Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (6)

1. 2)för att uttryckq en rktning: till. contincenia är mz hwilko likamamlika girnilse bräska haldz the ryggia mz rdzsins mattho ok styrslo SpV 143 . 3) för att beteckna det tillstånd el. förhållande vartill ngn (el. ngt) bringas el. vartill man genom en verksamhet bringar el. söker bringa ngn (el. ngt): till. ath dräpa sigh til arfdz SD NS 3: 343 (1418). jnteger . . . heel nota iste ablatiuus intergro ponitur aduerbialiter pro integre the fulz oc ther aff GU C 20 (hand 2) s. 33. himerikis äro ok glädhi forma engen människia . . . wndersta til fwllo Mecht 52 . " ath war härra jhesus christus forbödh allom at fordöma sin jämcristin . . . ok jngen bradeliker epter sinom misgärningom halda swa ondom som til tykkis " MP 4: 115 . thän sami smidin . . . giorde them til goda huat han formatte ib 223 . vnte fogaten, borgamestara och radit gerdt bure bliffuewijdh sit köp om koppren, huilken som olaglige köpter waar, epter han är vara borgere til wilie ok kerleck STb 3: 105 til byttes . . . tommas en gardh . . . til hans federnes och mödhernes forbetringk ib 97 ( 1505) . anders gase j mark til minnes Stock Skb 10 (1516-17). ty ärom wij mera tiiil fredz om tyn konwngs haat oc hoot än om hans fred Troj 45 . 7) för att beteckna en begränsning i tid: till. - styrande temporal bisats. her hans skulle nwte, brkwka oc beholla forscriffne gordh for sith frij vitherligit panth til swa lenge han finge forscriffne swmme peninge igen Svartb 556 ( 1504) .
2. 8)för att beteckna en begränsning i antal el. mått: till; till ett belopp av. hwat jorden beter är än thil xij mark . . . tha schall hans störie . . . STb 3: 456 ( 1499) . . . . swa mykit, hans störie . . . STb 34: 456 ( 1499) . . . . swa mykit, at swmman sich löp til c marck offuer alt ib. 9) för att beteckna ett tillägg, en ökning el. en förening: till. schulle . . . hustrv anna til then stangh jord hans persosone fornöie swa mykit, at swmman sich löp til c mark offuer alt STb 3: 456 ( 1499) . 10) för att beteckna bestämmelse, ändamål el. syfte, det vartill ngt tjänar: till. rauidh . . . bödh hanom stufwone til köptz ATb 1: 216 ( 1465) . tet niclis . . . ey nempde her sten . . . j sit taal til nagra onda STb 4: 77 (1505). - til thäs, at, på det att, för att. nw til thes at engin skuli myn ordh forwända Hel män 175 . 12) för att beteckna det varpå ett förhållande el. en egenskap går ut: till. thän smak oc söthma, som hon jnnantil haffwer til syndenna (peccati gustum) Mecht 335 . 13) för att beteckna det med avseende varpå ett förhållande äger rum: med hänseende till, med avseende på, till. ranzakom thänna wärldinna sex aldra, til the sex daghana (ad forman sex dierum) j hwilkom gudh skapadhe all thing SpV 367 . " tha han haffde sin ordh lyktat, syntis til lthe märkeno alz inthe " MP 5: 137 . ffore huilkene zacher han wort dömpder til eldhen for then högxta zachen . . . och the andra twa zacher fordrogx hanom til pyan, som war hiwlit och repith 'STb 3: 18 (1492). jacob laurensson schal sware pigan til humblan ib 4: 48 ( 1505) . at han icke skempde krvken, som tiente niclis gulsmed, til lhennes mödom ib 5: 30 ( 1504) . " j som här til haffwen waridh otroghne il gudz ord JMPs 264. hon kunne alla konsther til stridh " ib 351 . 