ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 2.53 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav A: 1 773 posterSida 1 av 45

a¹substantivmindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294
Huvudv.
å, mindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294, (Cod. B) 543. RK 1:3541 . " ther war aff blodh badhe ström ok a " Al 3368 . " mange bäkkia ok…
a²pres. ind. sing. af ägha
Huvudv.
, pres. ind. sing. af ägha, se detta ord.
a³för ä
Huvudv.
för ä, se detta ord.
a⁴prep. adv.
Huvudv.
L. A) prep. I:o med dat., som dock ofta, i sht i det nyare språket, utbytes mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett st…
a⁵för af
Huvudv.
för af, setta ord: jfr äfven af stadh under staþer samt afstadhkoma.
a⁶interj.o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112
Huvudv.
o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112, 137, 235, 242, 249. Su 213 . " a hulkit gesta budh thätta är " Bo 240 .…
a¹substantivmindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena
Suppl.
å, mindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena, som thranaassa ägha til siger, ägher änghen i aanen [wthen] waste…
a²substantivbokstafven a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina
Suppl.
(bokstafven) a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina, ok hebreska, förste j a b c d SpV 514 . JMÖ 154 .
a²prep. adv.L. A prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia a golueno fore thik a iula nat SvB 290 c. 1500. B adv. med
Suppl.
L. A) prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia…
a b csubstantivabc, alfabet. &quot
Huvudv.
1) abc, alfabet. " hans bogstaff star i a b c " MD 172 m. 2) betecknande utelemnade namn: N.N. wili a b c sweriges rikes radh och men BSH…
a b c dsubstantivabcd, abc
Huvudv.
1) abcd, abc, alfabet, undervisningens första grunder. nödgens i ather böria oppa nyo a b c d LfK 145 . 2) = a b c 2. wy a. b. c. d. görä allom wit…
a b c dsubstantivalfabet. SpV 514 se ofvan under a, n.. 3 i en skrift tecknade bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff the andra wtskwrin offuer a b c d
Suppl.
1) alfabet. SpV 514 (se ofvan under a, n.). 3) (i en skrift tecknade) bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff…
a b c d esubstantivalfabet. &quot
Suppl.
alfabet. " alphabetum . . . a b c d e " GU C 20 s. 17 .
a beþasv.
Huvudv.
L.
a boav.
Huvudv.
L.
a draghav.
Huvudv.
L.
a fallande
Suppl.
, se affallande.
a finnav.påträffa. &quot
Huvudv.
1) påträffa. " än hon afunnis, " Gr (Cod. D) 377 . 2) uppfinna. " skaftauils lek han först aafan " MD (S) 200 . Jfr finna a.
a finnav.påträffa. &quot
Suppl.
påträffa. " dömbes erich gislesson kellaren tiil ffri och qwith medh sin ffria mwr som han nw staar och i monhg aar warit haffuer wnder jordhe…
a hughsav.betänka. &quot
Huvudv.
betänka. " vil iak gärna mz thinne hiälp a huxa min brut " Bir 4: 145 .
a kännasv.refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 1424
Suppl.
refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 (1424).
a liþsubstantiv
Huvudv.
L.
a mot bärav.bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77
Huvudv.
bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77 .
a mote
Huvudv.
, se mot.
a märkiav.sätta märke på, märka. TB 73
Huvudv.
sätta märke på, märka. TB 73 .
a slatsubstantiv
Huvudv.
L.
a standav.ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50
Huvudv.
ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50 .
a sämiav.åsämjas, vara el. blifva enig
Huvudv.
åsämjas, vara el. blifva enig, komma öfverens. opersonl. med dat. sua sum os baþum a sembir SD 6: 170 ( 1350) . GS 31 ( 1380) . FH 5: 40 ( 1466) .…
a vako ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168
Huvudv.
o ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168.
a vapn
Huvudv.
, se a, prep.
abaciasubstantivinrättning som står under ledning af en abbot el
Huvudv.
inrättning som står under ledning af en abbot el. abbedissa, kloster. een abacia giordhis thäre ther sidhan var bygdh mz mykin ära ok sat mz fruor…
abbadissubstantiv= abbadissa
Huvudv.
= abbadissa. SD Ns 2: 193 (1409, 200 ( 1409).
abbadissubstantiv= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem
Suppl.
= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem SD NS 3: 471 ( 1419) .
abbadissasubstantivabbedissa. &quot
Huvudv.
abbedissa. " SD NS 1: 230 ( 1403) o. s. v. " KL 330 . Bil 805 . Bir 3: 214, 4: 9 o. s. v., 5: 21 o. s. v. VKR 2 o. s. v.
abbadissa
Suppl.
abadysa GU C 20 s. 1) . f. abbedissa. *abbadisso val abbatisso- )
abbotesubstantivabbot. &quot
Huvudv.
abbot. " epter thes clostris abota dödhan wardh eugenius abote " Bil 385 . ib 717 . Kl 68, 79. Bir 2: 69 . AS 59, 60 . ST 480 . Lg 3: 207…
abitningsubstantivsmakande el. njutande i förväg
Suppl.
smakande el. njutande i förväg; smakbit. bildl. han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abitning aff himerikis glädhi SkrtUppb 137 .
abiuþav.påbjuda, bjuda. &quot
Huvudv.
påbjuda, bjuda. " loot a biwdha gengerd " RK 1: 3993 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). tässen ärw the tingh som tik oc flerom sinom älska…
ablasav.blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287
Huvudv.
blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287 .
abosubstantiv? Åbo-örtog
Suppl.
? Åbo-örtog. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 845, 847, 855. ath gambla örtogin skulde gaa fore X (10) peninga och aaboen fore sex peninga STb 1: 231…

