib 3: 94 . somlike fiudho aff hulkum en änkia kom til kyrkio KL 31 . 18) för att beteckna ett föremål såsom tillhörande ett annat ((omskrifvande gen. possessivus): af (stundom måste dock i Nysv. här användas gen. el. ett omskrifvande uttryck). kirkiän äller koren af förnäfndu klostre SD 5: 562 ( 1346) . " äther bloman aff äggit " GO 514 . " thu see bärgh skwggana som the waro huffwodh aff människiom (capita honium) " MB 2: 100 . " vnder skugganom af träno (Cod. B träsins för af träno 545) " ib 1: 188 . " hördhe thän stora throskap aff dotterenne " ST 279 . " saa kesaren thz (hufvudet) haffua all the skipilse oc skapnat, som han seet haffde i sömpnen aff sancto serucio (såsom Servacii, såsom tillhörande S.) " Lg 3: 188 . " hawin tw baner et aff vars herra pino ok annat aff hans rätuiso (habeant duo vexilla, scilicet passionis et justitiæ Dei) " Bir 3: 406 . " en wäggiabonadh aff the helga threfalligheth FH 5: 57 ( 1466) . " " han sagþe daghleka mässo af guz moþor (missam beatæ Marieæ) " Bu 27 . högtiþen af hans döþ ib 52 . " messan aff daghenom " VKR 22 . 19) för att beteckna en särskild bestämning, som tillägges ett föremål för att närmare beskrifa det samma (omskrifvning af gen. qualitatis): af. männenä . . . aff hälgom oc storom gerningom (homines . . . magno rum operum) Su 295 . " biscop magnus aff säla aminnelse (salig åminnelse) " FH 5: 47 (1467, nyare afskr.). ib 48 (1467, nyare afskr.), 115 ( 1487). vnga oc klena människio aff fämtan aarom Bo (Cod. B) 343 . SO 18 . Lg 3: 60. " swa som hon ware aff xviij arom " ST 156 . 20) för att beteckna föremålet för den handling, som ligger i substantivets begrepp (omskrifning af gen. objectivus): för. haffde herskapet räddogha aff sancto seruacio Lg 3: 196 . 21) för att beteckna det, med afseende hwarpå ett förhållande eger rum: a) med afseende på, med hänseende till, till. fatikir af klädhum Bil 352 . " mäktvghare aff mylikhet " MB 1: 73 . faghirt aff (ex) nampneno Bir 3: 118 . " saa bild war hon aff tal oc lat " RK 2: 8380 . " hon synes vtantil gudhlik af klädhabonadhenom ok är innantil vanskapadh af ondom vilia " Su 452 . " viis man ok spaa aff fughla galdrum " Bil 111 . Lg 3: 33, 328. RK 3: 1797 . Di 194 . " thänk hans godhlek ey at enast af (ex) älskoghanom . . . vtan ämuäl af (ex) hans diupa ödhmiukt " Bo 232 . " giua thik tholomodh oc styrk aff diäfulsins inskiutilsom (ad immissiones diaboli tolerandas) Bir 3: 63. " " vm tholka thanka ok mz tholkom vilia dräpa the vsle thik aff (a) sinom hiärtom " ib 79 . kirkian hwlkin af enom deel (ex parte) stridher . . . ok af androm deel (ex parte) styre i himerike Ber 143 . " hörör han konungin tiil aff bordh " MD (S) 243 . af . . . väghna, se väghna. - b) med. tholik sama rätuisa är aff mannenom swa som aff änglomen Bir 3: 461 . " swa är ok aff (de) dygdhom " ib 230 . ib 252, 400. " skal vapnasyn halles i eneköpungi af vpsalä byscopzdöme oc wästräarus. j strängenes af suthermannälande oc närike " SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . - c) af. thört af (ex) natur Bir 1: 255. " the varo glödheta af sik " Pa 18 . ib 19, 20 . Al 1947. Ansg 179, 213, 229, 239 . MB 2: 229 . Lg 3: 483 . at the . . . äru godhe ok dygdhelike af sik ok sinom åthäuom KS 40 (104, 43) . är nåkot aff (i och för) sik siälwom ib 3 (5, 3). 22) om, angående. af þy hur waar fru warþ först scapath Bu 3 . " hon talar af þöm rika " ib 153 . " lärdhe han them af mangra handa thingom " Bo 64 . " än han wiste nakath aff hans färdh MB 1: 224. " " är thz at vnderstanda aff hans släkt ib 185. swa som sigx af aspide " Ber 156 . här sigx aff huru siälin oc kroppin thrätto MD 92 . 23) efter komp.; än (öfversättning af ab i senare Latin). jak skal gifwa idher . . . bätra nampnit af sunom och dötrom (nomen melius a a filiis et filiabus) Ber 75 . 24) af för a. benkt rydz aff wapn SD NS 1: 4 ( 1401) . " ib 6 ( 1401). aff wapn " SO 141 . " aff wapen " ib 160 . Jfr a vapn under a, A II:o 8. . af vapnsynenä kumä SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . " aff gamblom aldir " ST 422 . B) adv. af, bort, borta. bättre är kampin än hoffwdet aff Va 37 . " ther til fradhan är aff " LB 3: 120 . han dechtingar sich aff RK 2: 1394 . ib 1398. " thz jak mz mich mina hafwar af finge (finge föra bort) ib s. 343. (af för a " PfN 138 ). Jfr gent-. hvaþan-, hvar., häþan-, här-, innan-, ovan-, thvärs-, thvärt-, þäþan-, thär-, up-, ut-, utan-af.

Hänvisningar i artikeln

se staþer →se nyr →se väghna →se mäþ os (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.