14) för att beteckna en förändring el. övergång, för att utmärka den el. det vartill ngn el. ngt göres el. sättes: till. samma dach samtychtes och marchus scruffuere til kirkiones klockare STb 3: 422 ( 1499) . 15) till, såsom. hvarjemte "custo" lofvade niclis 7 mark p:gr i vängåfva ("täö woödp") RP 2: l28 (1383). erick kniffuasmetz sön, som hon forre til bonde atte STb 3: 417 ( 1499) . . . . haffuer gifuit wt vj mark päninga . . . til hälgha likama gille til ingang ok testament HLG 1: 54 (1449). stadztieneren j marc til skenkning Stock Skb 41 ( 1518) . her anders hinriksson xx marc til thärepeninga j herredagin til arboga ib 80 ( 1518) . " örian bösseskyttan gaffs ij march til gönst " ib 156 ( 1520) . tha bleff stadin honum skyllig iijᶜ xxxxor en marc, altid til en god renskap ib 300 (1520-34, Skip). 16) för att beteckna den för vars räkning något göres. - i förbindelsen til . . . väghna, å . . . vägnar. ffik iach hans screddere til prambygierenes wegna vj mark Stock Skb 303 (1524, Skip) 17) för att beteckna den åt vilken något överlämnas el. anförtros: till. swor for:ne sigeridh, siälff säthe, til sin kätil gripen J'Tb 36 (1463). hinrik . . . swoor en silff skeedh til sin frw, ath hon worth henne fore gudj aff stolin ok togh henne bort aff rettin medh sich 'STb 3: 431 (1499). 18) för att vid ett subst. uttrycka omskrivning av gen. (i sht för att beteckna upphov el. orsak, det vartill ngt tjänar el. hör, en sinnestämning el. själsverksamhet o.s.v.). . . . och bläsa bälghenä til stoora organer STb 1: 189 ( 1478) . thin hälge licame wari läkedo(m)bir til allan min andhelikin siwkdom SvB 150 (mot sl. av 1400-t.). hona haffwer landboon tiil gardin i hooff VKJ 80 (möjl. att föra till 22). wi ärom same limi til thät ärofulla howdith Hel män 140 . " gik han heem oc beddis mykliin af nyklapikone til the ytra dörena " ib 223 . 19) om tid: för, för tidrymden av, på. - till, för, under. . . . wi bodhe . . . noghom wistas och bliffua j sama gordh tiil wor liffz thima Svartb 429 ( 1448) . " kennomps han her epter ey waran wan gordh, vtan oss förlänthan . . . til wore dagha ib. sades fore retta, tet söluet schal bliffue wijdh sancte öriens garhd, effther ath quinnan war ther jnne til iij samfelt aar " STb 3: 444 ( 1499) . til byttes . . . tommas en gardh . . . til ewigh tidh medh sina arffua til behollende ib 4: 97 ( 1505) . 20) vid, under (en handling, ett tillstånd el. förhållande). per lekare schal haffue stora organer ok huilken som wil lata leka på thöm til preste . . . ööl loch til lbrvllop, giffue vth vj öre STb 3: 408 (1498). 21) vid, efter, enligt. hansis skreddare til vidhernampn wordberg SJ 2: 8 ( 1475) . michel jensson scredder til bydernampne ib 179 ( 1490) . vid, under åberopande av. han . . . önzskadhe til gudz, dödh thät jec haffde ekke flere öran en jac skulde fa aff the goz Arfstv 22 ( 1461) . 22) för att beteckna ett varande på ett ställe el. vid ett föremål: på, vid. nokor daghleken ärwþys man daghleken til berhsens MU Kopp 32 (1347) (jfr A. Janze´n, Meijerergs ark. f. sv. ordforskn. 