ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.74 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav A: 1 773 posterSida 1 av 45

a¹substantivmindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294
Huvudv.
å, mindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294, (Cod. B) 543. RK 1:3541 . " ther war aff blodh badhe ström ok a " Al 3368 . " mange bäkkia ok…
a²pres. ind. sing. af ägha
Huvudv.
, pres. ind. sing. af ägha, se detta ord.
a³för ä
Huvudv.
för ä, se detta ord.
a⁴prep. adv.
Huvudv.
L. A) prep. I:o med dat., som dock ofta, i sht i det nyare språket, utbytes mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett st…
a⁵för af
Huvudv.
för af, setta ord: jfr äfven af stadh under staþer samt afstadhkoma.
a⁶interj.o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112
Huvudv.
o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112, 137, 235, 242, 249. Su 213 . " a hulkit gesta budh thätta är " Bo 240 .…
a¹substantivmindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena
Suppl.
å, mindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena, som thranaassa ägha til siger, ägher änghen i aanen [wthen] waste…
a²substantivbokstafven a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina
Suppl.
(bokstafven) a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina, ok hebreska, förste j a b c d SpV 514 . JMÖ 154 .
a²prep. adv.L. A prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia a golueno fore thik a iula nat SvB 290 c. 1500. B adv. med
Suppl.
L. A) prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia…
a b csubstantivabc, alfabet. &quot
Huvudv.
1) abc, alfabet. " hans bogstaff star i a b c " MD 172 m. 2) betecknande utelemnade namn: N.N. wili a b c sweriges rikes radh och men BSH…
a b c dsubstantivabcd, abc
Huvudv.
1) abcd, abc, alfabet, undervisningens första grunder. nödgens i ather böria oppa nyo a b c d LfK 145 . 2) = a b c 2. wy a. b. c. d. görä allom wit…
a b c dsubstantivalfabet. SpV 514 se ofvan under a, n.. 3 i en skrift tecknade bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff the andra wtskwrin offuer a b c d
Suppl.
1) alfabet. SpV 514 (se ofvan under a, n.). 3) (i en skrift tecknade) bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff…
a b c d esubstantivalfabet. &quot
Suppl.
alfabet. " alphabetum . . . a b c d e " GU C 20 s. 17 .
a beþasv.
Huvudv.
L.
a boav.
Huvudv.
L.
a draghav.
Huvudv.
L.
a fallande
Suppl.
, se affallande.
a finnav.påträffa. &quot
Huvudv.
1) påträffa. " än hon afunnis, " Gr (Cod. D) 377 . 2) uppfinna. " skaftauils lek han först aafan " MD (S) 200 . Jfr finna a.
a finnav.påträffa. &quot
Suppl.
påträffa. " dömbes erich gislesson kellaren tiil ffri och qwith medh sin ffria mwr som han nw staar och i monhg aar warit haffuer wnder jordhe…
a hughsav.betänka. &quot
Huvudv.
betänka. " vil iak gärna mz thinne hiälp a huxa min brut " Bir 4: 145 .
a kännasv.refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 1424
Suppl.
refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 (1424).
a liþsubstantiv
Huvudv.
L.
a mot bärav.bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77
Huvudv.
bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77 .
a mote
Huvudv.
, se mot.
a märkiav.sätta märke på, märka. TB 73
Huvudv.
sätta märke på, märka. TB 73 .
a slatsubstantiv
Huvudv.
L.
a standav.ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50
Huvudv.
ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50 .
a sämiav.åsämjas, vara el. blifva enig
Huvudv.
åsämjas, vara el. blifva enig, komma öfverens. opersonl. med dat. sua sum os baþum a sembir SD 6: 170 ( 1350) . GS 31 ( 1380) . FH 5: 40 ( 1466) .…
a vako ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168
Huvudv.
o ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168.
a vapn
Huvudv.
, se a, prep.
abaciasubstantivinrättning som står under ledning af en abbot el
Huvudv.
inrättning som står under ledning af en abbot el. abbedissa, kloster. een abacia giordhis thäre ther sidhan var bygdh mz mykin ära ok sat mz fruor…
abbadissubstantiv= abbadissa
Huvudv.
= abbadissa. SD Ns 2: 193 (1409, 200 ( 1409).
abbadissubstantiv= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem
Suppl.
= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem SD NS 3: 471 ( 1419) .
abbadissasubstantivabbedissa. &quot
Huvudv.
abbedissa. " SD NS 1: 230 ( 1403) o. s. v. " KL 330 . Bil 805 . Bir 3: 214, 4: 9 o. s. v., 5: 21 o. s. v. VKR 2 o. s. v.
abbadissa
Suppl.
abadysa GU C 20 s. 1) . f. abbedissa. *abbadisso val abbatisso- )
abbotesubstantivabbot. &quot
Huvudv.
abbot. " epter thes clostris abota dödhan wardh eugenius abote " Bil 385 . ib 717 . Kl 68, 79. Bir 2: 69 . AS 59, 60 . ST 480 . Lg 3: 207…
abitningsubstantivsmakande el. njutande i förväg
Suppl.
smakande el. njutande i förväg; smakbit. bildl. han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abitning aff himerikis glädhi SkrtUppb 137 .
abiuþav.påbjuda, bjuda. &quot
Huvudv.
påbjuda, bjuda. " loot a biwdha gengerd " RK 1: 3993 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). tässen ärw the tingh som tik oc flerom sinom älska…
ablasav.blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287
Huvudv.
blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287 .
abosubstantiv? Åbo-örtog
Suppl.
? Åbo-örtog. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 845, 847, 855. ath gambla örtogin skulde gaa fore X (10) peninga och aaboen fore sex peninga STb 1: 231…

