ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.82 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--a-e.4) ↗

a4

prep. adv. · prep. och adv.(preposition · adverb)
Lemgram: fsvm--a..e.4

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)

aa

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

aa . o FH 4:76 ( 1492). ä Lg 3: 537),

Källans artikeltext (25 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. A)prep.I:o med dat., som dock ofta, i sht i det nyare språket, utbytes mot ack.
  3. 1)vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett ställe, eg. på ett föremåls yta: a) å, på. sa sit bloþ a iorþenne flyta Bu 134 . " brinna a eno bale " ib 176 . " la .... a glöþom " ib 416 . " stoþ calkren hel a altareno " ib 417 . " a gatonne slogho sik the bowa " RK 1:1421 . " han köptet a sträte " SR 274 . " a land älla i städhom " BSH 1:197 ( 1387). " the lithla scuto ganga tha the stora liggia aa lande " GO 389 . " godhe borgha stadhi skulu wara å hårdom berghom ok hälla klintom " KS 85 (207, 93) . " före töm å huse bilaghde äru " ib 86 (211, 95). " a nyköpungs hws " RK 1:1283 . " the a nyköpunge waro ib 4266. " " the a stekaborgh waro " ib 4298 . " thz hooff thz war a träno näss " ib 648 . " a norra malm thz kloster staar " ib 1184 . " a en holm heet kidha skäär eth kloster loot han mwra " ib 1188 . " a mwnka holmen möttos the " ib 2883 . " port luka ... å iärnom gångande " KS 85 (209, 94) . " aa skapt holle " BSH 4: 113 ( 1486) . hans örs var röt ... ok een sadhel a (ɔ: thy) Fr 108 . hauande dyra krono a sit hofwodh Bir 3: 299 . egh bär hwar man höök aa hände GO 18 . bar ... barnen a sinom bak Bu 172 . " bära gull spänne a sino bryste " MB 2: 260 . " än vindögha är a väg " SR 282 . skal wara gap å murenom KS 85 (209, 94) . sworo a (d. v. s. med hand å) bokenne VAH 24: 321 ( 1424) . the sagho gudz bardagha a honum MB 1: 163 . häntat a (på ett afstånd af) ena rast RK 1: 1293 . bildl. tha laghe han a sinom wärkom ogilder MB 1: 425 . - Äfven efter vissa verb, som beteckna en rörelse, förenas a med dat. bäther gathe han fäst öghum a solinne än a hänne Bil 273 . " nywdha the sin hugh a them creatwrum " MB 1: 75 . " beet ängen eldar a þem hans fingre " Bu 55 . - b) i. fan diäwlen sialuan a enom scoghe Bu 498 . " giorþe mangh iartigne a þy lande " ib 526 . " som ... fiskir a näti " Bil 541 . duwa ... bar ampull a sina näui ib 689 . " snethe sporstaua sina a badhom ändom " TB 75 . - I mera bildlig el. andlig mening. lata sik wara gudhlikan i ordom ok å sinom munne KS 15 (36, 16) . witre män å rådhe sitia medh kununge älla höfdinge ib 72 (178, 79.) swren brodher a androm gillom SGGK 107 . döör a (såsom medlem i) gilleno ib.
  4. 2)vid tidsbestämningar a) för att uttrycka tiden, då något sker: α på. a þriio are Bu 5 . "a tridhia areno sin herra dömes" MB 2:179 . "aa areno äpter gudz byrdh thwsanda fyra hundradha oc a försto areno" SD NS 1:56 ( 1401) . i aareno äpte gudz byrdh thusanda fyra hundradha a annat aarit ib 199 ( 1402) . "arom epter gudz byrd mᵒ; cdᵒ första areno" ib 77 ( 1401) . "aren äpther gudhz byrdh tusandh fyra hundradh a första arena ib 6 ( 1401). a första dagh februarii" Bu 9 . "a sancti andre aptne" ib 176 . "vm þriia tima a natene" ib 14 . thz var lankt a nattene Iv 3567 . "a domadagh tha fordärfwar han ekke alt mankötith" MB 1: 172 . a fämpta stund the sama nat Al 5103 . "a nyt mal, se mal. a nyio, se nyr. - β i, under. a hans wngom aldre . . . tha drömde hanum dröm" Bil 628 . - b) för att uttrycka en återkommnade tid, då något plägare ske: om. the hafwa draka ok orma ther the a nattom mädher storma Al 4054 . "thz plägha the göra a nätter tiidh" ib 4061 . - c) för att uttrycka utsträckning i tid: på. the komo aldre til lrom sidhan mz stridh a manghom aarom Bil 703 .
  5. 3)för att beteckna tillfället, då något sker: på. a skänningis samtalu Sd 1: 668 1285, gammal afskr.). a þinge ib . " a þingum " ib 669 . valdos . . . tolff märkelike män a landz thinge Bil 847 . gripin a ferske gerningh MEG (red. A) 56 . fangas han a färske gyärning SD 5: 376 (1344, nyare afskr.).
