stadher1
(substantiv)fsvm--stadher..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (69)
ställning, läge. plats. war ekke
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
städer GU C 20 s. 49 . med art. staden JMPsa 458. ack. stadh. stad. stadt STb 5: 234 (1519), 313 (1520, Kop); HLG 3. 158 (1529). stath NMU 1: 74 ( 1385) . stedt STb 5: 346 (1521, Kop.). städh ib 1: 398 (1482). gen. stadz SJ 2: l196 (1491). med art. stadhzäns Sd 8: 36 (1361). sthatzäns ib. statzins JTb 72 ( 1481) . stassins ATb 3: 329 ( 1520) . pl. med art. städrene SpV 75 . ack. städhir SkrtUppb 193 . städher SvKyrkobr 16 ; JMPs 458. med art. städherna SvKyrkobr 251 . städerne FMU 5: 24 ( 1481) . städina mP 4: 229. stederne STb 4: 55 ( 1505) . dat. stadhom SvKyrkobr 10 ; SpV 506 ; MP 5: 57 . städ(h)om SvKyrkobr 29: PMSkr 141 . städrom Hist Handl VIII 1: 38 (1474). Jfr Sdw 2: 1305), *stads am stadtzs aam ) *stads barza -barsa . -bardsa ) stads bok (-boock), *stads bom statz- ) *stads borghare stads bref staz- ) *stads brunvind stats- ) *stads bryggia -bryggie ) *stadz byssoskytte -bysse ) stads foghate -fogatte ) *stads graf , *stads hus , *stads iordh (statz jod), *stads kirkia -kyrkya ) stads lagh statz- ) *stads lekare , stads man , m. L. *stadmanna thing -tingh ) *stads mark , *stads mat , stads mur statz- ) *stads märke -merke ) *stads mätare *stads pipare , *stads plankor , stads porter , *stads ränta -renta ) stads rätter stazs- ) *stads sak , *stads sekret , *stads skatter , *stads skip , stads skrivare (staz-. stas-. -scriffuere. -scriffuer), *stadsskrivara döme -scriffuare- ) *stadsskrivara lön -scriffuera- ) *stads skriveri , *stads skyttabater stas schyte- ) *stads smidher *stads spander , *stads stop -stopp ) *stads trumpare -tromppare ) stads thiänare (staz-. stas-. -thyänare. -thyanare. -tienare. -tienere. -tener STb 2: 397 ( 1489) . -tiänare HLG 3: 76, 77 (1524)), *stadsthiänara lön -tienera- ) *stads vadha , *stads vadhi , *stads valder , *stads vidher , *städherlybisker ,
Källans artikeltext (9 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1) ställning, läge. plats. war ekke seen at wttrykkia, at thänna stadhin (statum) hwilkin oppa täxtins wäghna synis wikas aff tima til tima, än tho at han är owiklighin SpV 54 . " hwar thera j syn stadh, skuldhe jnnirlcia bidhia wan herre " MP 5: 211 . sa at hwar i sijn stad skall thet nythe, som han är retther wdinnan BSH 5 . 544 (1515).
- 5)ställe där ngn el. ngt står el. befinner sig, ställe där ngn el. ngt är el. finnes. - af (a) stadh, från stället, åstad. tw skalt göra mik ther räth fore for en tw gaar här a stadh ATb 1: 243 ( 1466) . - koma af stadh. b) åstadkomma, åvägabringa. ätendhe warer . . . tet meste i kunne aff stedt kome STb 5: 346 (1521. Kop). - i thän stadh, genast, strax. Jr Sdw 2: 1305. - pa en stadh, just nu, helt nyss? mädhan jak är här swa strängeliga manadh pa een staädh STb 1: 398 (1482).
- 6)ställe där ngn vistas, hemvist, hem, bostad, boning. thän första stadin ok hemanit thät är wärldinsom han (ɔ Kristus) wärdogadis sökia MP 4: 229 . ib. 7) ställe. fore thy smörias cristne män först i döpilse threm stadhom SVKyrobr 10. biscopin smör ok krismar the städherna a wäggiomen thär korsen är ib 251 . - ställe, plats (i allmh.), ort. Jfr K. G: Ljunggren, Objekt ocha dverbial 43 ff. thetta är scriwat stath ok stundh, som for är sakt NMU 1: 74 ( 1385) . " thär man gaar nödhigh til kirkio . . . oc til hälgha manna städher " SvKyrkobr 16 . " afflat som giffs i hälgha manna städhom " ib 29 . SkrtUppb 193 . balustrium trii manga bazstwffuo städer (Cathol.: balustrium. locus ubi sunt mulla balnea) GU C 20 s. 49 . hwath som är skaffande aff androm städom göris j tid för än wäghana warda them (ɔ dem som vänta belägring) förmenthe PMSkr 141 . fför the XV städher, j hwilkom war härre ihesus christus tolde pino oc dödh JMPs 458. förste staden är thär han aath sin sörghelika nathward ib. - sama stadh, på samma ställe. Jfr Sdw 2: 1305. fastomen: . . . päter j östom, jönis samastadh NMU 1: 80 ( 1392) . ib 126 (1460). - suma stadhi, på några ställen, på vissa ställen. Jfr Sdw 2: 1305. - allom stadhum. på alla ställen, allestädes. thy han är närwarndis allom stadhom SpV 506 . - flerom stadhum, på flera ställen, flerstädes. mik tilbör ok flerom stadhom ok ey her at enaasth, ath predika MP 5: 57 .
