ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 2.04 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP
Beständig länk (/ordbok/soederwall-supp--bätre-av.1) ↗

bätre1

adj. · adj. komp.(adjektiv)
Lemgram: fsvm--bätre..av.1
Andra poster med uppslagsordet »bätre» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)

bäther
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
o h bläzter bästersuperl. L. A komp. b'ättre. bättra är fore warom än äpter snarom SvKyrkobr 28 . - bättre i fråga om jordegendoms beskaffenhet. han bytte til werre och jcke til bätre Uppl Lagmandsdomb 30 1490. - bätte i fråga om det personliga förållandet mellan två människior. til then tidh thet wardher bätre oss i mällen än thet är än Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 1436. - bättregynnsammare

o h bläzter (bäster), superl. L. A) komp. b'ättre. bättra är fore warom än äpter snarom SvKyrkobr 28 . - bättre (i fråga om jordegendoms beskaffenhet). han bytte til werre och jcke til bätre Uppl Lagmandsdomb 30 (1490). - bätte (i fråga om det personliga förållandet mellan två människior). til then tidh thet wardher bätre oss i mällen än thet är än Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 (1436). - bättre, gynnsammare, lyckligare (i fråga om äring). sidhan som bäther aar kom corpen som hona haffde forlatidh ok wilde hona ather haffwa Prosadikter (Sju vise mäst B) 216 . - förnämare, högre uppsatt i samhället. the sighia at iak skal wardha bäther manen i ärin Prosadikter (Sju vise mäst B) 215 . - n. adv. längre, vidare. om tid

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

bäther Prosadikter (Sju vise mäst B) 215, 216),

Källans artikeltext (1 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. o h bläzter (bäster), superl. L. A) komp. b'ättre. bättra är fore warom än äpter snarom SvKyrkobr 28 . - bättre (i fråga om jordegendoms beskaffenhet). han bytte til werre och jcke til bätre Uppl Lagmandsdomb 30 (1490). - bätte (i fråga om det personliga förållandet mellan två människior). til then tidh thet wardher bätre oss i mällen än thet är än Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 (1436). - bättre, gynnsammare, lyckligare (i fråga om äring). sidhan som bäther aar kom corpen som hona haffde forlatidh ok wilde hona ather haffwa Prosadikter (Sju vise mäst B) 216 . - förnämare, högre uppsatt i samhället. the sighia at iak skal wardha bäther manen i ärin Prosadikter (Sju vise mäst B) 215 . - n. adv. längre, vidare. om tid. Se Sdw 2:1206. - B) superl. n. adv. bäst. thär som är ey starker winther thär skäras bästh qwistana aff wm hösthen PMSkr 314 . som han stoodh som bätzst (bäst som han stod), tha sagde han STb 1: 399 ( 1482) . - obst. n. i substativisk användning? bästa, välfärd, nytta. vppa gillesens besth (möjligen felskrivning för bestha) HLG 2: 57 (1517). - best. n. i substantivisk användning. anamade erik jensson l (50) marck aff fatsbueth til at göre thermedh sitt betzsta til len tiidh STb 1: 144 ( 1478) . anders screddere . . . magh felig ware her i staden och anderstades ok ware vte om sith besta, porfith och gagn ath faa sith reschapp ath vptaga och behielpa vrakit ib 3: 121 ( 1493) . marchus . . . badh them om nadher, athe skulo göe thet betzsta medh honom ib 1: 142 (1478). akte vi nu drage genest hedhnen aat vastena genom östra herede, hvar oss thetta oföre thet ey betager. vi vele doch biude til thet beste sompt gaa oc sompt aaka HSH 14: 87 (1526, Brask).

Hänvisningar i artikeln

Se Sdw (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.