Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
mal3
(substantiv)fsvm--mal..nn.3Andra poster med uppslagsordet »mal» (homonymer och kompletterande band):
Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (4)
maalmaallmallmals mater
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
maal . maall Al 5230 ; LfK 233 . mall), mals mater ,
Källans artikeltext (7 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)punkt, märke, fläck (jfr Mnt. mål). haffuir maghon maal eller blicke pa ögath LB 7: 208 .
- 2)märke, punkt mot hvilken en rörelse el. verksamhet riktas, mål. kunugen böþ han binda viþ stulpa ok af fiughur hundraþ riddara sciutas som tel mals Bu 502 . " lät sauinianum binda widh stolpa ok skiuta som at male " Bil 462 . ib 479 . " piil wtsändir til forelakt maal ällir rwm " Su 236 . annar wägher til thetta maal MB 1: 117 . " the lotha hwa thz wara skal ther wt skal sändas til thz maal " MD 188 .
- 3)tidpunkt, gång (jfr Mnt. mål). haffuer jach mik rosteret nw ij [2] maal, först til at ridhe och swa met aacheredzskap FM 291 ( 1506) . - a nyo male (a nyt mal, pa nyt mal), å nyo. vurdho the, som ther varo kristnadhe, annan tidh a nyio malde prästlöse Ansg 213 . " togh han a nyio male (iterum) vardha brinnande aff thom hälgha anda " ib 221 . " sampnade han paa nyt maal annan storan här " MB 2: 234 . " a nyt maal belagde sama thornen " ib 310 . ib 243 . Su 158, 365 . LfK 233 . " städya skipith pa nyth maal " PM 61 .
- 4)tidpunkt då föda intages, måltidstimme. skulu hafua millan maala ena fyra penningx kanno conuentzööl FH 4: 42 (1455; kan likväl föras till följ. afd.). - intagande af föda vid en viss tid, föda som vid ett visst tillfälle intages, måltid. teþes hanom . . . en levar. þo eigh mere än uinnas matte þrem mannom at male (vix ad umius prandii esum tribus personis sufficere videretur) Bu 417 . " lata sik at nögha at eeno maale vm daghin " Bir 2: 72 . " matt at sälliä . . . till ens malls " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). sum saman äru vm maal oc matu ib 376 . Bil 405 . MB 1: 307 . Iv 3144 . Al 5230 . " maal dragher annath fram " GO 193 .
- 5)mål, mått, mätning. i wikt oc maal MB 1: 367 . Bir 2: 30 . eo modo, qui in lgibus patrie dicitur reep oc ræt mal SD 3: 112 ( 1313, nyare afskr.) .
- 6)afmätt jordstycke. quod ipse sweno et heredes sui post ipsum deberent habere perpetuo quoddam spacium wlgariter dictum maal de agro ipsius prepositi SD 3: 138 (1313, gammal afskr.). agrum attongi sexte partis separatim iacentis videlicet in duobus maloom . . . contulisse ib 5: 89 ( 1342) . " alt þet iac agher i baþum malomen " BYH 1: 170 ( 1363) . " terram meam ibidem in decem et septem mensuris terre dictis malum siue humppum Falkman, Om mått och vigt 1: 237 (urk. fr. 1354). iak . . . hawer giwit . . . ena flaat nor ij wimarka engh ok ij fäm maalom ij ringundhatorpa engh " SD NS 1: 572 ( 1406) . Jfr aker-, bya-, for-, hovuds-, mat-, otto-, spanna-, stör-, tomta-, vaþ-mal.