äta1
v.(verb)fsvm--äta..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (22)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
ääta . eta LB 3: 237 . pres. -er . iättir VML I þiufn 14. imperat. ät. äät KL 151 . ääth ST 23 . ätt LB 7: 235 . eth MD 8 . impf. ind. at . att Di 123 (på två st.), 170. aat Bil 82 ; MB 1: 17, 161, 323 ; MP 2: 5 ; Iv 2107 ; RK 1: 1313 . 2 pers. ast MP 2: 174 . aast ib 1: 266 ; MB 1: (Cod. B) 543 . astz Lg 3: 487 . pl. ato Bil 689 ; ST 146 . aato MB 1: 11, 323 ; saman aato ib 2: 357 . l impf. konj. ate Bu 20 . part. pret. ätin), ätande vara ätandis- . ätans- ) äta sik , äta up , äta upp, upprätta. aat han thz ginstan op Pa 7 . " fugla ok flughu ato thz vp " Bir 1: 15 . Al 943, 4497 . RK 3: (sista fort.) 5312. hunda äta annarz manz ärende vp GO 270 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 150 f. Jpr upäta. - Jfr af-, saman-äta samt oätin, äfvensom ata, v.
Källans artikeltext (6 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)äta, förtära. at han skulde dö: hulkin dagh han ate forbuþna frukt Bu 20 . " et menlöst lamb. som liuar ok är helt sipþan þät är ätit " ib 140 . " tholik kost som konungen aat " RK 1: 1313 . " jak äte ey mat her i dagh för än iak hawer talath mit ärinde " MB 1: 205 . ST 146 . " man sal äta korwin män han är heethir " GO 226 . " for thy wardhir alir amthir ätin at somi äta kalen ok somi krasen " ib 407 . " hwa sik blanda widh sadha honum äta swiin " ib 759 . " mins friz madher som mit brödh aat Bi 82. tha aat mannin ängla brödh " MB 1: 323 . " thz brödh ther hans forfädher aato ib. jak forbiwdher idher at äta blodh, eller nakarsköns hold mz blodhe " ib 366 . " tha skulin i alzkona frwkt samansanka oc äta " ib 366 . " j skulin ey thörfwa äta eller nöta vtan idhert älzsta aarsädhe (comeditis vetustissima veterum) " ib 376 . " äta gräs som en oxe " ib 17 . magho the ääta köt fyrom synnom j hwario wkw VKR 62 . " ääta fiska oc hwit mat " ib. " äta fiks loc hwit mat " ib. " the . . . hawa änkte thz the magho äta " Bo 88 . " lhan att oc drak i ena maltiid, thz hanum war tänkt i ix daga " Di 123 . " lactuca skal man ätha tha mykin hiti är " LB 7: 4 . - med prep. af (för att utmärka partitivt obj. el. för att angifva det hvarifrån ngt tages el. hämtas). gaff gudh honum thetta budhordh at han skulle äta aff alzskona frwkt i paradiis vtan aff eno trä MB 1: 159 . ib 160, 161 . MP 1: 266, 2: 174 . " ääth aff thesso brödheno " ST 23 . lwchta vppa god äple, oc äta aff tom LB 7: 235 . " ätt idhkelica aff vägbreda fröö " ib. " äta aff ene fete höno " ST 146 . " walter sat oc att aff et willegals böste " Di 170 . af ängom mat ärtir iak swa gärna som af hänna Bo 51 . eth ther af MD 8 . " som the ärw saman j hardom leek swa äthe ok alle aff eene stek " ib (S) 251 . äta aff thy som afgudhum offras (manducare de idolothytis) MP 2: 188 . " thön thry äta al saman . . . af enom disk " Bo 34 . " sma fugla . . . ato af hans hand " Bil 689 . - abs. i dagh skalt þu mz mik äta Bu 144 . flere folk ätar þär inne som iak äta(r) ib. " vi gangom at äta " Fl 848 . " stat vp ok dräp ok ätät " KL L151. tha ihesus aat i symonis huse MP 2: 5 . " the skulu ey äta, for än conuentit ätir " Bir 5: 78 . " viliande hällir fasta än äta " ib 3: 167 . " han . . . gaf thöm äta, oc aat sdiäluir mz thöm " Bo 240 . " the iomfrw skulde äta ga " Fr 1968 . " the bära til the iomfw riik dryk ok äta toktelik " ib 1972 . " tende han op en storan eld. sidan satte han sik till oc att " Di 123 . hon . . . iate sik adre äta älla drikka. för än hon finge sina bön Bu 55 . sitia nw til bordh oc äta oc drikka gladhlika MB 1: 206 . " nokre drykke brödhir sato saman . . . ato och drukko oc taladho mykla fafängo " ST 146 . thön hus han skla äta ock drikka i medh sit härskap KS 41 (106, 44) . " lhwa wäl äthir han skal wäl drikka " GO 219 . äth som hema staddir ok ldrik som gästbwdhin ib 403. hwa som i otiidh athir (för äthir) han skal fasta ätande tiidh ib 434 . - bildl. thw skalt ey allom ordhom äta giffua (gifva näring ät, lägg på minnet?) GO 313 ; troligen har här dock en förvanskning skett; jfr de emendations- och tolkningsförslag, som framställt af Kock, Medeltidsordspr. 2: 154 f. och Bugge, Ark. f. Nord. fl. 10: 92.
- 2)tugga, bita; genom tuggande el. bitande aflägsna. klärkin fiol j hardhan siukdom . . . oc änxla. at han at aff sik tungona Kl l63. - gnaga, södnergnaga. jak . . . tok hona swa som ätin (corrosum) kärna j äple Bir 3: 317 .
- 3)förtära, fräta, bortfräta. " en sot at af hanom annat laret (cancer unum crus totum consumserat) " Bu 515 . " mattelika ätha kötit j saarwm " LB 9: 105 . ätha dödhköth j sarom ib. " äthir hon (ɔ: mira) dödhaköt af saar " ib 4: 343 . - bildl. fräta, gnaga, plåga. äter thz . . . mith hiärta (mea mens valde combirutur). at hedhne män ok fule, scolu lnythia mit fädherne Bil 488 . - part. pres. ätande, ätbar, ätlig, matnyttig. ther fölgdhe ok mz ätanda fä . . . yxn ok köör faar ok geter ok margher godher galter feter Al 4955 .
- 1)äta sig, genom ätand blifva. med ack. af ett adj. uttryckande handlingens verkan. mön at sik mätta Bu 71 . " skulin i äta idher mätta mz fridhi " MB 1: 376 . " ät tik mättan ok ey fullan " KS 24 (58, 25) .
- 2)äta sig, fråta omkring sig, tära sig, täras. quinta essentia aff qwekselff läker filstulam, oc annor saar som ätha segh LB 9: 109 . läker thz . . . alla siwkdomma som segh ätha oc wthwidha ib 112. - bildl. äta sig, fräta sig, förtära sig, förtäras (af grämelse). i förbindelse med adv. innan. han äther sik jnnann som en laki MD (S) 288 . jach äther mik, innan wij (rätta interpunktionen är väl: jach äther mik inna,m wij) haffwe tilfelle, och icke makthin BSH 5: 138 ( 1507) ; jfr Hjelmqvist, Ark. f. Nord. fl. 23: 349. - med ack. af adj. alder i anv. närmande sig adverbial betydelse (se alder 1). þeop[h] ilus . . . ätar sik allan innan viþ angar Bu 29 . " nero . . . at sik allan innan af harme " ib 129 .