Sida 1 / 45

← Tillbaka till träfflistan (1 773 träffar)

Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP

Beständig länk (/ordbok/soederwall-supp--stykke-nn.1) ↗

stykke¹

(substantiv)

Lemgram: fsvm--stykke..nn.1

Andra poster med uppslagsordet »stykke» (homonymer och kompletterande band):

Huvudverk: stykke (1) · nn Huvudverk: stykke (2)

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (24)

stycchestykestökkestikestycketstyketstyckästyckiestikkestickestuckestykkenstikkenstickenstykkerstyckenaavskrstykkiomstykkiumstökkiomstikkiomstikkomstykkomenstykkio

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

stycche Arnell Brask Biᴵ 16. styke VKJ 65 ( 1480) . stökke ATb 1: 95 ( 1458) ; Trolles Jb Bil 250 (1494, nyare avskr.) . stike ATb 2: 194 ( 1482) . med art. stycket. styket STb 5: 17 ( 1514) . pl. stykke RP 2: 71 ( 1385) ; NMU 1: 78 ( 1391) ; KTb 55 ( 1426) o. s. v. styckä SD NS 3: 593 ( 1420) . styckie Stb 4: 82 (1505). styke STb 5: 17 ( 1514) . stikke SD NS 3: 222 ( 1417) . sticke STb 3: 453 ( 1499) . stike ATb 2: 233 ( 1484) . stucke KTb 66 ( 1431) . stykken J Buddes b 107 . stikken HLG 3: 57 (1522). sticken Svartb (Skokl) 512 ( 1472) . stykker FMU 4: 509 ( 1479) . med art. styckena SD NS 3: 619 (1420, ä. avskr.) . dat. stykkiom NMU 1: 80 ( 1392) ; KTb 65 ( 1430) ; Svartb 415 ( 1445) ; ATb 1: 398 ( 1472) . stykkium SD 8: 30 ( 1361) . stökkiom Sd NS 3: 345 (1418). stikkiom Mecht 264 . stikkom SkrtUppb 424 . med art. stykkomen MP 4: 271 . gen. stykkio Svartb 377 ( 1439) . Jfr Sdw 2: 1308),