  6. 4)för att uttrycka en handling, hvarmed någon är sysselsatt, eller ett tillstånd, hvari någon befinner sig: i. standä a sinne gyäringh til miþiän dagh SD 5: 638 ( 1347) . " waro idhkelikin a waku ok fasto ok bönum " KL 53 . " sculin j finna tua män a bönum " Bil 127 . " stodh ther a sinom bönom " Bo 100 . Bu 5, 14 . KL 401, 404, 417 . Bir 2: 11 . " a mote, se mot (möte). "
  7. 5)vid rumsbestämningar för att beteckna ett varande i ett föremåls omdelbara närhet: vid. å thöm wägom skal han skipa ok städhia köptorp KS 65 (161, 71) . " eth stenhws beläghit a brabrödhra gatu " SJ 105 ( 1440) .
  8. 6)såsom omskrifning af gen. för att beteckna något såsom ett annat föremåls del el. tillhörighet: till. tha han kom in for portin a thöm stadhenom Pa 20 .
  9. 7)närmande sig beteckningen af medel: med. burþe sanctus bartholomeus sina prädican . . . þy Bu 206 . " han star a enom fot (uno pede) suasom j twem flätom " Bir 3: 49 . " þe þing at ökyä oc styrkiä som kronän i suerike oc ware äfftekomände waro a bewaräþe " SD 5: 475 (1345, nyare afskr.).
  10. 8)för att beteckna det, med afseende hvarpå ett förhållande eger rum: a) med afseende på, med hänseende till, till. wi hafuum giort et skipte mällin war a waro fädrene oc waro mödrene SD 6: 180 ( 1350) . " hawa fridh aa sik ok allu sino " ib 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . ib 466, 5: 374 (1344, nyare afskr.). KS 65 (161, 72) . " þän friþ bryter a quinnom SD 5: 637 ( 1347) . " " han war then klokaste mästare a himpna gang " MB 1: 178 . " tholde dödh a sinom mandom Bil 84 " " ii hans hustru han baþe a växt ok kläþom lik ok talan ok allom latom " Bu 19 . räþelecar a synom ib 497 . " feet a liff " RK 2: 7358 . " liik a stoorlek oc widhlek " ST 452 . - b) på. är jak vis a mine helso Bir 2: 335. " waro aa land oc städher riik " MD 446 . troo a thinum ordhom Bil 27 . a . . . väghna, se väghna.
  11. 9)för att beteckna syftningen el. ändamålet med en handling: på, för. therde sith silf a fatöko folke Bil 650 . " at han giwi ey å rosom (möjl. dock för rosan) ella häggoma luf " KS 35 (89, 37) .
  12. 10)för att uttrycka grunden hvarpå något beror: a) på, å. stande thz a synamanna witnom TB 77 . þiäna . . . guþi a kirkiona koste Bu 144 . " vp byggia vänasta mönster a sin kost " Bil 285 . " a . . . väghna, se väghan. - b) på, på grund af, af. reth tolomodh man merkia skal badhe aa gerninga swa a tal " MD (S) 271 .
  13. 11)för att beteckna sätt (hvarvid bruket af ack. är det normala): på. a hebrezko male Bu 189. II:o med ack.
  14. 1)vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till ett föremål, eg. till ett föremåls yta: a) på. satto barnet niþar a guluet Bu 5 . " stegh a sin häst " ib 492 . " huar sten som kastas å tän jordmuren " KS 86 (210, 94) . första goz gaar a grwn GO 194 . " binda klocko a een skalk ib 589. fiol a knä " Bu 8 . " stoþ suennen fäghin a fötar ib 156. - bild. fiöll a han gudhliker räddoghe swa som then sympn som falder a hälgha män, tha gudh wisar them siin gudhlik thing " MB 1: 216 . - b) i, till. kan omärkt fä a scogha löpa TB 73 . " thz nidhirbrutu the a grunden " Gr 306 . " wil a gille ganga (inträde i gillet) " SGGK 103 .
  15. 2)för att vid verb, som beteckna en rörelse, uttrycka den handling el. det tillstånd, som utgör rörelsens ändamål el. följd: på, till. foor mykith a weydhe MB 1: 208 . " ganger a sinä gyärningh " SD 5: 638 ( 1347) . " gingo a radh " Bil 86 . the söta stund ther thik här ledde a mina fund lv 178. a mot, se mot (möte).
  16. 3)för att uttrycka en riktning: på. sat a hans höghro hand Bu 21 . wil thu wälia thik at byggia a thina winstro hand, tha wil iak ganga a höghro hand MB 1: 178-9. han fälde ther folk a badha händer Iv 2347 . Om a hand, a händer i åtskilliga uttryck, i hvilka a synes böra fattas såsom brukadt i denna bemärkelse, se vidare under hand. a annan sidhen thz bärghet war en grymelighin eeldher och a annan sidhen war offmyken kyldh Pa (Tungulus) 29 . förvara them ok hans här aa alla sydha RK 1: (sfgn) s. 175 . falla a badha sidhor mange Gr 262 . kastadhe howdhit stundom hijt ok stundom thijt a ömsa vägna Bo 204 .
