bätre¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)

1. o h bläzter (bäster), superl. L. A) komp. b'ättre. bättra är fore warom än äpter snarom SvKyrkobr 28 . - bättre (i fråga om jordegendoms beskaffenhet). han bytte til werre och jcke til bätre Uppl Lagmandsdomb 30 (1490). - bätte (i fråga om det personliga förållandet mellan två människior). til then tidh thet wardher bätre oss i mällen än thet är än Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 (1436). - bättre, gynnsammare, lyckligare (i fråga om äring). sidhan som bäther aar kom corpen som hona haffde forlatidh ok wilde hona ather haffwa Prosadikter (Sju vise mäst B) 216 . - förnämare, högre uppsatt i samhället. the sighia at iak skal wardha bäther manen i ärin Prosadikter (Sju vise mäst B) 215 . - n. adv. längre, vidare. om tid. Se Sdw 2:1206. - B) superl. n. adv. bäst. thär som är ey starker winther thär skäras bästh qwistana aff wm hösthen PMSkr 314 . som han stoodh som bätzst (bäst som han stod), tha sagde han STb 1: 399 ( 1482) . - obst. n. i substativisk användning? bästa, välfärd, nytta. vppa gillesens besth (möjligen felskrivning för bestha) HLG 2: 57 (1517). - best. n. i substantivisk användning. anamade erik jensson l (50) marck aff fatsbueth til at göre thermedh sitt betzsta til len tiidh STb 1: 144 ( 1478) . anders screddere . . . magh felig ware her i staden och anderstades ok ware vte om sith besta, porfith och gagn ath faa sith reschapp ath vptaga och behielpa vrakit ib 3: 121 ( 1493) . marchus . . . badh them om nadher, athe skulo göe thet betzsta medh honom ib 1: 142 (1478). akte vi nu drage genest hedhnen aat vastena genom östra herede, hvar oss thetta oföre thet ey betager. vi vele doch biude til thet beste sompt gaa oc sompt aaka HSH 14: 87 (1526, Brask).