- 9)plats som tillkommer ngns ställning. oeg swa offta som konunghen skulle stridha moth sina owäner: plägade hon (ɔ drottningen) sighia, min härra bliffwen j hemma j min stadh . . jak skal halla edhan stadh j harnesk oc stridh JMPs 357. - plats, ämbete. per karlson sat j foghatta stad JämtlDipl 255 ( 1440) (möjl. att föra till 10). 10) ställe, med avs. på ersättning, utbyte el. motsats. i förbindelse md föreg. pep. i tha läse hwan fredagh, j thän stadhen for the thidhenar (vice horarum), siw sinnom thän psalmen exaltabo te domine Mecht 75 . " en annan keller . . . i staden fore then andra " SJ 2: 204 ( 1492) . " item är hvar man plichtiger klåckarenom et altarlege . . . heller i then stadhen sitt semiesmör " Hist Handl VIII 1: 66 (1514, nyare avskr.). Brasks Matordn. 9. 12) stad, köpstad. nerwarende enom byman statzäns radhan SD 8: 36 ( 1361) . the städrene . . . sidon ok tyrus SpV 75 . Hist Handl VIII 1: 38 (1474). JTb 72 ( 1481) . " bade fore löst och fast innan stadh oc vtan " SJ 2: 190 ( 1491) . ib 197 ( 1491) . war härra ihesus gik in j eth skipp ok for vth öffuer en sio ok kom hem j sin ägin stad MP 45: 228 . manss hallarsson . . . belatin pa viij ffath iärn fför kwnunss ssakin och stassins ssak ATb 3: 329 ( 1520) . STb 5: 234 ( 1519) . stockholms stadt ib 313 (1520, Kop. lib. vti vår stadt stocholm HLG 3: 158 (1529). staden troya Troj 26 . - särsk. pl. Hansestäderna. at jach hade thet vist eller fornumed j noghen matte, thet the hadhe haft noghet orät fanged godz än helzt fran städerne FMU 5: 24 ( 1481) . ii!UDDA_TECKEN?c mark, som en man j stederne tilhöre STb4: 55 (1505). 13) ss ortnamnselement. Jfr G. Linde, Studier över de svenska stanamnen (1951), J. Kousgård Sørensen, Danske bebyggelsenavne på -sted (1958), särsk. s. 151 ff., 165 ff-, L. Hellberg, Namn och bygd 1958 s. 72 ff. - Jfr ater-, bodha-, bol-, eld-, fiskevärke-, färio-, gardh- (äv. Sdw 1: 391), gardha- (Sdw 2: 1226), hovudh-, husa-, hästa-, iärtekna-, katizo-, kloster-, köp-, köpe-, ladh-, lägher-, man-, miärdhra-, pata-, pino-, qvar-, qvärn-, qvärna-, rydhio-, sio-, sma- (Sdw 2: 439), spika- (Sdw 2: 465), ströma-, stämmo- (Sdw 2: 540), tillflykta- (Sdw 2: 636), tiäldro- (Sdw 2: 660), tiälds- (Sdw 2: 660), tomat- (Sdw 2: 664), täkat- (Sdw 2: 690), trägards-, thing-, things- (äv. Sdw 2: 704), thorp(äv. Sdw 2: 724), thorpa- (äv. Sdw 2: 723), up-, val-, vedhe-, värk- (äv. Sdw 2: 1055), värka- (Sdw 2: 1054), värn- (Sdw 2: 1058), värna- (Sdw 2: 1057), ödhis- (Sdw 2: 1169), örlöghis-stadher; hänsestädher; alla-, annars-, en-, ena-, enom-, flere-, hvars-, manga-, margha-, nokors-, thrä-, utan-, änginstads.
- 1)i stad gällande lagbok. ath thät (ɔ: Vadstena kloster) schall een köpstadher bliffua oc wara mädh stadz boock oc köpstadzs rät oc laghom Priv o skyddsbr 177 ( 1442) .
- 2)stadsbok, tänkebok. Jfr Sdw 2: 1305.
- 1)stadsinvånare, stadsbo, borgare. ciulilitas . . . stadzmanna quar bliffningh ok thera fordeel GU C 20 s. 114 . " tha slaa stadz mennena hastelika wth brennandis skermana oc dräpa " PMSkr 170 .
- 1)i stad gällande rätt, stadsrätt, stadslag. epter thy som thera bok ok stadzrät til sigher Meddelanden från Östergötlands Fornminnes- och Museieförening 1916 s. 91 (1384). ib. bidhir jak borghomästara oc borghar i arbogha . . . thet the tässa for:da tomth . . . herra bänkt . . . stadhfäste äpter thy som thera stazräther vthivsar SD NS 3: 256 ( 1417) . ib 282 ( 1417) . " som iegh scal och will mynom konunge tro vara och allan stads rät vppe halda efftir mynne mogho " KTb 1 . 2) dom dom fälles av en stads myndighet eller i stadens namn. tha lät hinrik lassaen besäthia medh en stadzs rät xxxvj mark lubischa . . . j remschers gardh KTb 81 ( 1442) .
- 3)stads juristdiktionsområde. thy bethie wi oc biuthe ether burgamestare, byfogete oc raadmen i wpsala, ath naar tolka landzköpara mot laghom komme i ether stadz rät, ati them hindra til rätta och näpser them Uppspriv 12 ( 1444) .