Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (12)

1. L. A) adv. 1) för att beteckna en rörelse från ett instängt rum el. dyl.: ut. at sithen hans husfru . . . war nydöth wardh henna son liuandäs vt taken aff henna lifue SD 8: 36 ( 1361) . " elliptiskt om utsläppande ur låst rum o. d. tha stande wijdh stocken pa torgit . . . loch mester mannen schall haffue iij peninga fore han leser hanom jn och vth aff hans egna peninga ij peninga vth och ij peninga in " STb 4: 79 ( 1505) .
2. 2)för att beteckna en riktning: ut. war han aatspordher hurw langht oc wijt, som fiskerijt oc notadrätenär liggia wt fran öne SD NS 3: 198 ( 1416) . " bade allmenningx wegana then ena vth fran stdz porten reth vpp " SJ 2: 124 ( 1488) . " item tiil boxsiö ligger I fiskebäk, thär soghin stodh fordhom, ok sa lonkt wth, som thet swarttha vatneth wthräcker " VKJ 171 . " the ther uthen varet hafve, vele lingelunde uth (på krigståg) igen Hist Tidskr 1: 398 (1508). elliptiskt om utresa el. bortresa. fförtärdes til tet herre möte borgemester oc flere aff menigheten, som stod sist j fasten j wpsale, wt och hem, xiij !UDDA_TECKEN? öre STock Skb 193 (1521). - bildl. wij wardhe jw nagor stadz wth medh thetta folk (vi måste på något sätt finna en utväg) " BSH 5: 249 (1508, H. Gadh). 3) för att beteckna man ger ngt från sg el. att ngt kommer från ngn: ut. Jfr Sdw 2: 1325. at thw taker tolf men medh thik ok viyrdher vt af the men . . . firätighä markä Sd 8: 72 (1361). sither man qwar wm gengerdh epter stempnodagh . . . böthe iii öra ok wt gengerdena Sd NS 2: 830 (1414, gammal avskr.). lithit ther effter togh ha npanten vdh Liber eccl Vallentunensis 63 ( 1506) .
3. 4)jfrut, till slut, till ända. swa thiänto änglana systromen mz största wyrdhning wt alla mässona (per totam missam) Mecht 142 . " them gör thu oss lykagodha j lönomyn, som haffwom tolt storan heta, ok buridh stora byrdhir allan thenna daghin wt " MP 5: 158 . byriadhe en aff them gamblom mannomen ottosangen . . . ok sungo swa wt han Hel män 265 . the andra erligha herrer (av Kung Hans besättning på Stockholms slott). . . . skolo loch magha aff ghaa medh liiff ochswndh til eth wytterligith fengilse i ändha wth hollendes til vor herre och höffuitzman och swriges rikes crona Rydberg Tr 3: 491 ( 1502) . tha stande wijdh stocken pa torgit dagin vth STb 4: 79 (1505). - allt ut till, ända till. raadeth bleff besetiandes ath ransaka . . . sakarna alt wt til mörkeret Hist Tidskr 38: l119 (1523?) B) prep.? [Mnt. ūt] ut ur, ut från. om än han (ɔ minister i clostred] will giffua loff till ath tagha bödhelin vth closter hägnadh STb 1: 205 ( 1479) . " ath han ey lenger vthmwrar än twa alna vt sama grvndwal, ther som syllen llagh " ib 3: 306 ( 1496) ; SJ 2: 304 ( 1496) . (I samtliga fall kan det tänkas, att en prep., fran el. ur, har överhoppats efter ut). - Jfr hvart-, langs-, sudher-, thär-ut.
4. 1)vid rumsbestmningar för att uttrycka ett varande i el. inom ngt: i, uti. pawen wti room SD NS 3: 166 ( 1416) . - abs. i, uti. then garden, som hans hustrv fader vtj sath STb 3: 247 ( 1495) . item beltare, som sitther j thet hwsset, som jogan kannegutare vtthe sath HLG 3: 83 (1525).
5. 3)för att uttrycka tidpunkt inom ett tidsavsnitt: i, uti. aff then lut oc arfuedeel, swasom . . . jöns erikson oc jac kiöptom aff ywar . . . vti hans liffuendis liiff Sd NS 3: 68 (1415).
6. 4)för att uttrycka sätt. uti sva mato, på så sätt, sålunda. jach hafuer giort et ret oc winlict skipta . . . först vti swa mato . . . at for:na jöns erikson . . scule hafue fyra garthe SD NS 3: 68 ( 1415) . II med ack. 2) för att uttrycka ett utbytande: mot, emot. iak. . . kännis . . . mik hafwa skypth min gardh, sum kallas green . . . vidh risaberghä closther vt j een gard, som kallas sydhre fröstarydh NMU 1: 118 ( 1443) . - Jfr in uti.
