mal2
(substantiv)fsvm--mal..nn.2Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (24)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
mall RK 1: 1240 ; Va 7, 48, 49, 55 ; Di 136 . maal. maall MB 1: 413 ; Di 103, 124 ; Lg 3: 366 . moll Di 280 ), mals maþer malsman . maals- . mols- . molz- ) malsäghande maalsäghände . malsäghiande SD NS 1: 435 ( 1405); -andanom BSH 1: 195 ( 1387) . malsägiande: -um SO 22 . malseghande: -enom GS 28 (1375, orig.) . malseghiande. målseiande: -is TS 24 . malsigende BtFH 1: 276 ( 1509) . maalsigende: -ena FH 5: 109 ( 1487) . " malsiende " BtFH 1: 130 ( 1506) ; -en ib 159 (1507), 183 (1507)), malsäghanda luter -loter ) malsäghanda rätter mallseghändä- . malsäghiande- . malsedhande- SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) ), malsäghanda sak
Källans artikeltext (16 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)mål, talförmåga. fik han atar mal Bu 174 . " miste hon eigh malet " ib 506 . Bil 235, 853 . KS 2 (4, 2) . MB 1: 95, 291, 413 . MP 1: 241 . Bir 3: 435 . VKR IV . Va 48, 49 . Lg 3: 366 .
- 2)mål, röst. " ysaac iäfwar än for maalsins skuld " MB 1: 214 . " tror hälder handomen än maaleno ib. "
- 3)användande af taförmågan, tal, talande. at han forbudhi thik malit Ber 253 .
- 4)tungomål, språk. a vart mal Bu 17, 25, 55 . MB 1: 22, 219, 225 . Bo 56 . Fr 3209 . " epter waro gamblo maale " MB 1: 68 . " a hebrezko male " Bu 189 . " wäl talandhe badhe innan latino ok grescu male " Bil 377 . swenst maal Bir 3: 227 . " the talado aldra handa maal ok aldra handa thungo " ib 1: 198 . " war tha et maal i iordhrike " MB 1: 175 . " at ängin vndestander annars maal ib. " ib 242 . Bir 1: 102 . Fl 275 . RK 2: 8585 . Di 103 . kunde han genstan fugla maall ib 124 . ib 136 .
- 5)sätt att tala, framställningssätt, stil. vndrado the mykyt a hans ordh ok vältalande maal Bil 847 . " straffas för diktans oc maalsens laster " Su 3 .
- 6)tal, det som talas, utsaga, ord. thz ordh war sidharst mal sancti stephani Bil 288 . ib 893 . MB 1: 31 . KL 237 . Ber 105, 299 . Su 88, 91 . gudlikit maal MP 1: 187 . " thetta är hart mal (sermo) " ib 2: 134 . " tagher thz först til maal (omtalar det) " Fr 2585 . " hans läst är ok sottast mal af allum " Bil 259 . " gif mik räät maal oc wäl lydhande i min mun " Gr (Cod. D) 379 (med afs. på de båda sista ex. jfr 5).
- 7)ord, aftal, förbindelse. jak sigher thz rät a mit maal Al 2699 . " ästu ekke meer skyldogher at göra at thy maale (non tenebris juramento) " MB 1: 203 .
- 8)det som göres till föremål för åtal, mål, sak, rättegångssak. þa jär hwars manz kiärä vm þässon maal döþ oc ogild SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . ib 378, 480 (1345, nyare afskr.), 605 ( 1346), 606. at tolff mannä nempd thennä maal oc ärinde . . skelica oc granlia wt ranzsagethe BSH 2: 54 ( 1397) . ib 39 ( 1396) . pröfuadhe malit Bil 375 . " maalith letadhis fore wisom domarom " MB 1: 223 . " radh stowo daghin . . . j hulkom vina ok owina maal skulu ranzsakas " Bir 1: 340 . " iak hafuer eet maal fore idher at kära " Iv 3992 . iak vil mit maal ey op gifua ib 4981 " ib 3629, 4871. " RK 2: 4983 . Va 7 (kan föras till 9).