Källans artikeltext (6 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

L.
1)stycke, bit, del. " frvstum ti stykke " GU C 20 s. 296 . dieflennä . . . vsla sielenä swnderskoro släpäde ok slitu j tusande stykken J Buddes b 107 . - detl, andel. huilket arff som skyfft waar styc ke wijdh stycke, lodh, wijdh lodh STb 4: 120 ( 1506) . - stycke, artikel. jtem . . late (foden) scriffua beskatningena beskedelica, stycche fran stycche Arnell Brask Biᴵ 16. - om tid. heller börye akermannen eth stykke pa winteralith ath brwka sin aker PMSkr 367 . 3) stycke, bit, avskilt sammanhängande parti av ngt. skattado andhirs bältare ok gudmund badzstugukarl . . . vj forgylta skala ok ij forgyltaknöpa ok i litit forgylt stökke ATb 1: 95 ( 1458) . " vpbars j rettin vj ny sticke thin STb 3: 453 (1499). höns i bigoth och iiii [4] stycke moos " Brasks Matordn 3 . om jord. Jfr Sdw 2: 1308. thenna thw styckena jord ärw biscopen tillagdh SD NS 3: 619 (1420, ä. avskr.) . Svartb 432 ( 1448) . . . . giffuer abo domkirkio frälsa och friheet pa thenne epterscriffne sticken (ɔ ett antal ängar och tegar) Svartb (Skokl) 512 ( 1472) . " ath han skal giffua i sin liffstidh . . . eth styke i ene tompt, thär när ligher " VKJ 65 ( 1480) . att iak . . . sålt . . . haffuer ett stökke af min gårdh Trolles Jb Bil 250 (1494, nyare avskr.) . " än eth stycke jordh ibidem i östra gärdhit debet . . . " VKJ 13 . " vplot benct kogh eth stycke tompt " SJ 2: 151 (1489) (jfr stykketomt). - om tyg. en swartan qwinna kiwrtel aff fyrom stykkiom skuren NMU 1: 111 ( 1434) . the skattade en (väl fet för et) stike af en bonat ATb 2: 194 ( 1482) . per skal . . . antworde martin the ij styckie clede j gen STb 4: 82 ( 1505) . - pl. dat. stykkiom, stycke för stycke, i enskilda stycken, styckevis. the skogha wore mestadelin rwdda tilägnath, och thet giordhe laurens göme och stegarsyner . . . som stykkiom haffdhe soolth flerwm mannom Svartb 415 ( 1445) . han . .. vart . . . xl mark sakir för lossor han salde stykkiom mot lagen ATb 1: 398 ( 1472) .
4)bräm, kantstycke, av klädnad. Jfr Sdw 2: 1308.
5)parti; summa, belopp. " at jak saalt hauer . . . häneche bekman . . . mith gotz . . . fore hundrada mark redha päningha . . . oc offuer al styckä gaff han mik vi mark pennga oc ena skarlakans capo " SD NS 3: 593 ( 1420) . at . . . tilltale hinrik foss om ith stycke gell STb 4: 194 ( 1511) .
6)stycke, föremål, ting, sak. SD 8: 30 ( 1361) . " fem örtogh land . . . mz hwsom akrom, änglom, skoghom, enghom stykkiom wndan taknom " NMU 1: 80 ( 1392) . giffuer jak . . . biscope knute fulla makt ok alla sama arff meth allom stökkiom anama SD NS 3: 345 ( 1418) . FMU 4: 461 (1476, avskr.) . " tesse forscriffne stykker haffuer jac vnth oc giffuith henne aff oskifftho til ath nywtha oc bruka met sinom barnom " ib 509 ( 1479) . " thesse forscripna stike (ɔ armborst, svärd, sköldar m. m. ) skattadis for xx march Atb 2: 233 (1484). mädh thänna vij stykkomen (ɔ fem bröd och två fiskar) mago forstadz vij täs hälgans gawor " MP 4: 271 . 