ORDBOK · ÄTA (SOD-SUPP)
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPPHuvudverkets Ä-svit i källfilen

äta1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--äta..vb.1
Andra poster med uppslagsordet »äta» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (22)

äätaetaiättirimperatätäätääthättethatattaatastastzatoaatoateätinätande varaätandis-ätans-äta sik

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

ääta . eta LB 3: 237 . pres. -er . iättir VML I þiufn 14. imperat. ät. äät KL 151 . ääth ST 23 . ätt LB 7: 235 . eth MD 8 . impf. ind. at . att Di 123 (på två st.), 170. aat Bil 82 ; MB 1: 17, 161, 323 ; MP 2: 5 ; Iv 2107 ; RK 1: 1313 . 2 pers. ast MP 2: 174 . aast ib 1: 266 ; MB 1: (Cod. B) 543 . astz Lg 3: 487 . pl. ato Bil 689 ; ST 146 . aato MB 1: 11, 323 ; saman aato ib 2: 357 . l impf. konj. ate Bu 20 . part. pret. ätin), ätande vara ätandis- . ätans- ) äta sik , äta up , äta upp, upprätta. aat han thz ginstan op Pa 7 . " fugla ok flughu ato thz vp " Bir 1: 15 . Al 943, 4497 . RK 3: (sista fort.) 5312. hunda äta annarz manz ärende vp GO 270 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 150 f. Jpr upäta. - Jfr af-, saman-äta samt oätin, äfvensom ata, v.

