ORDBOK · MAL (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

mal2

(substantiv)
Lemgram: fsvm--mal..nn.2

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (24)

mallmaalmaallmollmals maþermalsmanmaals-mols-molz-malsäghandemaalsäghändemalsäghiandemalsägiandemalseghandemalseghiandemålseiandemalsigendemaalsigendemalsäghanda lutermalsäghanda rättermallseghändä-malsäghiande-malsedhande-malsäghanda sak

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

mall RK 1: 1240 ; Va 7, 48, 49, 55 ; Di 136 . maal. maall MB 1: 413 ; Di 103, 124 ; Lg 3: 366 . moll Di 280 ), mals maþer malsman . maals- . mols- . molz- ) malsäghande maalsäghände . malsäghiande SD NS 1: 435 ( 1405); -andanom BSH 1: 195 ( 1387) . malsägiande: -um SO 22 . malseghande: -enom GS 28 (1375, orig.) . malseghiande. målseiande: -is TS 24 . malsigende BtFH 1: 276 ( 1509) . maalsigende: -ena FH 5: 109 ( 1487) . " malsiende " BtFH 1: 130 ( 1506) ; -en ib 159 (1507), 183 (1507)), malsäghanda luter -loter ) malsäghanda rätter mallseghändä- . malsäghiande- . malsedhande- SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) ), malsäghanda sak

