ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 2.28 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav A: 1 773 posterSida 1 av 45

a¹substantivmindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294
Huvudv.
å, mindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294, (Cod. B) 543. RK 1:3541 . " ther war aff blodh badhe ström ok a " Al 3368 . " mange bäkkia ok…
a²pres. ind. sing. af ägha
Huvudv.
, pres. ind. sing. af ägha, se detta ord.
a³för ä
Huvudv.
för ä, se detta ord.
a⁴prep. adv.
Huvudv.
L. A) prep. I:o med dat., som dock ofta, i sht i det nyare språket, utbytes mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett st…
a⁵för af
Huvudv.
för af, setta ord: jfr äfven af stadh under staþer samt afstadhkoma.
a⁶interj.o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112
Huvudv.
o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112, 137, 235, 242, 249. Su 213 . " a hulkit gesta budh thätta är " Bo 240 .…
a¹substantivmindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena
Suppl.
å, mindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena, som thranaassa ägha til siger, ägher änghen i aanen [wthen] waste…
a²substantivbokstafven a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina
Suppl.
(bokstafven) a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina, ok hebreska, förste j a b c d SpV 514 . JMÖ 154 .
a²prep. adv.L. A prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia a golueno fore thik a iula nat SvB 290 c. 1500. B adv. med
Suppl.
L. A) prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia…
a b csubstantivabc, alfabet. &quot
Huvudv.
1) abc, alfabet. " hans bogstaff star i a b c " MD 172 m. 2) betecknande utelemnade namn: N.N. wili a b c sweriges rikes radh och men BSH…
a b c dsubstantivabcd, abc
Huvudv.
1) abcd, abc, alfabet, undervisningens första grunder. nödgens i ather böria oppa nyo a b c d LfK 145 . 2) = a b c 2. wy a. b. c. d. görä allom wit…
a b c dsubstantivalfabet. SpV 514 se ofvan under a, n.. 3 i en skrift tecknade bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff the andra wtskwrin offuer a b c d
Suppl.
1) alfabet. SpV 514 (se ofvan under a, n.). 3) (i en skrift tecknade) bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff…
a b c d esubstantivalfabet. &quot
Suppl.
alfabet. " alphabetum . . . a b c d e " GU C 20 s. 17 .
a beþasv.
Huvudv.
L.
a boav.
Huvudv.
L.
a draghav.
Huvudv.
L.
a fallande
Suppl.
, se affallande.
a finnav.påträffa. &quot
Huvudv.
1) påträffa. " än hon afunnis, " Gr (Cod. D) 377 . 2) uppfinna. " skaftauils lek han först aafan " MD (S) 200 . Jfr finna a.
a finnav.påträffa. &quot
Suppl.
påträffa. " dömbes erich gislesson kellaren tiil ffri och qwith medh sin ffria mwr som han nw staar och i monhg aar warit haffuer wnder jordhe…
a hughsav.betänka. &quot
Huvudv.
betänka. " vil iak gärna mz thinne hiälp a huxa min brut " Bir 4: 145 .
a kännasv.refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 1424
Suppl.
refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 (1424).
a liþsubstantiv
Huvudv.
L.
a mot bärav.bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77
Huvudv.
bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77 .
a mote
Huvudv.
, se mot.
a märkiav.sätta märke på, märka. TB 73
Huvudv.
sätta märke på, märka. TB 73 .
a slatsubstantiv
Huvudv.
L.
a standav.ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50
Huvudv.
ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50 .
a sämiav.åsämjas, vara el. blifva enig
Huvudv.
åsämjas, vara el. blifva enig, komma öfverens. opersonl. med dat. sua sum os baþum a sembir SD 6: 170 ( 1350) . GS 31 ( 1380) . FH 5: 40 ( 1466) .…
a vako ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168
Huvudv.
o ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168.
a vapn
Huvudv.
, se a, prep.
abaciasubstantivinrättning som står under ledning af en abbot el
Huvudv.
inrättning som står under ledning af en abbot el. abbedissa, kloster. een abacia giordhis thäre ther sidhan var bygdh mz mykin ära ok sat mz fruor…
abbadissubstantiv= abbadissa
Huvudv.
= abbadissa. SD Ns 2: 193 (1409, 200 ( 1409).
abbadissubstantiv= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem
Suppl.
= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem SD NS 3: 471 ( 1419) .
abbadissasubstantivabbedissa. &quot
Huvudv.
abbedissa. " SD NS 1: 230 ( 1403) o. s. v. " KL 330 . Bil 805 . Bir 3: 214, 4: 9 o. s. v., 5: 21 o. s. v. VKR 2 o. s. v.
abbadissa
Suppl.
abadysa GU C 20 s. 1) . f. abbedissa. *abbadisso val abbatisso- )
abbotesubstantivabbot. &quot
Huvudv.
abbot. " epter thes clostris abota dödhan wardh eugenius abote " Bil 385 . ib 717 . Kl 68, 79. Bir 2: 69 . AS 59, 60 . ST 480 . Lg 3: 207…
abitningsubstantivsmakande el. njutande i förväg
Suppl.
smakande el. njutande i förväg; smakbit. bildl. han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abitning aff himerikis glädhi SkrtUppb 137 .
abiuþav.påbjuda, bjuda. &quot
Huvudv.
påbjuda, bjuda. " loot a biwdha gengerd " RK 1: 3993 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). tässen ärw the tingh som tik oc flerom sinom älska…
ablasav.blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287
Huvudv.
blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287 .
abosubstantiv? Åbo-örtog
Suppl.
? Åbo-örtog. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 845, 847, 855. ath gambla örtogin skulde gaa fore X (10) peninga och aaboen fore sex peninga STb 1: 231…

Sida 1 / 45

← Tillbaka till träfflistan (1 773 träffar)

Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

Beständig länk (/ordbok/soederwall--bätre-av.1) ↗

bätre¹

adj. · adj. komp.(adjektiv)

Lemgram: fsvm--bätre..av.1

Andra poster med uppslagsordet »bätre» (homonymer och kompletterande band):

Supplement: bätre · adj.

