snille1
(substantiv)fsvm--snille..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (4)
och n. L
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
snillä . sniille SvB 26 (sl. av 1400-t.) . snilde: -inna SvKyrkobr 324 ),
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- och n. L.
- 1)skicklighet, konst. - konst, konstgrepp, färdighet. en konwngh som heth daucus fan försth snille til ath tämya höka och falka PMSkr 267 . " til ath taka fiska ärw mangskona konsther oc snille som är mädh nooth näth reffwa. kroka (o. s. v.) " ib 364 .
- 2)vishet, klokhet, förstånd. " thy sigher apostolin . . . kötzsins snille (prudentia) är ey annat wthan dödhin, än andans snille är liff oc fridh " SpV 382 . sannelika thätta är een stor snille (prudentia), at nakor aff gudz räddogha skodilse, är j andanom fatigher ib 553 ib 545 . SvB 26 (omkr. 1470-80). ib 10 (b. av 1500-t.). o wisdomber . . . kom ok lär os wisdomsens ok snildinna wägh SvKyrkobr 324 . gudaktigemen, som snille och lempe haffue tale med almogen STb 5: 331 (1521, Kop).