4: 67). thet han wiil sta ffaren tiil siö och sand STb 5: 110 ( 1516) . - vid, invid. tyle margret skal . . . asff stadin . . . eller bliffua slaghin til stwpona STb 1: 10 ( 1475) . Jfr iämt til. - vid, till. at ion tingwlfson oc the satho til per skinnare til öllz ATb 1: 236 ( 1465) . ib 270 (1467). - till, i. joan persson . . . medh sin sön giordh jonsson, som . . . han her j staden hade til schola hollit STb 3: 443 ( 1499) . - för att beteckna, boningsort: i. erik til almawik SD NS 2: 516 (1412, nyare avskr.). hona haffwr landboon tiil gardin i hooff VKJ 80 (möjl. att föra till 18). - hos (en person). tha wart älin som är hem til dawid larinsson sak xij mark ATb 1: 117 ( 1459) . at han äkke . . . sloo hanum hem til sin ib (1460) . iak wil lhällir gifwa idhir x kannor hem til mik än här ib 166 ( 1462) . ib k181 (1463), 212, 236 (1465). the saato in til pedhir laurisson til öls ib 270 ( 1467) . JTb 23 ( 1460) . " han skal lata koma the vij (7) gyllena hiit ri rettin, som äro heem til jenis gwnnarsson i eneköpunge " STb 1: 25 ( 1475) . ib 28 (1475). bertil, som doo hem til honom ib 57 ( 1476) . at pigan . . war j jx (9) netther hem til hennis ib 2: 236 ( 1487) . ib 3: 326 ( 1497) . 406 (1498). brodher, som hem til lhenne waar ib 4: 64 ( 1505) . " at wij haffua warith hiemmä til wort " GPM 2: 352 ( 1510) . " ath han ekke bröth op et hol borth til gwmille bärtil " ATb 3: 295 ( 1516) . Stock Skb 189 ( 1521) . 23) för att beteckna sätt: till. särsk. i uttryck som beteckna sättet varpå el. redskapet varmed en förflyttning i rummet sker: till. naumachia . . . pugna naulis stridh til skep GU C 20 s. 346 . 24) för att beteckna tillhörighet, beroende el. dyl.: till. til lthässin fordom ödha torppa ligger godher ekeskogher VKJ 34 ( 1447) . B) infinitivmäreke o. i förbindelse med verbalsubst. på -nde i betydelse av inf. el. gerundium. 1) framför inf. a) efter verb: att. chrisocollus är som gwl tilsee PMskr 468. magnes är en vnderliken sten . . . han är tilse som rostogh järn mädh enne blaahet ib 482. lc) i förbindelse med adj.: till att; jfr A 13. ödhmiwkir hoghir (är) . . . til nakon straffa wansambir, älir seen ok oböghelikin (ad arguendum difficilis) SpV 161 . somme (stenar) ärw oc litith blek til see PMSkr 462 . - til at, d. s. ödhmiwkir hoghir (är) . . . til at forlatha brwth snarlikin (ad ignoscendum facilis) SpV 161 . 2) framför, verbalsubst. på -nde: till; till att, att. Jfr Sdw 2: 1314. wj . . . kennomps . . oss haua sät . . jönis anundson eth fiärdungx bool jordh . . . fore xl lmarch redhe peningha jnnan ij aar til oterlösande Svartb 212 (1397). oss är till wetandhe wordhit, at . . . ärkiebijskop jenis hakonson är afliden Lindblom Äbval 4 (1432, avskr.). huad wii ther om . . . förfinna skal ider wäl offförtuffuad til wetende worde Reuterdahl Kyrkohist I I I 2: 545 (1471?). will noger ther tala vppa, tha haffuo wii ther medh engte till görande STb 1: 50 (1476). ib 317 ( 1481) . widhersakade all skuld bade till vtgiffwande och vpberende eller vttilgiffuende ib 2: 217 ( 1487) . ib 218, 224, 233 (1487) . 