7) stycke, sak, ting, omständighet. gudzsiuiospiäld, hordom oc annor stykke som han war biscopenom sakir fore RP 2: 71 ( 1385) . al thänna fornämpda stykke tha lowar iach stadhugh och fast halla scolande fornämpda fru abbatissone NMU 1: 78 ( 1391) . erkebiscop jenis . . . manadhe hanom til at han . . . kennes sculde rätte sanning ther om oc thet ey lathe eller tighie för noghrum stykke sculdh SD öNS 3: 275 (1417). til alla thenne for:ne stykkio (ɔ: överlåtelsen av ett antal jordegendomar) mere wissä, witnisbyrdh oc stadfestilse Svartb 377 ( 1439) . - ting, förhållande. fore thy han throde ther ingom bäther thil än honom, ok swa om al annor siin stikke SD NS 3: 222 ( 1417) . . . . oc algot magnusson, som thera maalsman sculde wara, war ey än tha komen thil man älla forstandilse, swa at the thrösto at han kunne thera stykke nyttelica foresta ib 227 ( 1417) . kännoms wi . . . at haffua . . . bröniolff magnusson oc hans arffua lathit lyduga oc lössa fore os oc wara arffua om all stykke oc arff ib 260 ( 1417) . " ää huru om hennes stykke kan ganga framledhis JämltDipl 233 (1435). gawo the owir all wäralzlikin stykke " Hel män 209 . - stycke, avseende. . . . lotho . . . iordan . . . qwittan ledhighan ok lösan wm alla handa stykke KTb 55 ( 1426) . lät han . . . herman . . . qwittan . . . for alle tiltalan om . . . sith fädherne badhe j enom stykkiom ok androm ib 65 ( 1430) . han schal ware stadenom tienisafftogh, om saa kan behöffues, til schip kock eller ander stycke etc. STb 3: 202 (1494). ix anifone medh the iij versiculis the störstä (för störkä) sielenar j xij stykken J Buddes b 135 . " ät got oc rent samwet standir höght a threm stikkom " SkrtUppb 424 . - ting, sak, tvistemål. Jfr Sdw 2: 1308. thet the allolädhis wara nökio gyort halffua, om al the stykke ther os ijmillan stod SD NS 3: 260 ( 1417) . thär medh skal all stucke ok sake dödh ok qwit wara KTb 66 ( 1431) .
9)skälmstreck, bovstreck. mang groff stÿcke. gaa amot the helga. kirkior. j landena JämtlDipl 197 (1425, vidim. fr. 1440) . mz allom hans (felövers. för sinom) barndoms oc wngdoms stikkiom, oc gärningom (cum omnibus operibus infantiæ et pueritiæ suæ) Mecht 264 . thet stycke stämplede ider fader och ider (ɔ Svante Nilsson) aff dalana GPM 2: 12 ( 1504) . 10) exemplar (av samma slag). pl. vid angivande av antal. gaffs hans bumestare xx mark . . . for eth sturt hunderth balkä oc xxx styckia Skotteb 150 (1463-64). viij gammwl stykke stoodhs hors Arfstv 63 (1474-75). pantanar ware xiij styke tinstop oc kannor ATb 3: 132 (1502). xij styke ströninghe 'STb 5: 17 (1514). item iiii stikken och xl kanna, stop och stennekka HLG 3: 57 (1522). - sing. best. stykket, stycket, för varje stycke. vid angivande av pris el. värde. inköptes lx palar fore viij mark, 1 öre stycket SSkb 74 ( 1503) . jtem xij styke ströninghe, styket got som v öre STb 5: 17 (1514). gaffs klauus kyle iiij mark ij öre för xiiij och xx stocker . . . j öre stycket Stock Skb 35 (1517-28). 11) vinfat. ss måttsord. aff mattis . . . iij öre for j stycke rinsth win Skotteb 386 (14363-64, Kämn). - Jfr bringo-, bröds-, floghel-, for-, forradhara-, gyllen-, half-, hedhin-, hovudh-, kopar-, korf-, krantza-, malm-, papir-, papirs-, siktoduks-, silfbands-, silke-, tomta-, tyranna- (Sdw 2: 689), ängla-stykke.

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.