ORDBOK · HÄLDER (SOD-SUPP)
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP

hälder1

adv. konj. · adv. komp. och konj. och(adverb · konjunktion)
Lemgram: fsvm--hälder..e.1
Andra poster med uppslagsordet »hälder» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (13)

helderheldirhälleravhällirhällrhälärhellirhälzthelztheeltzhelsthilsth
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
SD NS 3: 101 1416 . heelsther Saml. 6: 167superl. A komp. L

SD NS 3: 101 ( 1416) . heelsther Saml. 6: 167), superl. A) komp. L

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

helder SD NS 3: 254 ( 1417?) heldir Gadolin Pants Bi 271 (1366). häller SD NS 3: 108 (1416), 334 (1418), 571 (1420); SkrtUppb 31 ; SvB 504 (börj. av 1500-t.). hällir SpV 423, 509 ; Hel män 214 . hällr SpV 419 . hälär SD NS 3: 30 ( 1415) . heller ib 96 ( 1416) ; STb 3: 257 (1595), 5: 193 (1518), 337 (1521, Kop); HLG 3: 152 (1511); Arnell Brask Biᴵ 36. hellir ATb 1: 289 ( 1468) ; MP 5: 56 . Se Sdw 2: 1240), hälzt (hälsth JMPs 433. helzt FMU 5: 24 ( 1481) . heeltz J Buddes b 172. helst ATb 1: 354 ( 1471) ; STb 3: 90 ( 1493) . hilsth

Källans artikeltext (5 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. SD NS 3: 101 ( 1416) . heelsther Saml. 6: 167), superl. A) komp. L.
  2. 1)med mera böjelse el. lust, hellre, snarare. erik person staar ekke sin breff til hellir en han ware hängdir ATb 1: 289 ( 1468) . thäs hälder, desto hellre. samma dach gaff tess bayske skippere loff at skippa hwar thera xx lester lax, pa thet at the skole tess heller eth annat aar j gen koma medh bayen sTb 3: 257 (1495).
  3. 2)med mera skäl, snarare, mera. thy skalt thu wndhirstanda siälinna anda wara skälikhetena, hwilkin mz wndhirstandeno, wilioanom . . . är samaturlighin ymo, thz är hällir ok sannelika, alt samman thätta är en siäl SpV 509 . tänkiande sik wara lofflicarin hellir nw än j andrum timom ath drikka sik druknan MP 5: 56 . thog är thät ey thänkiande at the första är wthan söthma. häller än the andra är wthan glädhi SkrtUppb 31 . tha skole helge lychame brodher ware näst ath lösa thet hws före fwlle peninge heller en noghen annen HLG 3: 152 (1511). - förbindande en nekad sats med en föregående: också. engen skin ffar han heller paa nogre wara garda Arnell Brask Biᴵ 36. - egbentligen? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 549. hwo weyt huat heller er förrän än han röne EK 2263 . snarare, fast mer, tvärtom huilkit wi ok i then mate ikke tilstandom wten hälder igen kallom meth thetta wort breff SD NS 3: 472 ( 1419) . othulumodhit haffwer altidh sna pino mz sik, saa at thz minzskar hona ekke, wthan hällr ökar SpV 419 . - hvat hälder, se hvat. 4) vel, aut, eller. Gadolin Pants Bi 271 (1366). SD NS 3: 30 ( 1415) . " allom mannom them som thetta breff see heller höra " ib 96 ( 1416) . til then dagh thet hawer warit fore enom kwngz dom helder lamans dom ib 254 (1417?). ib 334 ( 1418) , 571 (1420). hwilkin som weth haa hällir hwat (quis aut qui) han är SpV 423 . MP 4: 195 . SvB 504 (börj. av 1500-t.). STb 5: 193 (1518), 337 (1521, Kop). hälder . . . äller ok, antingen . . . eller (ock). Se Sdw 2: 1240. B) superl. L.
  4. 2)snarast, mest, i synnerhet. thagen mina siel i idaarth föölge ok heelsther thu käre herra Saml 6: 167 . " at jach hade thet vist eller fornumed j noghen matte, thet the hadhe haft noghet orät fanged godz än helzt fran städerne " FMU 5: 24 ( 1481) . thy bediom wij alle dandemen först och frempst helst borgamestare och radh STb 3: 90 ( 1493) .
  5. 3)helst, än. " i förening med hvar n. hvat, hvar n. hart, hvaris, hvilkin; se dess ord. - Jfr äller. "

Hänvisningar i artikeln

se hvat →Se Sdw (ej länkad i XML-källan)se dess ord (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.