Sida 1 / 45

← Tillbaka till träfflistan (1 773 träffar)

Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP

Beständig länk (/ordbok/soederwall-supp--stadher-nn.1) ↗

stadher¹

(substantiv)

Lemgram: fsvm--stadher..nn.1

Andra poster med uppslagsordet »stadher» (homonymer och kompletterande band):

Huvudverk: stadher · adj.

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (69)

städerstadenstadhstadstadtstathstedtstadzstadhzänsstatzinsstassinsstädrenestädhirstädherstädhernastädernestedernestadhomstädromstads amstadtzs aamstads barzastads bomstatz-stads borgharestads brefstaz-stads brunvindstats-stads bryggiastadz byssoskyttestads foghatestads grafstads husstads kirkiastads laghstads lekarestadmanna thingstads markstads matstads murstads märkestads mätarestads piparestads plankorstads porterstads räntastads rätterstazs-stads sakstads sekretstads skatterstads skipstas-stadsskrivara dömestadsskrivara lönstads skriveristads skyttabaterstas schyte-stads smidherstads spanderstads stopstads trumparestadsthiänara lönstads vadhastads vadhistads valderstads vidherstädherlybisker

Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp

Snabbglosor:

ställningläge. plats. war ekke

ställning, läge. plats. war ekke

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

städer GU C 20 s. 49 . med art. staden JMPsa 458. ack. stadh. stad. stadt STb 5: 234 (1519), 313 (1520, Kop); HLG 3. 158 (1529). stath NMU 1: 74 ( 1385) . stedt STb 5: 346 (1521, Kop.). städh ib 1: 398 (1482). gen. stadz SJ 2: l196 (1491). med art. stadhzäns Sd 8: 36 (1361). sthatzäns ib. statzins JTb 72 ( 1481) . stassins ATb 3: 329 ( 1520) . pl. med art. städrene SpV 75 . ack. städhir SkrtUppb 193 . städher SvKyrkobr 16 ; JMPs 458. med art. städherna SvKyrkobr 251 . städerne FMU 5: 24 ( 1481) . städina mP 4: 229. stederne STb 4: 55 ( 1505) . dat. stadhom SvKyrkobr 10 ; SpV 506 ; MP 5: 57 . städ(h)om SvKyrkobr 29: PMSkr 141 . städrom Hist Handl VIII 1: 38 (1474). Jfr Sdw 2: 1305), *stads am stadtzs aam ) *stads barza -barsa . -bardsa ) stads bok (-boock), *stads bom statz- ) *stads borghare stads bref staz- ) *stads brunvind stats- ) *stads bryggia -bryggie ) *stadz byssoskytte -bysse ) stads foghate -fogatte ) *stads graf , *stads hus , *stads iordh (statz jod), *stads kirkia -kyrkya ) stads lagh statz- ) *stads lekare , stads man , m. L. *stadmanna thing -tingh ) *stads mark , *stads mat , stads mur statz- ) *stads märke -merke ) *stads mätare *stads pipare , *stads plankor , stads porter , *stads ränta -renta ) stads rätter stazs- ) *stads sak , *stads sekret , *stads skatter , *stads skip , stads skrivare (staz-. stas-. -scriffuere. -scriffuer), *stadsskrivara döme -scriffuare- ) *stadsskrivara lön -scriffuera- ) *stads skriveri , *stads skyttabater stas schyte- ) *stads smidher *stads spander , *stads stop -stopp ) *stads trumpare -tromppare ) stads thiänare (staz-. stas-. -thyänare. -thyanare. -tienare. -tienere. -tener STb 2: 397 ( 1489) . -tiänare HLG 3: 76, 77 (1524)), *stadsthiänara lön -tienera- ) *stads vadha , *stads vadhi , *stads valder , *stads vidher , *städherlybisker ,

