ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 2.35 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--hälder-ab.1) ↗

hälder1

adv. · adv. komp.(adverb)
Lemgram: fsvm--hälder..ab.1
Andra poster med uppslagsordet »hälder» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (16)

häldarhelderheldirhälþerhällirhellerhallerhellirshälzthälsthelsthalzthältzhälstzhiedzsuperl
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
med afseende på betydelsen sluter sig till dessa såsom positiv giärna A komp. L

(med afseende på betydelsen sluter sig till dessa såsom positiv giärna) A) komp. L

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

häldar Bu 173, 206 . helder Bil 124 ; RK 1: (sfgn) s. 182 . heldir T 15, 113. hälþer SD 5: 637 ( 1347) . halþyr ib. " hälþyr ib. häller " Bil 627 ; MB 2: 267, 293 o. s. v. hällir KL 222, 240 ; Bo 9, 62, 92, 146, 157 ; Gr 274 o. s. v. heller RK 1: 2263 . hellir ib 178 o. s. v.; Bil 446 ; MP 2: 127 . haller GO 172 (handskriftens läsart; tryckta uppl. har häller). hellirs FH 1: 144 (1494, gammal afskr.)), hälzt (hälzst. hälst. helst Bil 213 ; Rk 3: (sista forts.) 4500. halzt KS Fragm. 12. halzt ib 11 . hältz Bir 1: 174, 223 ; Ber 83 . hälstz Su 51, 66, 170 . hiedz BSH 5: 504 ( 1512) ), superl.