  17. 4)vid tidsbestämningar: a) på. koma hälghe dagha nu oppa annan wiku daghin oc a annan komo the i fiordh aar MB 1: 63 . - b) i. komin . . . ather a morghen arla Bil 127 .
  18. 5)vid beteckning af storhetsförhållanden: till, ända till. til þet är löst a ytärstä pänningh SD 5: 567 ( 1346) .
  19. 6)för att beteckna det föremål, mot hvilket i fientlig syftning en handling företages, el. i strid mot hvilket något göres: mot. än the göra nokrä grymä giärningä a þerrä sialfrä lif SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). se swa gyort sum a oss syälwän ib 5: 606 ( 1346) . " som bref hawer a annän man vm gyäld ib 480 (1345, nyare afskr.). a landet gaa (stiga i land och anfalla) " RK 2: 9080, 9085 . " the böriade tha a porum stridha ok a hans landh " MD (S) 253 . örlögh a os föra Al 6220 . RK 1: (sfgn) s. 171 . hwi görin ij a mik thetta mordh Al 3466 . ib 3622. " ij görin a mik änga oära " ib 3473 . " hwath iak hafwer a philippum saght " ib 2649 . " bedhas aff alexandro naadh a then orät mik är giordh " ib 7879 . " ganger . . . a göra säät " MB 1: 301 .
  20. 7)för att beteckna det föremål, hvarpå en handling el. ett förhållande syftar a) på. huxar . . . a synda ämne Bu 144 . " tro a min guþ ib 189. " " tröste . . . a diäwlen " ib 135 . " läggr ofmykla dyrkan ok äruode å sin mat " KS 43 (111, 46) . hitte . . . a gudz rätta tro MB 1: 178 . " kalladhe a (åkallade) hans napmn " ib. " scadha hafua giort a tridhiungx schoghana " TB 74 . " hämnas min harm a þina konu " Bu 19 . " hon forgiorþe rikt fäþärne for läkedom a heþa läkera " ib 513 . " a alwora kunne han sik wel forsta " RK 1: 73 . " hiolt a (bevarade el. iakttog) tokt oc godha sidhi " ib 561 . " a konungsins skada wara (söka konungens skada) " ib 3889 . MB 1: 211. RK 1: (sfgn) s. 190, 2: 2614, 7519, 9506. - b) efter. girughr å sina vndidåna godz KS 28 (72, 31) . - c) om. är buthät a warra i färþ iland SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). (dubla) . . . a högra giäld MEG (red. B) 60.
  21. 8)för att uttrycka samhörighet, det för någon utmärkande: med, till, af. sven a vapn (svenavapn), väpnare. hwarte riddare äller swenäwapn SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). uitis þät riddärä äller swenawapn ok gita the egh wart sik þär fore mäþ twem riddarum ridäre mäþ twem swenäwapn swenavapn ib. " än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen " ib (jfr swenä til wapn VGL IV 19: 1. swena mz wapn RK 1: 3878 ). - oftast elliptiskt: a vapn (avapn). L. böte . . . a wapn äller präster syäx mark SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). fyrtighi a wapn ib. " är han a wapn (Sko klosters-hdskr., som ligger till grund för den utgifna texten, har väpnare) ellir skötta " EG (Arbogahdskr.) 64. magnus hakä, ther awapn är SD NS 1: 60 ( 1401) . " erengisll jepsson a wapn " ib 6 ( 1401) . " olaf rytting a wapn " BSH 3: 143 ( 1463) . " erik karlsson awapn ib 160 ( 1465). Jfra af wapn under af. "
  22. 9)i föritan på, i väntan på, på. var härra tröste han ok bþ han fara vräddan a sina tröst ok gömo Bu 181 . " jak er hiit komen a jdra nade " RK 1: 754 . " margha nat hafuer iak lighat här . . a vedhespil ok äwintyr " Fr 871 .
  23. 10)för att beteckna sätt o. d.: på. a sina mato Bo 92 . a thenna lund Fl 468 . " a tessa leedh " RK 1: 760 . " a vart mal " Bu 55 . " a latin " ib 8 . " a swenska tungo " MB 1: 319 .
  24. 11)vid bedyrande och eder: a) på. lofwadhe . . . thz a sina tro Bil 315 . " saghde oss . . . a thera sannind " BSH 1: 188 ( 1386) . - b) vid. þätt . . . swäria a gvþ SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). BSH 1: 178 (1379.)
  25. B)adv.dessultom. fae fram aftäkt . . . oc a iij marc TB 78 . " böte ater scadhan, oc a XL mark " MEG (red. B) 61 . EG 65 . SD 4: 466 (1335, nyare afskr.), 5: 377 (1344, nyare afskr.). 378, 639 ( 1347). PfN 135 . hafwi fore giort wapnen oc aff (för a) thre mark ib 138 . Jfr framan-, hvar-, här-, in-, innan-, nidhan-, ovan-, thär-, up-, ut-a, samt pa.

Hänvisningar i artikeln

se mal →se nyr →se mot →se väghna →se väghan (ej länkad i XML-källan)se swa gyort (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.