Källans artikeltext (16 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)mål, talförmåga. fik han atar mal Bu 174 . " miste hon eigh malet " ib 506 . Bil 235, 853 . KS 2 (4, 2) . MB 1: 95, 291, 413 . MP 1: 241 . Bir 3: 435 . VKR IV . Va 48, 49 . Lg 3: 366 .
  3. 2)mål, röst. " ysaac iäfwar än for maalsins skuld " MB 1: 214 . " tror hälder handomen än maaleno ib. "
  4. 3)användande af taförmågan, tal, talande. at han forbudhi thik malit Ber 253 .
  5. 4)tungomål, språk. a vart mal Bu 17, 25, 55 . MB 1: 22, 219, 225 . Bo 56 . Fr 3209 . " epter waro gamblo maale " MB 1: 68 . " a hebrezko male " Bu 189 . " wäl talandhe badhe innan latino ok grescu male " Bil 377 . swenst maal Bir 3: 227 . " the talado aldra handa maal ok aldra handa thungo " ib 1: 198 . " war tha et maal i iordhrike " MB 1: 175 . " at ängin vndestander annars maal ib. " ib 242 . Bir 1: 102 . Fl 275 . RK 2: 8585 . Di 103 . kunde han genstan fugla maall ib 124 . ib 136 .
  6. 5)sätt att tala, framställningssätt, stil. vndrado the mykyt a hans ordh ok vältalande maal Bil 847 . " straffas för diktans oc maalsens laster " Su 3 .
  7. 6)tal, det som talas, utsaga, ord. thz ordh war sidharst mal sancti stephani Bil 288 . ib 893 . MB 1: 31 . KL 237 . Ber 105, 299 . Su 88, 91 . gudlikit maal MP 1: 187 . " thetta är hart mal (sermo) " ib 2: 134 . " tagher thz först til maal (omtalar det) " Fr 2585 . " hans läst är ok sottast mal af allum " Bil 259 . " gif mik räät maal oc wäl lydhande i min mun " Gr (Cod. D) 379 (med afs. på de båda sista ex. jfr 5).
  8. 7)ord, aftal, förbindelse. jak sigher thz rät a mit maal Al 2699 . " ästu ekke meer skyldogher at göra at thy maale (non tenebris juramento) " MB 1: 203 .
  9. 8)det som göres till föremål för åtal, mål, sak, rättegångssak. þa jär hwars manz kiärä vm þässon maal döþ oc ogild SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . ib 378, 480 (1345, nyare afskr.), 605 ( 1346), 606. at tolff mannä nempd thennä maal oc ärinde . . skelica oc granlia wt ranzsagethe BSH 2: 54 ( 1397) . ib 39 ( 1396) . pröfuadhe malit Bil 375 . " maalith letadhis fore wisom domarom " MB 1: 223 . " radh stowo daghin . . . j hulkom vina ok owina maal skulu ranzsakas " Bir 1: 340 . " iak hafuer eet maal fore idher at kära " Iv 3992 . iak vil mit maal ey op gifua ib 4981 " ib 3629, 4871. " RK 2: 4983 . Va 7 (kan föras till 9).
  10. 9)mål, sak, ärende, fråga (i allmh. ss föremål för framställning, undersökning el. uppmärksamhet). þe mato vilium vi . . . vm al maal halda Bu 6 . " sagþe al þässe mal sik haua hört ok set " ib 139 . " i allom höghom sakom ok wårdande målom " KS 72 (176, 79) . " viste ey hwat han skuldhe thänkia i thässo maleno " Bo (Cod. B) 340 . later thetta maal alzstingz olöst MB 1: 42 . " för än hon matte vita fanga huru mit maal matte ganga " Fr 1158 . Bu 50 . RK 1: !SYNS_DÅLIGT? 3808. Al 584 . Va 55 . Di 280 . Lg 3: 348 . miströsth giffwa och falla i wanhop, oträngdha male BSH 5: 123 ( 1506) . " thz pröwas ater mz rönto maale (genom erfarenheten) " MB 1: 286 . - fall, händelse. thz var . . . eet vnderlikt maal Fr 2574 . " i þässu male " SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). - Jfr bak-, banz-, biltogha-, bota-, böna-, delo-, drap-, drapa-, duls-, döds-, eþa-, eþsöris-, for-, fästninga-, giptar-, giptninga-, gipto-, hor-, hovuds-, huma-, häfpa-, häradsmanna-, högh-, iudha-, iärnbyrþa-, klagha-, korro-, käro-, köp-, köpa-, lagh-, lagha-, lands-, latins-, legho-, lyghna-, mandraps-, manhälghþa-, manhälghis-, modhor-, nämdar-, rans-, sara-, skip-, skripta-, spyrs-, stämno-, syna-, synda-, säktar-, tak-, troldoms-, tungo-, tväbötis-, þing-, þings-, þiufs-, þiupta-, thrangs.-, þremärkis-, thrätto-, urbota-, vaþa-, vanda-, vardhninga-, vitnis-, vänsla-, värio-, värna-, ärfþa-mal. malsatti, L. Jfr malatti.
  11. 1)den som förer el. är berättigad att föra någons talan. warþen . . . egh syalfs sins malsmän SD 5: 378 (1344, nyare afskr.).
  12. 2)målsman, förmyndare. cum consilio . . . filiorum meorum . . . proloqutorum dictorum maalsmænn SD 4: 234 ( 1331) . fratruelis mei primus testis dictus malsman ib 612 ( 1338) . mädhan . . . iak rättir maalsman aa minna barna veghan är ib NS 1: 603 ( 1406) . " kärde . . . karl eriksson a philippus bossons barna wegna, som han malsman är aat " ib 2: 212 ( 1409) . " en vngar man brände gärþe ok akra sins molz manz (tutoris) " Bu 176 . " bonden är hustrunz målsmans " TS 27 . " säghia the siik vare hennes maalsmän ythermere än mik til swa dana ärindhe ok giffthermaall " FM 687 ( 1517) . " at göra hionalagx fästo fore fadher oc modher oc mästo winom oc malsmannom " Lg 999 . - god man (för enka). härra johans due, som min maalsman är SD NS 1: 173 (1402, gammal afskr). iak eller min malsman ib 2: 10 ( 1408), 12 ( 1408). ib 44 ( 1408) .
  13. 3)beskyddare. han nämde eigh cosman ok damianum hänna malsmän ok gömara Bu 516 .
  14. 4)målsegande. " saffdä ath haddä han thet en giort tha ware thw eyg molsman ther till " FH 6: 47 ( 1457) . - Jfr malman.
  15. 1)rättighet till talan ss målsegande. hwaar sum . . . giwer mallseghändä rätt fra sik SD 4: 466 (1335, nyare afskr). then sum mallseghändä rätt thiggär ib.
  16. 2)målsegandes rätt till andel i böter, böter som tillfalla målseganden. SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). malsäghiande rättin i thänna sak wiliom wj thet the fornempde tolff sculu hafwa PfN 135 .
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.