- 9)mål, sak, ärende, fråga (i allmh. ss föremål för framställning, undersökning el. uppmärksamhet). þe mato vilium vi . . . vm al maal halda Bu 6 . " sagþe al þässe mal sik haua hört ok set " ib 139 . " i allom höghom sakom ok wårdande målom " KS 72 (176, 79) . " viste ey hwat han skuldhe thänkia i thässo maleno " Bo (Cod. B) 340 . later thetta maal alzstingz olöst MB 1: 42 . " för än hon matte vita fanga huru mit maal matte ganga " Fr 1158 . Bu 50 . RK 1: !SYNS_DÅLIGT? 3808. Al 584 . Va 55 . Di 280 . Lg 3: 348 . miströsth giffwa och falla i wanhop, oträngdha male BSH 5: 123 ( 1506) . " thz pröwas ater mz rönto maale (genom erfarenheten) " MB 1: 286 . - fall, händelse. thz var . . . eet vnderlikt maal Fr 2574 . " i þässu male " SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). - Jfr bak-, banz-, biltogha-, bota-, böna-, delo-, drap-, drapa-, duls-, döds-, eþa-, eþsöris-, for-, fästninga-, giptar-, giptninga-, gipto-, hor-, hovuds-, huma-, häfpa-, häradsmanna-, högh-, iudha-, iärnbyrþa-, klagha-, korro-, käro-, köp-, köpa-, lagh-, lagha-, lands-, latins-, legho-, lyghna-, mandraps-, manhälghþa-, manhälghis-, modhor-, nämdar-, rans-, sara-, skip-, skripta-, spyrs-, stämno-, syna-, synda-, säktar-, tak-, troldoms-, tungo-, tväbötis-, þing-, þings-, þiufs-, þiupta-, thrangs.-, þremärkis-, thrätto-, urbota-, vaþa-, vanda-, vardhninga-, vitnis-, vänsla-, värio-, värna-, ärfþa-mal. malsatti, L. Jfr malatti.
- 1)den som förer el. är berättigad att föra någons talan. warþen . . . egh syalfs sins malsmän SD 5: 378 (1344, nyare afskr.).
- 2)målsman, förmyndare. cum consilio . . . filiorum meorum . . . proloqutorum dictorum maalsmænn SD 4: 234 ( 1331) . fratruelis mei primus testis dictus malsman ib 612 ( 1338) . mädhan . . . iak rättir maalsman aa minna barna veghan är ib NS 1: 603 ( 1406) . " kärde . . . karl eriksson a philippus bossons barna wegna, som han malsman är aat " ib 2: 212 ( 1409) . " en vngar man brände gärþe ok akra sins molz manz (tutoris) " Bu 176 . " bonden är hustrunz målsmans " TS 27 . " säghia the siik vare hennes maalsmän ythermere än mik til swa dana ärindhe ok giffthermaall " FM 687 ( 1517) . " at göra hionalagx fästo fore fadher oc modher oc mästo winom oc malsmannom " Lg 999 . - god man (för enka). härra johans due, som min maalsman är SD NS 1: 173 (1402, gammal afskr). iak eller min malsman ib 2: 10 ( 1408), 12 ( 1408). ib 44 ( 1408) .
- 3)beskyddare. han nämde eigh cosman ok damianum hänna malsmän ok gömara Bu 516 .
- 4)målsegande. " saffdä ath haddä han thet en giort tha ware thw eyg molsman ther till " FH 6: 47 ( 1457) . - Jfr malman.
- 1)rättighet till talan ss målsegande. hwaar sum . . . giwer mallseghändä rätt fra sik SD 4: 466 (1335, nyare afskr). then sum mallseghändä rätt thiggär ib.
- 2)målsegandes rätt till andel i böter, böter som tillfalla målseganden. SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). malsäghiande rättin i thänna sak wiliom wj thet the fornempde tolff sculu hafwa PfN 135 .