Källans artikeltext (9 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

1) ställning, läge. plats. war ekke seen at wttrykkia, at thänna stadhin (statum) hwilkin oppa täxtins wäghna synis wikas aff tima til tima, än tho at han är owiklighin SpV 54 . " hwar thera j syn stadh, skuldhe jnnirlcia bidhia wan herre " MP 5: 211 . sa at hwar i sijn stad skall thet nythe, som han är retther wdinnan BSH 5 . 544 (1515).
5)ställe där ngn el. ngt står el. befinner sig, ställe där ngn el. ngt är el. finnes. - af (a) stadh, från stället, åstad. tw skalt göra mik ther räth fore for en tw gaar här a stadh ATb 1: 243 ( 1466) . - koma af stadh. b) åstadkomma, åvägabringa. ätendhe warer . . . tet meste i kunne aff stedt kome STb 5: 346 (1521. Kop). - i thän stadh, genast, strax. Jr Sdw 2: 1305. - pa en stadh, just nu, helt nyss? mädhan jak är här swa strängeliga manadh pa een staädh STb 1: 398 (1482).
6)ställe där ngn vistas, hemvist, hem, bostad, boning. thän första stadin ok hemanit thät är wärldinsom han (ɔ Kristus) wärdogadis sökia MP 4: 229 . ib. 7) ställe. fore thy smörias cristne män först i döpilse threm stadhom SVKyrobr 10. biscopin smör ok krismar the städherna a wäggiomen thär korsen är ib 251 . - ställe, plats (i allmh.), ort. Jfr K. G: Ljunggren, Objekt ocha dverbial 43 ff. thetta är scriwat stath ok stundh, som for är sakt NMU 1: 74 ( 1385) . " thär man gaar nödhigh til kirkio . . . oc til hälgha manna städher " SvKyrkobr 16 . " afflat som giffs i hälgha manna städhom " ib 29 . SkrtUppb 193 . balustrium trii manga bazstwffuo städer (Cathol.: balustrium. locus ubi sunt mulla balnea) GU C 20 s. 49 . hwath som är skaffande aff androm städom göris j tid för än wäghana warda them (ɔ dem som vänta belägring) förmenthe PMSkr 141 . fför the XV städher, j hwilkom war härre ihesus christus tolde pino oc dödh JMPs 458. förste staden är thär han aath sin sörghelika nathward ib. - sama stadh, på samma ställe. Jfr Sdw 2: 1305. fastomen: . . . päter j östom, jönis samastadh NMU 1: 80 ( 1392) . ib 126 (1460). - suma stadhi, på några ställen, på vissa ställen. Jfr Sdw 2: 1305. - allom stadhum. på alla ställen, allestädes. thy han är närwarndis allom stadhom SpV 506 . - flerom stadhum, på flera ställen, flerstädes. mik tilbör ok flerom stadhom ok ey her at enaasth, ath predika MP 5: 57 .
9)plats som tillkommer ngns ställning. oeg swa offta som konunghen skulle stridha moth sina owäner: plägade hon (ɔ drottningen) sighia, min härra bliffwen j hemma j min stadh . . jak skal halla edhan stadh j harnesk oc stridh JMPs 357. - plats, ämbete. per karlson sat j foghatta stad JämtlDipl 255 ( 1440) (möjl. att föra till 10). 10) ställe, med avs. på ersättning, utbyte el. motsats. i förbindelse md föreg. pep. i tha läse hwan fredagh, j thän stadhen for the thidhenar (vice horarum), siw sinnom thän psalmen exaltabo te domine Mecht 75 . " en annan keller . . . i staden fore then andra " SJ 2: 204 ( 1492) . " item är hvar man plichtiger klåckarenom et altarlege . . . heller i then stadhen sitt semiesmör " Hist Handl VIII 1: 66 (1514, nyare avskr.). Brasks Matordn. 9. 