ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 2.41 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP
Beständig länk (/ordbok/soederwall-supp--ärande-nn.2) ↗

ärande2

(substantiv)
Lemgram: fsvm--ärande..nn.2
Andra poster med uppslagsordet »ärande» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (5)

ärindeärandis bärareärandis fulderärandis kompanärandis man

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

ärinde ) *ärandis bärare *ärandis fulder *ärandis kompan *ärandis man ärandis qvinna f. kvinna som åtager sig olik arbeten. Kadrin Pers dotter ärendis quinne Stock Skb 229 (1506-07). - Jfr forfatz-, gildis-, höghmälis-, värulds-ärande.

Källans artikeltext (4 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)bud, budskap; uppdrag, ärende. Acomentariis konungs ämbs man lagh vt giffwandis ok ärande scriffuare GU C 20 s. 7 . Missaticum ärande oc budskap ib (hand 2) s. 147. jak vil lthit ärande til konungsins som wäl rökta . . . at kungöra thic thet höghelika ärandit Prosadikter 27 . til all görende ärenden fulleligha lärdhe SvKyrkobr 150 . " jak är j lkunungs ärindum " SD 8: 47 ( 1361) . Enchannelecha wm thet ärandet min herra mich budhet oc byfollet hafdhe at enda SD 10: 106 . ib 10: 108. thä äthä hwndä gärnä annarss manss ärändä GpM 2: 121 (1502); GOS 271, Småst på Fsv 2: 322 (P. Månsson). Se A. lKock, Medeltidsordspråk 2: 150 f.; E. Wadstein i SvLm 11: 6, ls. 31 f. han haffuer tagit öl for ärendhä här GPM 2: 300 ( 1508?) . Se R. Pipping i fetskrift t. Wessén 1954, s. 181 f. 2) angelägenhet, önskan, ärende; sak att uträtta, göromål, företag. Sidan ledde han them . . . ok sagde ärende siith: Ja(gh) haffuer huxat färd mina a ok(unnogh) land KarlM (El) 5. Än thätta är storth wndhir, hwi mwnka ok klärka lustas j jomfru samtalan, ällir hwt the wilia medh them haffwa nakor lönlik ärande (negotium) ok hantheran SpV 79 . " gambla thinga ok äranda ällir sidha ledha ib 159. görin idher ärandhe " ib 440 . " tha wppinbaradhe jak honom min lönlighin ärande (familiaritatis mysteria) " Mecht 30 . " aff enne persona . . . hwilka hon oc pläghade mäst wppenbara sin lönlik ärande " ib 235 . 3) rättssak: käromäl el. svaromål. tha thätta ärendith en ända grepp mellan thöm SD NS 2: 811 ( 1414) . Til thessin breffs och ärende mero wijtnibyrdh ib. oc annor tulkin ärendin som fore os kundndo koma Svartb 422 ( 1447) . " at engenstadz hindre eller hindre latha kirkionna formen oc domora j them ärendom som til therra döma oc rantzakan liggia " ib 466 ( 1457) . " han skuldhe vel swäria xx hande ärendhe som aldric vaaro for en öre Arvstv 13 (1461). the loto lesa . . . all the erende som lydde p the träta, som doctor Cortt Rogge ok Joan Suensson . . . hade sich i millom STb 1:11 (1475). Ernest . . . vrsakade sin smadrengh j then ärende " ib 4: 79 ( 1505) . " ther medh kwnne hrä Knwt Alfson täss frijere begaa syne ärende til ände " GPM 2: 45 ( 1502) . " ära thessen ärande ok käromoll aff oss . . . kärende ok storlige klakande " BSH 3: 146 ( 1463) . - nödvändigt ärende el. göromål, eufemistiskt om naturbehov. Nu gör broder pa gillis golff ärendhe sin, som oloffi gith är nemphna SEG 122 .
  3. 4)sak, ting, förhållande. " än thy wär manghe prädica nw fför enfalla allmoganom the ärandhe som the siäffwe kunno näpligha wnderstha JMPs 486. uthen the brefve ludhe, att erchebiskop af Meydeborgh . . . skulle thet ärenne ransaghe " Hist Handl V I I I 1: 20 (1464).
  4. 5)händelse, tilldragelse. Hände tw wynnerligen ärande oc järthekne Troj 258 . Här byriäs fagher ärendä och iär(teknä) aff Karlla magnus konungh och tolff (hans) iempnungha KarlM (Ver) 2.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.