ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)
Fornsvenska

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 1.68 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
← Tillbaka till träfflistan (1 773 träffar)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--hvar-e.3) ↗

hvar3

adv. konj. · adv. och konj.(adverb · konjunktion)
Lemgram: fsvm--hvar..e.3
Andra poster med uppslagsordet »hvar» (homonymer och kompletterande band):
Huvudverk: hvar (1) · pron.Huvudverk: hvar (2)Supplement: hvar (1) · pron.Supplement: hvar (2) · pron.Supplement: hvar (3) · adv. konj.

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (14)

hworhuorhwerhvar ahvar afhvar forehwarförehvarihvar mädhhvar tilhwars tylhvar umhuar omhvar äptir

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

hwor SD NS 1: 5 ( 1401) . huor FM 281 ( 1506) . hwer Di 20 ), hvar a , hvar af , hvar fore hwarföre . hwor fore FM 281 ( 1506) . hwar for Ber 167 ), hvar fore hvi , hvar inne , rel. hvari. j eth closter hwar june war en hälogher abothe Lg 3: 326 . hvar mädh , hvar til hwars tyl ) hvar um huar om ) hvar up a , hvar äptir

Källans artikeltext (12 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)interrog.hvar, hvarest. i dir. frågesats. hwar är blanzaflor Fl 338 . " hwar äru . . . herra oc förste " Bo 36 . " hwar äru the höghtidhelico vagnane ib. mädhan rätuis man skal napplica helas huar skal tha omillir man ok syndogir synas " MP 1: 46 . - i indir. frågesats. spurþe huar iorþen var högre än himinen Bu 145 . spordhe huar blanzaflur monde värä Fl 332 . " iak veet ey huar hon mon vara " ib 342 . " viiste them hwar hofwodhit laa " Bil 52 . " vplypt thin öghon ok see huar thu äst nw nidhir slaghin j syndom, ok skodha huar syndoghe skulu vara for sina synder " MP 1: 46 . bör oss at spöria huar (hvaruti) ihesu christi vars herra fatighe ok harda lifuirne är ib.
  3. 2)indef. " rel. hvar, hvar hälst. förnämpde tolf skulu a hwario are töswar finnas at minsto hwar oc näär þöm þykker " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). ib NS 1: 5 ( 1401). hwar (ubinque) nakor gaas är mz fiädhrom sigh mik huat hällir kötit pläghir ätas älla fiädhrana Bir 2: 40 . " han brände oc skinnade hwar han fram for " Di 20 . " legger skatten vpa hwer hanum thäckes " ib thet the alt redhä begynth hadhä at brwkä huor the kwnnä faa tess ämpnä FM 281 ( 1506) . - hvar . . . hälzt, d. s. hwar þät hälzt är i rikino SD 5: 637 ( 1347) . " hwar the helzt äru " BSH 1: 131 ( 1371) . ib 165 ( 1376) . " pantsätter jac hanom mith godz . . . hwor thet helztä liggiä kan oc hwor han thet spöriä kan " SD NS 1: 5 ( 1401) . - hvar som, d. s. hwar sum thät wardþir pröuat . . . tha sköflös therrä goz SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). hwar som (ubicunque) fyllen ömningas ther halder skörlifnadhin härradöme Ber 87 . Jfr hvar som under 4. - hvar som hälzt, d. s. alle män huarsom hälzt the warin Lg 45 . " hwar som hälzst män äru " Bir 5: 8 . - hvart hälst. hwar som hälzst är tarff at gaa Bir 5: 11 .
  4. 3)då, om. huar (ubi) nakir vagn vare fullir mz agxom ok mange män huar äptir annan bort toke sit agx tha minzskadhis oc thera tal oc thunge vm sidhe Bir 3: 111 . " hwar ey haldz thet, thå er thet oiflikt almogans fördervilse " KS 8 (20, 9) . - om, om blott, på det vilkor att. hwa gifwir mik ey at enasto kränkias. vtan än alstingx vanskas oc foruardha i mik siälum hwar iak stadhnar i gudz dygdh Bo 107 . " vil jach väl til marsken fara hwar han ville mich swa forwara at jach komber j mith behald j gen " RK 2: 5515 . " en gamwl hörra sculde grafuas lifuande i jordh huar lagh thz ellers tilstadde (si lex permitteret) " Ber 290 .
  5. 4)rel. " hvarest. huar (ubi) gudhelix älscogha brändaghi är ther är huärkin renlekin glömdir " Bir 3: 383 . " hwar i wele mik hawa, ther wil jac wara " BSH 5: 423 ( 1510) ; med afs. på dessa båda språkprof jfr 2. the skullo fara lankt bort i annat landskap. hwar the sik änkte fornuisto Bo 12 . ib 23, 155 . KL 18, 24, 71, 123 . Bir 3: 304 . VKR XXI . Ber 176, 235 . Su 409 . Lg 221 . - hvar som, d. s. !SYNS_DÅLIGT? syon. hwar som eet stort palacium var Bo 170 . Gr 324 . MP 1: 46, 334 . Bir 1: 120, 4: 58 . Ber 235 . ey är ther atherhald räknande hwar som (ubi) är astundan til fylle ib 84 . Jfr hvar som under 2.
  6. 5)rel. " då. ey kom än landz thinghin älla radhstofwo daghin hwar (placitum generale ubi) the magho höras " Bir 1: 74 .
  7. 1)interrog." hvaraf, på grund hvaraf (jfr af 11). i dir. frågesats. hwar aff scal jak thz vita " Bil 892 .
  8. 2)rel. " a) hvaraf, i följd hvaraf (jfr af 11). judhane seandes konungxsins owinneliga makt oc otalighen almogha tall, drogh[o] sin här them naghot fiärre hwar aff konungxsens män täss trösteligare vp foro mot iherualem " MB 2: 238 . ib 287 . Su 300 . b) hvaribland (jfr af 17). thz första hemanet . . . ther j öffdhes alla boklika konsther oc ämwäl alla wärdzslika konsther huar aff oc philosophi oc andra dyra mästara öffde sina konsther Su 224 .
  9. 1)interrog." a) hvarför, för hvilken orsak (jfr for I 2). i dir. frågesats. hwar fore hiolt thu mz mik tha " MD 99 . " hwarföre äru fötherne aat hans waghnom swa senfärdughe " MB 2: 83 . ib 46.
  10. 2)rel. " hvarför, för hvilken orsak, derför (jfr for I 12). konungh karl mykit om riikith wogh hwar före han her tordh tiil marsk togh " RK 3: 8 . " hwar före (itaque) giorde jwdei storan skadha owir syna ownir " MB 2: 194 . ib 318 . SD NS 1: 317 ( 1404) . FH 5: 59 ( 1471) . FM 274 (1506), 281 (1506). Ber 167 . Su 194, 201 . Lg 3: 155 . LfK 7, 45, 110 . " hvar i fra, rel. hvarifrån. aff vngenom hwarifra diäfullin gaff andswar " Bir 3: 198 .
  11. 1)interrog." hvarmed. i dir. frågesats. hwar mz hafwir iak thz forthiänt " ST 355 .
  12. 2)rel. " hvaraf. atir bära ängin sötma älla hongah. hwar mz the skullo framledhis lifwa " Bir 1: 257 .
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗
Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.