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (5)

bättrebettrebädresuperlþät bäzta

Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp

Snabbglosor:

och bäzter bäzster. bäster. obest. n. i rimslut: bezta RK 2: 1195 . motsv. &quot

och bäzter (bäzster. bäster. obest. n. i rimslut: bezta RK 2: 1195 . motsv. &quot

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

bättre . bettre . bädre . n. -a . -e . i rimslut: bäder RK 2: 9548), bestä ib 1944), superl. þät bäzta ,

Källans artikeltext (14 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

och bäzter (bäzster. bäster. obest. n. i rimslut: bezta RK 2: 1195 . motsv. " posit. goþer. A) komp. "
1)bättre. han är ey bätre som gömer än thän som stiäl GO 288 . " betre barn giua guz naþe än kiötelek[r lu]ste " Bu 4 . " vmskiptis til bättra liwirne " KL 27 . vmskipto sit liuärne til bättra ib 84 . " biþa tel naþa ok tel bätra " Bu 4 . " eigh är han þäs bätre " ib 28 . gangandes daghlika . . . fran godho oc til bättre Lg 3: 263 . " hwat kunnom wi bättre älla kärara hawa j os än kärlekin " KL 104 . " bätra är köra än dragha " GO 400 . " bätre är heelt än mz gulle böth " ib 261 . wilt thu bätra fa (si curari desideras) Bil 315 . MP 1: 334 . " hennes rike taghi en annor hennes bätre (som är bättre än hon) " MB 2: 180 . " hans bätre (bättre än han) " Al 8650 . " wardh thin bätre aldre spordh ib 10486. "
2)mera värd. jär pantrin bettre SR 18 . - mera. gaff iak bätre än LX mark j smydhe ganghklädhom oc brudha sängh FH 3: 99 ( 1447) .
3)bättre, nyttigare. med dat. betre er landom ok almogha ens retuis mans styrilse, en flere manna KS 8 (20, 9) .
4)adv.lättare. the gälla mindra oc äru bätre finna Bu 6 . -n.
1)bättre. " wet bäzt warn thunga oc fatighdom. bätre än nokar vtlensker man " BSH 1: 185 ( 1386) .
2)bättre, längre. " gik swa frambätre " LfK 227 . gongom frambädre ib 299 . B) superl.
1)bäst, förträffligast. bradhlyndh man är bäst GO 396 . the iordhinna gull är aldra bätzst MB 1: 159 . friiheeth är thz betzla thing ther sökias kan all wärldin wm kring MD 391 . " aff bäzsto romska släktum " Bil 109 . at ängin gate witit wan the ena bäzstu oc wisaste aff stadhenum ib 252 . " hon togh then bästhe gulringh aff sine handh " Di 224 . " til en aldra besta stadh " Bir 1: 243 . thz (för the) a india maal waro bäzste (som bäste kunde Indiens mål?) Al 4994 . " efter therra besta sanninde oc samwit therrä " BSH 2: 39 ( 1396) . ib 41 o. s. v. rikesins radh wilde en fresta om the kunde komit i thz besta (ställa det till rätta) RK 2: 5759 .
2)bäst, mest värderad, kärast. varþar hans bäste ven Bu 29 .
3)bäst, nyttigast. " med dat. ens mans rätuis styrilse är almoga bäst " KS 7 (16, 7) .
4)bäst, välvilligast. " med dat. er ä hwar sik siälffwm bezst " RK 1: 4323 . -- n. adv. motsv. posit. väl och komp. bäter, bätra (bätre).
1)bäst. " þa þu giorþe aldra bäst " Bu 77 . þa baþp han bäzt for þöm hanom giorþe värst ib 198 . wet bäzt warn thunga BSH 1: 185 ( 1386) . thu kan aldra bätzst radha them MB 1: 238 . " hwar wil sik bäst " GO 938 . " tha thäkkis pikan bäst " ib 778 . " är han (ɔ: mantzens likame) swa skipadher, som han är bätzst fallen til siälinna naturlika gärning " MB 1: 81 . bäzt borin man i capadocia Bu 490 . " räktos wt badha händerna oc wordho swa färdogha som the woro nokat sin bezt " Lg 3: 260 . - bäst, på bästa sätt. i förening med en form af gita el. kunna hwar foor heem som han kunde best RK 2: 468 . ib 1437 . " the redhe sik wth som the best gatw " ib 186 .
2)bäst, i bästa mak el. ro, utan att vänta att något skall inträffa. som han saat som bäst (bäst som han satt) bar han athergaffwogher aff sätit LfK 147 .
3)mest. " i hwat matto thöm synis bäzst nyttoght " SD NS 1: 201 ( 1402) . -- best. n. nyttjadt substantivt. bästa, välfärd, nytta. " for ordinsins bätzta oc gagn " VKR 44 . Al 1680, 2758, 3679 . RK 2: 1633 . MB 2: 133 . " vänto at the skullo göra thera bezsta (uträtta det som vore deras bästa, vinna seger) " RK 1: 1481 .

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.