304 (1488). . . . all gieldh bade vptilerende, jntilmanende och vt til giffuende ib 317 ( 1489) (jfr: dit vorghescreuen ghelt intomanende vnde vptobörende Sd NS 1: 179 (1402) samt K. G: Ljunggren, Studier över förhållandet mellan verbalpartikel och verb i fornsvenskan 50). the aarliga rentto som sancte erik i vpsala lhaffuer op tilberande i ena stenbodh SJ 2: 91 ( 1482) . ena tompt . . . som i lengdene holler lv (55) alna fraa folmars tompt vp aath til mäthande ib 93 ( 1482) . " epthir hans och hans hustrua dödh tha skal sama bygningen blifwa widh helge andz gardin och therres arffua haffua meht honom engte tilgörande sTb 2: l80 (1486). " Uppspriv 16 ( 1488) . " jtem är mik tiilwitande vordhet ath . . . " GPM 2: 144 ( 1500?) . til byttes . . . tommas en gardh . . . til ewigh tidh medh sina arffua til behollende STb 4: l97 (1505). iiij (4) lesther jern som radit lente aff sancte oles gilde for c (100) mark til bethalende innan xxde dach SSkb 273 ( 1507) . " fore än all annen schib rede vare til seglande Hist. Tidskr. 1: 399 (1508). tha schal lintet vorde til skadende " ib 401 ( 1509) . ey skalt thu oc thänkia mik thätta göra aff nakre kyrkona til dömandhe makt, wthan at enasth aff gudelikom kärlek JMPs 513. - till att, för att. nu tha alle badhe systra oc brödhir äru saman kalladhe mädh klokkonne j thera taluport til thätta walith görande Abbedval i Vkl 76 . huilken fierde part arff . . . borgamestara . . . jöns anderssone fryt och quit vploto . . . til lnywtandhe haffuende ok brwkande SJ 2: 140 ( 1489) . ib 126 ( 1488) , 178 (1490). then schada och forderfvelighet, han her giort hafver, hanum til vidergiellende Hist. Tidskr. 1: 397 (1508). gudh han giordhe twäggia handha lyws a hymelin . . . ok satte them fastha j hymilsins stadughet, til ath skyliandhe daghin ffraan nattinne, ok lywsith ffran mörkrina MP 5: 14 . C) adv. 1) till, fram. i uttrycket til ok fran, se fran. 2) därtill. wille iak ey lösa . . . mina pantha . . . tha är . . . capitulum . . . fullmäktukt at vpbiuda thess pantha . . . them ther nest tilbördughe ärä FMU 3: 282 ( 1442) (möjl. att föra till ett tilbyrdhogher). 3) därtill, därjämte, därutöver. - därtill, ytterligare. ath han skulle oppa sama dagh fornöya detirte forᵈᵒᵐ viij fat järn ok ena lesth järn om oppin wathin . . ok ena läst järn om henrikxmässo eth ar til ATb 1: 32 ( 1455) . til mädh, därjämte, också. bade vpbördh och vtgifft och giel til mdh STb 4: 61 ( 1505) . Se vidare mädh. 4) därtill, därför, för det ändamålet, i det syftet. ok hon som aff them är til naämpd Abbedval i Vkl 88 (möjl. att föra till tilnämna).
3. 6)för att beteckna mån el. proportiion: till. äpthir thz hwar een haffwer wndhirstandhit til, skal han här faa mattona SpV 96 . " ther sattes the alla hwar epter annan skickliga som han war bördog oc myndog tiil " Troj 81 . 7) framme, tillstädes. strax war encas tiil oc anthenor Troj 248 . 9) ss verbalpartikel, i olika avseenden preciserande el. modifierande verbet. Jfr binda til, biudha til, gagna til o. s. v. samt N. Kjellman, Nysvenska Studier 9: 117 ff-, särsk. 132 ff. D) konj. till dess. mans vppenackes peninga, som hans brodher pa thaler, schal standa ther, til annan broderen komber her medh then andra til swars STb 4: 160 ( 1507) . - Jfr här-, in-, innan-, iämt-, nidher-, nordhan-, ovan-, sunnan- (äv. Sdw 2: 554), thär-, ut- (Sdw 2: 868), utan-, västan(Sdw 2: 1067), ä- (Sdw 2: 1086 f.), östan. (Sdw 2: 1183), östan sunnan- (Sdw 2: 1183) til.