ärande²

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (5)

1. L.
2. 1)bud, budskap; uppdrag, ärende. Acomentariis konungs ämbs man lagh vt giffwandis ok ärande scriffuare GU C 20 s. 7 . Missaticum ärande oc budskap ib (hand 2) s. 147. jak vil lthit ärande til konungsins som wäl rökta . . . at kungöra thic thet höghelika ärandit Prosadikter 27 . til all görende ärenden fulleligha lärdhe SvKyrkobr 150 . " jak är j lkunungs ärindum " SD 8: 47 ( 1361) . Enchannelecha wm thet ärandet min herra mich budhet oc byfollet hafdhe at enda SD 10: 106 . ib 10: 108. thä äthä hwndä gärnä annarss manss ärändä GpM 2: 121 (1502); GOS 271, Småst på Fsv 2: 322 (P. Månsson). Se A. lKock, Medeltidsordspråk 2: 150 f.; E. Wadstein i SvLm 11: 6, ls. 31 f. han haffuer tagit öl for ärendhä här GPM 2: 300 ( 1508?) . Se R. Pipping i fetskrift t. Wessén 1954, s. 181 f. 2) angelägenhet, önskan, ärende; sak att uträtta, göromål, företag. Sidan ledde han them . . . ok sagde ärende siith: Ja(gh) haffuer huxat färd mina a ok(unnogh) land KarlM (El) 5. Än thätta är storth wndhir, hwi mwnka ok klärka lustas j jomfru samtalan, ällir hwt the wilia medh them haffwa nakor lönlik ärande (negotium) ok hantheran SpV 79 . " gambla thinga ok äranda ällir sidha ledha ib 159. görin idher ärandhe " ib 440 . " tha wppinbaradhe jak honom min lönlighin ärande (familiaritatis mysteria) " Mecht 30 . " aff enne persona . . . hwilka hon oc pläghade mäst wppenbara sin lönlik ärande " ib 235 . 3) rättssak: käromäl el. svaromål. tha thätta ärendith en ända grepp mellan thöm SD NS 2: 811 ( 1414) . Til thessin breffs och ärende mero wijtnibyrdh ib. oc annor tulkin ärendin som fore os kundndo koma Svartb 422 ( 1447) . " at engenstadz hindre eller hindre latha kirkionna formen oc domora j them ärendom som til therra döma oc rantzakan liggia " ib 466 ( 1457) . " han skuldhe vel swäria xx hande ärendhe som aldric vaaro for en öre Arvstv 13 (1461). the loto lesa . . . all the erende som lydde p the träta, som doctor Cortt Rogge ok Joan Suensson . . . hade sich i millom STb 1:11 (1475). Ernest . . . vrsakade sin smadrengh j then ärende " ib 4: 79 ( 1505) . " ther medh kwnne hrä Knwt Alfson täss frijere begaa syne ärende til ände " GPM 2: 45 ( 1502) . " ära thessen ärande ok käromoll aff oss . . . kärende ok storlige klakande " BSH 3: 146 ( 1463) . - nödvändigt ärende el. göromål, eufemistiskt om naturbehov. Nu gör broder pa gillis golff ärendhe sin, som oloffi gith är nemphna SEG 122 .
3. 4)sak, ting, förhållande. " än thy wär manghe prädica nw fför enfalla allmoganom the ärandhe som the siäffwe kunno näpligha wnderstha JMPs 486. uthen the brefve ludhe, att erchebiskop af Meydeborgh . . . skulle thet ärenne ransaghe " Hist Handl V I I I 1: 20 (1464).
4. 5)händelse, tilldragelse. Hände tw wynnerligen ärande oc järthekne Troj 258 . Här byriäs fagher ärendä och iär(teknä) aff Karlla magnus konungh och tolff (hans) iempnungha KarlM (Ver) 2.