bätre1
adj. · adj. komp.(adjektiv)fsvm--bätre..av.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (5)
och bäzter (bäzster. bäster. obest. n. i rimslut: bezta RK 2: 1195 . motsv. "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
bättre . bettre . bädre . n. -a . -e . i rimslut: bäder RK 2: 9548), bestä ib 1944), superl. þät bäzta ,
Källans artikeltext (14 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- och bäzter (bäzster. bäster. obest. n. i rimslut: bezta RK 2: 1195 . motsv. " posit. goþer. A) komp. "
- 1)bättre. han är ey bätre som gömer än thän som stiäl GO 288 . " betre barn giua guz naþe än kiötelek[r lu]ste " Bu 4 . " vmskiptis til bättra liwirne " KL 27 . vmskipto sit liuärne til bättra ib 84 . " biþa tel naþa ok tel bätra " Bu 4 . " eigh är han þäs bätre " ib 28 . gangandes daghlika . . . fran godho oc til bättre Lg 3: 263 . " hwat kunnom wi bättre älla kärara hawa j os än kärlekin " KL 104 . " bätra är köra än dragha " GO 400 . " bätre är heelt än mz gulle böth " ib 261 . wilt thu bätra fa (si curari desideras) Bil 315 . MP 1: 334 . " hennes rike taghi en annor hennes bätre (som är bättre än hon) " MB 2: 180 . " hans bätre (bättre än han) " Al 8650 . " wardh thin bätre aldre spordh ib 10486. "
- 2)mera värd. jär pantrin bettre SR 18 . - mera. gaff iak bätre än LX mark j smydhe ganghklädhom oc brudha sängh FH 3: 99 ( 1447) .
- 3)bättre, nyttigare. med dat. betre er landom ok almogha ens retuis mans styrilse, en flere manna KS 8 (20, 9) .
- 4)adv.lättare. the gälla mindra oc äru bätre finna Bu 6 . -n.
- 1)bättre. " wet bäzt warn thunga oc fatighdom. bätre än nokar vtlensker man " BSH 1: 185 ( 1386) .
- 2)bättre, längre. " gik swa frambätre " LfK 227 . gongom frambädre ib 299 . B) superl.
- 1)bäst, förträffligast. bradhlyndh man är bäst GO 396 . the iordhinna gull är aldra bätzst MB 1: 159 . friiheeth är thz betzla thing ther sökias kan all wärldin wm kring MD 391 . " aff bäzsto romska släktum " Bil 109 . at ängin gate witit wan the ena bäzstu oc wisaste aff stadhenum ib 252 . " hon togh then bästhe gulringh aff sine handh " Di 224 . " til en aldra besta stadh " Bir 1: 243 . thz (för the) a india maal waro bäzste (som bäste kunde Indiens mål?) Al 4994 . " efter therra besta sanninde oc samwit therrä " BSH 2: 39 ( 1396) . ib 41 o. s. v. rikesins radh wilde en fresta om the kunde komit i thz besta (ställa det till rätta) RK 2: 5759 .
- 2)bäst, mest värderad, kärast. varþar hans bäste ven Bu 29 .
- 3)bäst, nyttigast. " med dat. ens mans rätuis styrilse är almoga bäst " KS 7 (16, 7) .
- 4)bäst, välvilligast. " med dat. er ä hwar sik siälffwm bezst " RK 1: 4323 . -- n. adv. motsv. posit. väl och komp. bäter, bätra (bätre).
- 1)bäst. " þa þu giorþe aldra bäst " Bu 77 . þa baþp han bäzt for þöm hanom giorþe värst ib 198 . wet bäzt warn thunga BSH 1: 185 ( 1386) . thu kan aldra bätzst radha them MB 1: 238 . " hwar wil sik bäst " GO 938 . " tha thäkkis pikan bäst " ib 778 . " är han (ɔ: mantzens likame) swa skipadher, som han är bätzst fallen til siälinna naturlika gärning " MB 1: 81 . bäzt borin man i capadocia Bu 490 . " räktos wt badha händerna oc wordho swa färdogha som the woro nokat sin bezt " Lg 3: 260 . - bäst, på bästa sätt. i förening med en form af gita el. kunna hwar foor heem som han kunde best RK 2: 468 . ib 1437 . " the redhe sik wth som the best gatw " ib 186 .
- 2)bäst, i bästa mak el. ro, utan att vänta att något skall inträffa. som han saat som bäst (bäst som han satt) bar han athergaffwogher aff sätit LfK 147 .
- 3)mest. " i hwat matto thöm synis bäzst nyttoght " SD NS 1: 201 ( 1402) . -- best. n. nyttjadt substantivt. bästa, välfärd, nytta. " for ordinsins bätzta oc gagn " VKR 44 . Al 1680, 2758, 3679 . RK 2: 1633 . MB 2: 133 . " vänto at the skullo göra thera bezsta (uträtta det som vore deras bästa, vinna seger) " RK 1: 1481 .