7. 2)för att uttrycka närvaro vid: vid, på, närvarande vid, tillstädes vid. thå wore . . . borgemestere . . . wtoffuer then rekinskap, som . . . Stock Skb 296 (1512, Skip) . tesse effter:ne gode men . . wore wtoffuer ene forligning STb 5: 137 ( 1516) . II med ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse el. dyl. till lett ställe el. en ställning ovanför el. på ett föremåls yta: över. hemming wart huggin wt offuer sina näsa Uppl Lagmansdomb 11 ( 1490) . 3) vid tidsbestämningar för att uttrycka en utsträckning genom hela den angivna tidrymden: över. lngan lathe sit gotz liggia pa bron vtöffuer natten STb 1: 438 (1460, Burspr). - ställt efter det styrda ordet. vistes bertil . . . aff by eth asar vtoffuer, swa lenge han faar sich eth annat with och synne STb 3: 267 (1496). - utöver, längre än. haffwer thet gudh oc swo forseeth, at . . . war kära nadige frw dotningen, liffwer wars nadige herris liiff wtoffuer, tha . . . Rydberg Tr 3: 632 ( 1458) .
8. 4)för att beteckna makt el. myndighet över: över. ter wii thom till swarede, att the ware herrer wtt offuer oss STb 5: 355 (1522, Kop). 6) vid uppgift om antal, mängd el. dyl.: över, mer än. sa mykydh som offuer löper aff cronenas skat och jngeldh vtöffuer konungsens ärlige stat . . . thet skal . . . jnägges i träselen G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 65. - ställt efter det styrda ordet. iiij pund taligh . . . thet vogh iiij marker vtöffuer HLG 2: 61 (1517). 10) för att beteckna den el. det som en verksamhet, händelse, utsaga el. dyl. går ut över el. avser; över. hwar jach kan koma vtoffuer stocholms borgara, tha markande koma STb 1: 139 (1477). tröstom wij wäl bestaa troyaner här äpter wtan achillis hiälp oc makt oc wynna seger wtaffwer them wtan honom Troj 212 . " stället efter det styrda ordet. och kunde engin bewisa honom the twtoffuer " STb 2: 130 ( 1486) . at han sade honum tet vt offuer som ingen god lman ib 5: 33 (1514). samma ganger eder siälffwom wtaffwer j kommande tiid, som nw är offerganget cassibulam Troj 146 . 11) i uttr. ut ivir ens, överens, ense. ty vare ssa wtöffwer enss ssin j mellan ATb 3: 327 (1520; jfr tha varä thy ssaa öffwer enss ssin j mellan om alle ty tiompther ib). B) adv. 1) över, utöver, till landra (el. ldenna) sidan. war han aldeles widherredhe oc akthe siig vtöffver til lsiit conuentz closter Annerstedt Ups Univ hist Bih 1: 8 (1509, nyare avskr.). ib. ati villde wel göre oc bestyre sadande fatalia hit vtoffuer med hanum STb 5: 346 (1521, Kop). 2) därutöver. betaldhe . . . erik . . . mik ffulle pennigh som wth vore loffuath hellher wthaaffuer en ffaath DN 14: 314 (1523).
9. 3)närvarande, tillstädes. ther (ɔ vid en förlikning) woro wtoffuer: peder jensson, clemit benctsson . . . STb 2: 175 (1486). ib 5: 14 ( 1514) , 75 (1515). tha thesse peninge toges aff disken, ther ware per monson kemmeneren vtoffuer, michel niclisson oc eric helsing Stock Skb 124 ( 1520) . ATb 3: 327 ( 1520) . Jfr här-, thär ut ivir.
10. 1)utomkring. - omkring, om. jomfrun kastadhe wt om mik sina kapo MP 5: 112 . 2) ut genom, utom. ath ingen skip skule wtkomme . . . wtom bomen, fforen her komer anner tyende aff wor fiender STb 4: 198 (1511).
11. 4)utanför. " jach hawer haffth nagoth til wargerningh wtom stadhen " BSH 5: 274 (1508, H. Gadh) . . . . oc uthan the sig sielfva retta innan lagfa tiid sätia uthom kyrkia oc framdeles epter laga maning i ban HSH 13: 67 (524, Brask). the twägipte karle pa ölandh haffue vi latit mana och uppenbor:ca lyse utum kyrkia ib 14: 88 (1526, d:o). B) adv. ute, utomkring (i landet el. dyl.). kere herre radher jak edher ati haffwen edher bodh alla stedes wtom och latten fför höre hywrw ssom . . . GpM 2: 197 (1505).