ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 2.29 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP
Beständig länk (/ordbok/soederwall-supp--mata-nn.4) ↗

mata4

(substantiv)
Lemgram: fsvm--mata..nn.4

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (12)

mathamatthamottamotthamaattamatemaathemothemattematthemaattemotte
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
måttmål. byugger nokor mästarman skepit längre . . . än som skiparen haffwer honom fangith märke oc matto PMSkr 5 . &quot

mått, mål. byugger nokor mästarman skepit längre . . . än som skiparen haffwer honom fangith märke oc matto PMSkr 5 . &quot

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

matha: -om SD NS 3: 205 ( 1417) mattha: -o SpV 443 . motta: -o Svartb 208 ( 1396) ; STb 1: 265 (1480), 397 (1482); -one ib 396 ( 1482) . mottha: -o GU C 20 s. 564 . maatta: -o PMSkr 5 ), mate (maate (oblik kasus) SD NS 3: 472 ( 1419) . maathe: -ana Prosadikter (Sju vise m C) 238 . mothe: -a MUKopp 59 ( 1449) . matte: -a ATb 2: 371 ( 1490) . matthe (oblik kasus) Troj 142 ; -a JMPs 290. maatte: -a Prosadikter (Sju vise m C) 223, 224. motte (oblik kasus) HSH 16: 102 (1527, Brask) ; -a ib 13: 104 (1524, d:o); vissa av dessa fall kunna även föras till mata),

Källans artikeltext (4 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. 1) mått, mål. byugger nokor mästarman skepit längre . . . än som skiparen haffwer honom fangith märke oc matto PMSkr 5 . " göris eth annath starkth järn . . . haffwandis widher annan ändan matto äffther ath sätias gönom . . . järnith " ib 505 . " om thässa findher thu oändelika matto (de his in infinitum modum) " SpV 531 . " tha sägherklokkan sculde sla ltio, älla swa vm mato (vid det laget) " SD NS 3: 199 ( 1416) . " ää sidhan gaddaborgh . . . war affbrutin, thet är widh ett aar och thrätighi eller swa matto (ungefär så) SBH 2: XXIV (1432). hon ränther stwndom mindra oc stundom mera . . . som är hwndradha march äller widher the matto " VKJ 11 ( 1447) .
  2. 2)mått, rymdmått. modulus li lithen maatha GU C 20 (hand 2) s. 150. ib. choriis är en matta, haffwandhis j sigh xxx spän JMPs 290.
  3. 3)mått, gräns. " haffdhe allas thera hiwl lwtgangit aff hälgha meninginna matto (metas sacri propositi) " SpV 211 . - högsta mått. thu haffwer här teeth fulbordoghetinna matto (summan) j the jomfru som wigdh är ok hälagh SpV 436 . - rätt mått, måtta, måttlighet. Se R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 278, 370, 558. the ryggia mz radzins mattho (consilii moderamine) ok styrslo SpV 143 . - ivir mato (owermata, öwermata, öwermatana), över måttan, i hög grad. han hade ena deylegha dotter och owermaatta fagra Prosadikter (Sju vise m C) 224 . " hänne hafdhe han öwermaathana kär " ib 238 . ib 223 . - i stor mängd. j then wrede drap han offwrmatthe aff grecana Troj 142 . 4) lämpligt el. passande förhållnade. koma thet alth i ena goda motto STb 1: 397 ( 1482) . - til mato, på ett lämpligt el. passande sätt; noga, helt och hållet. thu som . . . haffwer klarligha dygdhanna ällir lastanna framlop til matto (admodum) skikkat SpV 138 . " thu haffwer wttyth til lmatto (satis admodum) blomstrande qwistins blomstir " ib 545 . lagom, måttligt. semilongus . . . til lmottho longher GU C 20 s. 564 . - koma til mato, komma till rätta (med ngn el. ngt). jach skal redha stocholms boo swa wth, hwar jak kan koma til motto medh them, swa ath the ecke skulo tacka mik STb 1: 265 ( 1480) . " wil gwdh ath rikith kombir til roligheth, oc jak ma liffwa. oc än komma til bätre mattho mädh thetta hwsith " PMBref 307 (1512?). - (?) hinrik . . . oc . . . gertvdha . . . sworo fullan eedh . . . at thöm war witerligit oc koma ltill matta at en stokholmsbo . . . war jnne lukte i eynne boodh ATb 2: 371 ( 1490) .
  4. 5)mått, grad. swa at the (ɔ avfallna nunnor) äru widh oändhelika matto argharen än the qwinnor, som liffwa j hionalagh SpV 109 . tässa drothningh . . hwilken j otänkelige mattho offwärgar tässa abigial j ffäghrindh oc dygdelighet JMPs 290. 6) mått, mån, förmåga. i förening med ett poss. pron. christi brwdh . . . drikkande aff sins härra brysth, äpthir sina matto (nodulo), fulkomplika guddomsins känno, ok indhra kärleksins sötma SpV 229 . 7) sätt. NMU 1: 71 ( 1384) . jac . . . hauer säth oc wnt . . . alt wort fädherne oc mödherne, som wi aghom j bornaby, vpa swa motto, at han hauer fongit mik ther vpa xl marker redhe peninga Svartb 208 ( 1396) . " tilbindom wy oss . . . framhalla for:da siälakappall . . thes prest ok all annur bestandelse i allom mathom " SD NS 3 . 265 (1417). ib 472 ( 1419) . i alle motha MUKopp 59 ( 1449) . " j thässe matom kan jac ey liwa mz frögdh oc glädhi " Prosadikter (Barl) 22 . wilt thu . . . witha skälix roos planteran aff alla matto (modis omnibus) SpV 20 . " thätta göra ok widh samma matto (in hunc modum) manghe hälhge män ib 33. " ib l75. stenana haffwa jw kraffther swa som yrther haffwa pa sina matto PMskr 494. HSH 16: 102 (1527, Brask) . 9) sak, omständighet, fall. Se Sdw 2: 1267. thy är skiparen jnthe pliktogher athergiffwa j the mattone (ɔ om vis major föreligger) PMskr 13. 19) beskaffenhet, ställning, lag. at wore swena . . . finge en stor del aff theres hesta i gän i onda motta HSH 13: 104 (1524, Brask) . 11) tidpunkt. lag. Se Sdw 2: 1267 och R. Pipping, Kommentar t. ERikskrönikan 617. tha the gingo heem viidh the mottone, ath klockan war wiidh nyia STb 1: 396 ( 1482) . - Jfr ivir-, midhal-, o-, öls-mata, ävensom ivirmatis, omatins.

Hänvisningar i artikeln

Se Sdw (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.