mot¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (9)

1. möte, sammanträffande. " fik ens fatöks manz moth (mötte en fattig man) " Bil 611 . " en vng qwinna kom i moot vidh han " KL 284 . " tha kom . . . jomfru maria j moth widh (mötte) diefwlin " ST 71 . ib 297 . " thy (för thu) skalt ey thro oppa dröma, ey oppa moth ellir footh, oc thro ey ath een människia hafwir bätre moth än annor (att det är bättre el. lyckligare att möta en menniska än en annan), oc ey at nokot dywr hafwir bätra moth än annat " ib 33 . - Jfr ars-, bya-, gatu-, härra-, lidh-, lidha-, manaþa-, munka-, prästa-, siu natta-, väggia-, vägha-mot.
2. 1)emot, till mötes. kom a moot sinom herra Bo 247 . " haffde konungen reth sik wt a mot falantin " Va 26 . " koomom wi aamoot (kommo vi till möte el. sammanträffade vi med) warum godhum ok wittrum raadhgiwm " SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.) - om rörelse i fientlig syftning. enä resyu vt sändä a mot gupz owinum SD 5: 566 ( 1346); jfr 5, 6. komo a mot þem þe fäm heþno kunuga Bu 177 . " drogh honum aa moth " RK 3: 1414 .
3. 2)midt emot. til sit bordh honum sitia loot widh annan ändan sik a moot Al 2258 .
4. 3)i utbyte mot, till gengäld för. at mot thenna kerlek ok gotgerninga haua the hedherlika ok renliwis frv mik hugnath ok äradh oppa tolf marker swenska päninga SD NS 2: 117 ( 1409) .
5. 4)om (fientligt) sinnelag el. handlingssätt: emot. galin oc grymber a mot cristno folke Bil 434 .
6. 5)emot, i strid mot. hwar sum aþrum gör a mot SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). sum þeem göra a mot ib 669 . " sum slikt talar a mot riddärä " ib. " hwar a mot gör þämmä staþuä " ib 668 . " þe almoghan ofriþa a moot kununglikan räät varn, oc þessom stafghä " ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). at wäpia a mot þere näfnd ib 378 . ib 605 ( 1346) . luua hänna (för hänne) liua ii renliue a mot iuþa laghum ok siþum Bu 5 . " tha giordhe iak a mot minz herra budhi " Bil 487 . " thy at han at forbudhna fruct amot lydhnonne " Bir 4: (Dikt) 274. ängom fiskom ärom wi a moot Al 6082 . " hiollo badhe domarene oc constantinus amot them mz siluestro " Bil 84 . " läto sik angra aff allo hiärta: at the lyddo synom mago a mot hanum (Petrus) " ib 118 . - emot, i strid mot någons vilja. vtan thz honum a mot gar Fl 1082 . " thz war almoganom enkte amot " RK 1: 172 .
7. 6)emot, till bekämpande af. predikadhe mästar arnald j rom a moth klärka giri til thera rikedoma ok gen thera kräselicom lifnadh Bil 782 . " sääth . . . ey thz mik aamoth äller til swaars " Su 121 . - emot, till skydd el. hjälp mot. amoth botalöst maal krista wid riff ok thool Go 958. B) ss adv. emot, till gengäld. wy wiliom bränna ather a moth rK 1: 2990. - Jfr här-, thvärt-, þär-a mot.
8. 1)emot, till mötes. om rörelse i fientlig syftning. foro the iärlsins här ij mot Iv 2335 . Va 25 . " rördhe sin häär them j mot " MB 2: 277 .
9. 2)emot, midt emot? thet törn som star i moth skipbroffwen FM 230 ( 1505) .
10. 3)emot, i strod mot. iak hafuer hänne giort swa mykith ij moot Iv 1034 . " bryther aldhermanne i moth " SGGK 104 . " droge the honom in emott sweriges lag " RK 3: (sista forts.) 5102. loth sätye sig ter til häreshöffdinge, i mot ederth breff oc i mot mijn wilje BSH 5: 338 ( 1509) . - emot, i strid mot någons vilja. thz war mik i mot RK 1: 4114 . B) ss adv. emot, till motvärn. brös fast i mot Di 149 . - Jfr här-, in-, thvärt-i mot.