Källans artikeltext (6 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)äta, förtära. at han skulde dö: hulkin dagh han ate forbuþna frukt Bu 20 . " et menlöst lamb. som liuar ok är helt sipþan þät är ätit " ib 140 . " tholik kost som konungen aat " RK 1: 1313 . " jak äte ey mat her i dagh för än iak hawer talath mit ärinde " MB 1: 205 . ST 146 . " man sal äta korwin män han är heethir " GO 226 . " for thy wardhir alir amthir ätin at somi äta kalen ok somi krasen " ib 407 . " hwa sik blanda widh sadha honum äta swiin " ib 759 . " mins friz madher som mit brödh aat Bi 82. tha aat mannin ängla brödh " MB 1: 323 . " thz brödh ther hans forfädher aato ib. jak forbiwdher idher at äta blodh, eller nakarsköns hold mz blodhe " ib 366 . " tha skulin i alzkona frwkt samansanka oc äta " ib 366 . " j skulin ey thörfwa äta eller nöta vtan idhert älzsta aarsädhe (comeditis vetustissima veterum) " ib 376 . " äta gräs som en oxe " ib 17 . magho the ääta köt fyrom synnom j hwario wkw VKR 62 . " ääta fiska oc hwit mat " ib. " äta fiks loc hwit mat " ib. " the . . . hawa änkte thz the magho äta " Bo 88 . " lhan att oc drak i ena maltiid, thz hanum war tänkt i ix daga " Di 123 . " lactuca skal man ätha tha mykin hiti är " LB 7: 4 . - med prep. af (för att utmärka partitivt obj. el. för att angifva det hvarifrån ngt tages el. hämtas). gaff gudh honum thetta budhordh at han skulle äta aff alzskona frwkt i paradiis vtan aff eno trä MB 1: 159 . ib 160, 161 . MP 1: 266, 2: 174 . " ääth aff thesso brödheno " ST 23 . lwchta vppa god äple, oc äta aff tom LB 7: 235 . " ätt idhkelica aff vägbreda fröö " ib. " äta aff ene fete höno " ST 146 . " walter sat oc att aff et willegals böste " Di 170 . af ängom mat ärtir iak swa gärna som af hänna Bo 51 . eth ther af MD 8 . " som the ärw saman j hardom leek swa äthe ok alle aff eene stek " ib (S) 251 . äta aff thy som afgudhum offras (manducare de idolothytis) MP 2: 188 . " thön thry äta al saman . . . af enom disk " Bo 34 . " sma fugla . . . ato af hans hand " Bil 689 . - abs. i dagh skalt þu mz mik äta Bu 144 . flere folk ätar þär inne som iak äta(r) ib. " vi gangom at äta " Fl 848 . " stat vp ok dräp ok ätät " KL L151. tha ihesus aat i symonis huse MP 2: 5 . " the skulu ey äta, for än conuentit ätir " Bir 5: 78 . " viliande hällir fasta än äta " ib 3: 167 . " han . . . gaf thöm äta, oc aat sdiäluir mz thöm " Bo 240 . " the iomfrw skulde äta ga " Fr 1968 . " the bära til the iomfw riik dryk ok äta toktelik " ib 1972 . " tende han op en storan eld. sidan satte han sik till oc att " Di 123 . hon . . . iate sik adre äta älla drikka. för än hon finge sina bön Bu 55 . sitia nw til bordh oc äta oc drikka gladhlika MB 1: 206 . " nokre drykke brödhir sato saman . . . ato och drukko oc taladho mykla fafängo " ST 146 . thön hus han skla äta ock drikka i medh sit härskap KS 41 (106, 44) . " lhwa wäl äthir han skal wäl drikka " GO 219 . äth som hema staddir ok ldrik som gästbwdhin ib 403. hwa som i otiidh athir (för äthir) han skal fasta ätande tiidh ib 434 . - bildl. thw skalt ey allom ordhom äta giffua (gifva näring ät, lägg på minnet?) GO 313 ; troligen har här dock en förvanskning skett; jfr de emendations- och tolkningsförslag, som framställt af Kock, Medeltidsordspr. 2: 154 f. och Bugge, Ark. f. Nord. fl. 10: 92.
  3. 2)tugga, bita; genom tuggande el. bitande aflägsna. klärkin fiol j hardhan siukdom . . . oc änxla. at han at aff sik tungona Kl l63. - gnaga, södnergnaga. jak . . . tok hona swa som ätin (corrosum) kärna j äple Bir 3: 317 .
  4. 3)förtära, fräta, bortfräta. " en sot at af hanom annat laret (cancer unum crus totum consumserat) " Bu 515 . " mattelika ätha kötit j saarwm " LB 9: 105 . ätha dödhköth j sarom ib. " äthir hon (ɔ: mira) dödhaköt af saar " ib 4: 343 . - bildl. fräta, gnaga, plåga. äter thz . . . mith hiärta (mea mens valde combirutur). at hedhne män ok fule, scolu lnythia mit fädherne Bil 488 . - part. pres. ätande, ätbar, ätlig, matnyttig. ther fölgdhe ok mz ätanda fä . . . yxn ok köör faar ok geter ok margher godher galter feter Al 4955 .
  5. 1)äta sig, genom ätand blifva. med ack. af ett adj. uttryckande handlingens verkan. mön at sik mätta Bu 71 . " skulin i äta idher mätta mz fridhi " MB 1: 376 . " ät tik mättan ok ey fullan " KS 24 (58, 25) .
  6. 2)äta sig, fråta omkring sig, tära sig, täras. quinta essentia aff qwekselff läker filstulam, oc annor saar som ätha segh LB 9: 109 . läker thz . . . alla siwkdomma som segh ätha oc wthwidha ib 112. - bildl. äta sig, fräta sig, förtära sig, förtäras (af grämelse). i förbindelse med adv. innan. han äther sik jnnann som en laki MD (S) 288 . jach äther mik, innan wij (rätta interpunktionen är väl: jach äther mik inna,m wij) haffwe tilfelle, och icke makthin BSH 5: 138 ( 1507) ; jfr Hjelmqvist, Ark. f. Nord. fl. 23: 349. - med ack. af adj. alder i anv. närmande sig adverbial betydelse (se alder 1). þeop[h] ilus . . . ätar sik allan innan viþ angar Bu 29 . " nero . . . at sik allan innan af harme " ib 129 .

Hänvisningar i artikeln

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.