Källans artikeltext (10 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. (med afseende på betydelsen sluter sig till dessa såsom positiv giärna) A) komp. L.
  2. 1)med mera böjelse el. lust, hällre snarare. the wildu sik tha hälder siälfua dräpa än swälta Bil 314 . " hafþe häldra hindrat iuþa fra än tel hans döþ " Bu 206 . KL 222 . Bir 3: 264 . Su 49 . " iw hendhelegaren och snararen thet ske han iw heller iach och !SYNS_DÅLIGT? thet gerna sse HsH 19: 103 (1505). "
  3. 2)utan .!SYNS_DÅLIGT? hellir än godh lön Bil 446 . " hwi er ekke heller jakit (hvarför är ej snarare jag det, d. v. s. konung) " RK 1: 178 . " huru twnglika thu alt ranzsakr, ämwäl minzsta tankana, än hällir gärningana " Su 248 . mädhan swa är at wi hawm forlatit os siälua. myklo hällir ärom vi frälse af thera vmsorgh (omsorgen om fränder) Bo 62 . " han findir . . . at jak fräfwir rekenskap aff ordhom huru myklo hällir aff gerningom " Bir 2: 198 . thz faadir än hästher a fyra been än haller een [man] aa [twa] GO 172 . - bättre, lättare. at han gate swa myklo helder hört paulum j moghanum Bil 124 . - bättre, nyttigare? hwo wet huat heller (bäst?) er för än han röne RK 1: 2263 . " j dahg wil jek pröffuä huat heller är " MD 15 . - snarare, fast mer, tvärt om. sängin är äkke blomstrah. vtan hällir illa loktande Bo 146 . " hwat ey munde thokit offir . . . vanwyrdhas älla forsmas. ängaledhis. vtan hällir var thz af änglomen presenterat i himerike mykyt thäkkelica " ib 9 . Bil 124 . " tha sagdhe renliuis brodhoren jordhom thänna likama lydhoghe bredhoren sagdhe bidhiom hällir at gud wili vpresa han af dödh " KL 240 . sa händher broder dräper brodher, ekke mz viliandess modhe heller mz vadha SEG 120 . " förstärkande vid en komp. ey skal han hawa meer aff eno hälder än aff andro " MB 1: 80 . sammaledes hade mig och sa gångit . . . och än heller werre RK 3: (sista forts.) 6089 . - thy hälder; för den skull snarare el. mer. än alt licouäl ok än thy hällir (immo multo magis) bödh var herra ihesus lypta af stenin Bo 157 . Jfr þytlder. - thy hälder at, för den skull att; om ock, om. korra ey älla del thy häldher at thik gifwas ful älla smälik klädhe, och thinne syser dyr (si præposita tua dederit tibi vile vestimentum, et soroi dederit pretiosum, de hoc non murmures) Ber 59 . - thäs häldeer, det aktadt. efter en föregående negation. fik aldre þäs häldar bötar Bu 513 . " än thot iak gifwir thessom mina nadh ok the höra minna manilsa ordh tha vpsta the aldre thes häldir til liifsins wärma " Bir 1: 149 . thentidh daniel thz forstodh läth han ey thes heldir aff hwan dagh at hedhra oc bidhia til sin gudh ST 15 . än tho at biscopin badhe badh oc straffadhe ey thes heller lät han aff sinom gambla owan Lg 3: 188 . ST 113, 331 . KL 98, 274 . MP 2: 237 . Bil 627 . Su 338 . MB 2: 267, 293 . Lg 3: 299, 415 . Jfr än thäs hälder under än. - i förening med en efterföljande negation. täss häller war han honum inthe hul RK 3: 1582 . - thäs hälder at oaktadt, ehur. at the til enkte got vptändas thes hellir at gudh sökte them mz sinne nadh MP 2: 127 . - eigh (eigh ok, äkke) hälder, icke mera, lika litet, ej häller. vanl. med föreg. negation. han skal hawa ängin friþ. antwiggiä i dalum. ällr a nokro bergheno . . . egh oc hälper berghännä. mällom SD 5: 637 ( 1347) . " hwar som oc biltoghä varþär i nokrom androm þässom fornäfndum berghum ma äi halþyr friþ när iþär hawa. oc äi i wästrä aros biscops döme ib. " Bir 3: 264 . VKR 42 . Lg 3: 194 . FH 1: 144 (1494, gammal afskr.). schal han och göre syn eedh ath han ecke smeltha shal rychesins mynt ock ecke heller thz til städia naghrom sin tiener eller ath göra SO 148 . - eigh hälder än, ej mer än, lika litet som. sagho han eigh häldar än (lika litet som om) þe varo blinde Bu 173 . " huars snille ängin forma at gripa ey hällir än ösa hauit " Bir 2: 216. ib 320 . - ängin hälder än, lika litet någon . . . som. fan ängen for sik häldar än för Bu 499 . - hvat hälder . . . älla, se hvat.
  4. 3)neque, ej häller, eller. efter föregående negation. schal ock engen guldsmedh brucha embetet förre än han haffuer giort syn borghar edh . . . ok heller schal han förre ympa syt werck vyndöghe för än eedhen före them giorder är SO 148 . " han tordhe aldrigh hans at bidha häller oppinbara moot honum strindha " Iv 949 . RK 2: 2985 . BSH 4: 319 ( 1502) . - hvarte . . . hälder, se hvarte.
  5. 4)vel, aut, eller. " siällan häller aldrigh " Su 17 . allom obegripeliket är ther aff skriffua häller sighia ib 19 . ib 73. Lg 3: 113, 665 . SO 15, 24 . SGGK 103, 104 . SEG 112, 113 o. s. v. LB 7: 6 . RK 1: (sfgn) s. 182 . Gers Ars c 5. - hälder eigh, eller ej. aat spöriandes om the thz skulw halla som the loffwadho häldher ey Lg 3: 669 . - annat tväggia . . . häler, se annat tväggia. - hälder ok, eller ock. Su 49 . Lg 3: 624 . SO 158 .
  6. 5)eller, i annat fall, eljest, eller ock. jach vil honom her jn hielpa heller jach scal ther om stielpa RK 2: 5513 . ib 2808, 5595, 9926 .
  7. 6)nisi, utan, än. efter föreg. negation. engom androm höra eller swara heller thz budh han tiit sände RK 2: 5141 . B) superl. L.
  8. 1)häst. " vilde iak thola aldra hälzt at twe brännande branda gingin ginom min öghon " Bir 1: 104 . Se vidare under alder, adj.
  9. 2)snarast, mest, i synnerhet. swaar at thz helst hittis a korseno Bil 213 . " wilt thu wita mz hwario skörlifnadhin hältz atherhalz " Ber 83 . " lönlek samband ok hälst wälborna mannä " SD 1: 669 (1385, gammal afskr.). ther hälst mäþ os äru ib. " juþa ok hälzt þe försto ok þe visasto läto sik þät dighart angra " Bu 197 . " ohindrat för allom helzst waara ärfwingiä " FH 5: 196 ( 1506) . KS 53 (133, 57), 54 (36, 58), 54 (138, 59), 55 (139, 59) . Su 51 . " förstärkande vid superl. hälzst the bäzste (de allra bäste) i landith waro " Al 7675 . RK 3: (sista forts.) 4500.
  10. 3)hälst, än. i förening med hvadhan, hvar n. hvat, hvar n. hvart, hvar, adv., hvilkin, nokor; se dessa ord.

Hänvisningar i artikeln

se hvat →se hvarte →se annat tväggia (ej länkad i XML-källan)se dessa ord (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.