ORDBOK · ÞÄKKIA (SOD-SUPP)
Fornsvenska
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP

þäkkia1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--þäkkia..vb.1
Andra poster med uppslagsordet »þäkkia» (homonymer och kompletterande band):
Huvudverk: þäkkia (1) · v.Huvudverk: þäkkia (2) · v.Huvudverk: þäkkia (3) · nnSupplement: þäkkia (2) · v.Supplement: þäkkia (3) · nn

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)

supintekt
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
täckasbehgaga

täckas, behgaga

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

-ir . -te . supin . tekt HSH 13: 34 (1524?, Brask). Jfr Sdw 2: 1320),

Källans artikeltext (2 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. 3) täckas, behgaga. haffde gud unt oss helbregden tha haffdom wj gerne personlige warit benegde til thenne rese e huru gud haffde tekt henne förskicke HSH 13 . 34 (1524?, Brask). - refl. þäkkias, L.
  2. 2)täckas, behaga. personl. och opersonl. med dat. (el. i dess ställe ack.). gifwir jak honum fult vaald ägha ok äpter sinom gaghnom som honum thäkkis nytia ok skipa SD 8: 96 ( 1361) . Priv f Sv st 69 (1421, avskr.) . han matte epter laghum göra aff them hwat honum thechtes NMU 1: 117 ( 1440) . " när gudhi täckes honnm (sid) her aff werldene kalla Lagerbring " Saml 2: 277 ( 1465) . G. Carlsson, Kalmar recess 1843 s. 66. nemo placet stulto nisi dicat quod placet (fel för: libet) illi jnghen täkkess daaren vdan han segher thet honom lösther höre GU C 20 (hand 2) s. 80. vir prvdens placebit magnatis een sniäller man skal täkchass herromen ib s. 110 . 4) synas, tyckas. nw halffuer jak mynom nestbarnom winom ok frendom opta latit thet forstaa (ɔ att de kunde inlösa visst pantsatt gods), ok tekkis thet the wilia thet gotzet ey swa dyrt lösa ok ey kan jak siälffuer aatrlösa Svartb 333 ( 1431) . - Jfr mis-, sam-, välthäkkia el. -thäkkias.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗
Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.