12) stad, köpstad. nerwarende enom byman statzäns radhan SD 8: 36 ( 1361) . the städrene . . . sidon ok tyrus SpV 75 . Hist Handl VIII 1: 38 (1474). JTb 72 ( 1481) . " bade fore löst och fast innan stadh oc vtan " SJ 2: 190 ( 1491) . ib 197 ( 1491) . war härra ihesus gik in j eth skipp ok for vth öffuer en sio ok kom hem j sin ägin stad MP 45: 228 . manss hallarsson . . . belatin pa viij ffath iärn fför kwnunss ssakin och stassins ssak ATb 3: 329 ( 1520) . STb 5: 234 ( 1519) . stockholms stadt ib 313 (1520, Kop. lib. vti vår stadt stocholm HLG 3: 158 (1529). staden troya Troj 26 . - särsk. pl. Hansestäderna. at jach hade thet vist eller fornumed j noghen matte, thet the hadhe haft noghet orät fanged godz än helzt fran städerne FMU 5: 24 ( 1481) . ii!UDDA_TECKEN?c mark, som en man j stederne tilhöre STb4: 55 (1505). 13) ss ortnamnselement. Jfr G. Linde, Studier över de svenska stanamnen (1951), J. Kousgård Sørensen, Danske bebyggelsenavne på -sted (1958), särsk. s. 151 ff., 165 ff-, L. Hellberg, Namn och bygd 1958 s. 72 ff. - Jfr ater-, bodha-, bol-, eld-, fiskevärke-, färio-, gardh- (äv. Sdw 1: 391), gardha- (Sdw 2: 1226), hovudh-, husa-, hästa-, iärtekna-, katizo-, kloster-, köp-, köpe-, ladh-, lägher-, man-, miärdhra-, pata-, pino-, qvar-, qvärn-, qvärna-, rydhio-, sio-, sma- (Sdw 2: 439), spika- (Sdw 2: 465), ströma-, stämmo- (Sdw 2: 540), tillflykta- (Sdw 2: 636), tiäldro- (Sdw 2: 660), tiälds- (Sdw 2: 660), tomat- (Sdw 2: 664), täkat- (Sdw 2: 690), trägards-, thing-, things- (äv. Sdw 2: 704), thorp(äv. Sdw 2: 724), thorpa- (äv. Sdw 2: 723), up-, val-, vedhe-, värk- (äv. Sdw 2: 1055), värka- (Sdw 2: 1054), värn- (Sdw 2: 1058), värna- (Sdw 2: 1057), ödhis- (Sdw 2: 1169), örlöghis-stadher; hänsestädher; alla-, annars-, en-, ena-, enom-, flere-, hvars-, manga-, margha-, nokors-, thrä-, utan-, änginstads.
1)i stad gällande lagbok. ath thät (ɔ: Vadstena kloster) schall een köpstadher bliffua oc wara mädh stadz boock oc köpstadzs rät oc laghom Priv o skyddsbr 177 ( 1442) .
2)stadsbok, tänkebok. Jfr Sdw 2: 1305.
1)stadsinvånare, stadsbo, borgare. ciulilitas . . . stadzmanna quar bliffningh ok thera fordeel GU C 20 s. 114 . " tha slaa stadz mennena hastelika wth brennandis skermana oc dräpa " PMSkr 170 .
1)i stad gällande rätt, stadsrätt, stadslag. epter thy som thera bok ok stadzrät til sigher Meddelanden från Östergötlands Fornminnes- och Museieförening 1916 s. 91 (1384). ib. bidhir jak borghomästara oc borghar i arbogha . . . thet the tässa for:da tomth . . . herra bänkt . . . stadhfäste äpter thy som thera stazräther vthivsar SD NS 3: 256 ( 1417) . ib 282 ( 1417) . " som iegh scal och will mynom konunge tro vara och allan stads rät vppe halda efftir mynne mogho " KTb 1 . 2) dom dom fälles av en stads myndighet eller i stadens namn. tha lät hinrik lassaen besäthia medh en stadzs rät xxxvj mark lubischa . . . j remschers gardh KTb 81 ( 1442) .
3)stads juristdiktionsområde. thy bethie wi oc biuthe ether burgamestare, byfogete oc raadmen i wpsala, ath naar tolka landzköpara mot laghom komme i ether stadz rät, ati them hindra til rätta och näpser them Uppspriv 12 ( 1444) .

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.