ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 1.98 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav A: 1 773 posterSida 1 av 45

a¹substantivmindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294
Huvudv.
å, mindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294, (Cod. B) 543. RK 1:3541 . " ther war aff blodh badhe ström ok a " Al 3368 . " mange bäkkia ok…
a²pres. ind. sing. af ägha
Huvudv.
, pres. ind. sing. af ägha, se detta ord.
a³för ä
Huvudv.
för ä, se detta ord.
a⁴prep. adv.
Huvudv.
L. A) prep. I:o med dat., som dock ofta, i sht i det nyare språket, utbytes mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett st…
a⁵för af
Huvudv.
för af, setta ord: jfr äfven af stadh under staþer samt afstadhkoma.
a⁶interj.o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112
Huvudv.
o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112, 137, 235, 242, 249. Su 213 . " a hulkit gesta budh thätta är " Bo 240 .…
a¹substantivmindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena
Suppl.
å, mindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena, som thranaassa ägha til siger, ägher änghen i aanen [wthen] waste…
a²substantivbokstafven a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina
Suppl.
(bokstafven) a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina, ok hebreska, förste j a b c d SpV 514 . JMÖ 154 .
a²prep. adv.L. A prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia a golueno fore thik a iula nat SvB 290 c. 1500. B adv. med
Suppl.
L. A) prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia…
a b csubstantivabc, alfabet. &quot
Huvudv.
1) abc, alfabet. " hans bogstaff star i a b c " MD 172 m. 2) betecknande utelemnade namn: N.N. wili a b c sweriges rikes radh och men BSH…
a b c dsubstantivabcd, abc
Huvudv.
1) abcd, abc, alfabet, undervisningens första grunder. nödgens i ather böria oppa nyo a b c d LfK 145 . 2) = a b c 2. wy a. b. c. d. görä allom wit…
a b c dsubstantivalfabet. SpV 514 se ofvan under a, n.. 3 i en skrift tecknade bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff the andra wtskwrin offuer a b c d
Suppl.
1) alfabet. SpV 514 (se ofvan under a, n.). 3) (i en skrift tecknade) bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff…
a b c d esubstantivalfabet. &quot
Suppl.
alfabet. " alphabetum . . . a b c d e " GU C 20 s. 17 .
a beþasv.
Huvudv.
L.
a boav.
Huvudv.
L.
a draghav.
Huvudv.
L.
a fallande
Suppl.
, se affallande.
a finnav.påträffa. &quot
Huvudv.
1) påträffa. " än hon afunnis, " Gr (Cod. D) 377 . 2) uppfinna. " skaftauils lek han först aafan " MD (S) 200 . Jfr finna a.
a finnav.påträffa. &quot
Suppl.
påträffa. " dömbes erich gislesson kellaren tiil ffri och qwith medh sin ffria mwr som han nw staar och i monhg aar warit haffuer wnder jordhe…
a hughsav.betänka. &quot
Huvudv.
betänka. " vil iak gärna mz thinne hiälp a huxa min brut " Bir 4: 145 .
a kännasv.refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 1424
Suppl.
refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 (1424).
a liþsubstantiv
Huvudv.
L.
a mot bärav.bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77
Huvudv.
bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77 .
a mote
Huvudv.
, se mot.
a märkiav.sätta märke på, märka. TB 73
Huvudv.
sätta märke på, märka. TB 73 .
a slatsubstantiv
Huvudv.
L.
a standav.ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50
Huvudv.
ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50 .
a sämiav.åsämjas, vara el. blifva enig
Huvudv.
åsämjas, vara el. blifva enig, komma öfverens. opersonl. med dat. sua sum os baþum a sembir SD 6: 170 ( 1350) . GS 31 ( 1380) . FH 5: 40 ( 1466) .…
a vako ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168
Huvudv.
o ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168.
a vapn
Huvudv.
, se a, prep.
abaciasubstantivinrättning som står under ledning af en abbot el
Huvudv.
inrättning som står under ledning af en abbot el. abbedissa, kloster. een abacia giordhis thäre ther sidhan var bygdh mz mykin ära ok sat mz fruor…
abbadissubstantiv= abbadissa
Huvudv.
= abbadissa. SD Ns 2: 193 (1409, 200 ( 1409).
abbadissubstantiv= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem
Suppl.
= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem SD NS 3: 471 ( 1419) .
abbadissasubstantivabbedissa. &quot
Huvudv.
abbedissa. " SD NS 1: 230 ( 1403) o. s. v. " KL 330 . Bil 805 . Bir 3: 214, 4: 9 o. s. v., 5: 21 o. s. v. VKR 2 o. s. v.
abbadissa
Suppl.
abadysa GU C 20 s. 1) . f. abbedissa. *abbadisso val abbatisso- )
abbotesubstantivabbot. &quot
Huvudv.
abbot. " epter thes clostris abota dödhan wardh eugenius abote " Bil 385 . ib 717 . Kl 68, 79. Bir 2: 69 . AS 59, 60 . ST 480 . Lg 3: 207…
abitningsubstantivsmakande el. njutande i förväg
Suppl.
smakande el. njutande i förväg; smakbit. bildl. han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abitning aff himerikis glädhi SkrtUppb 137 .
abiuþav.påbjuda, bjuda. &quot
Huvudv.
påbjuda, bjuda. " loot a biwdha gengerd " RK 1: 3993 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). tässen ärw the tingh som tik oc flerom sinom älska…
ablasav.blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287
Huvudv.
blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287 .
abosubstantiv? Åbo-örtog
Suppl.
? Åbo-örtog. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 845, 847, 855. ath gambla örtogin skulde gaa fore X (10) peninga och aaboen fore sex peninga STb 1: 231…

Sida 1 / 45

← Tillbaka till träfflistan (1 773 träffar)

Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP

Beständig länk (/ordbok/soederwall-supp--sighia-vb.1) ↗

sighia¹

v.(verb)

Lemgram: fsvm--sighia..vb.1

Andra poster med uppslagsordet »sighia» (homonymer och kompletterande band):

Huvudverk: sighia · v.

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (45)

sigiasighasiesegieseyghasäyasilassyiaseghesiägiasighisighiesigximperatsiksegsäghsagdsadesagdesagdosasagdessadessadissiandesiiandhisseghiandesighiandissagdersagdhsaghtsachtsagitsupinsagsauthosighiasavkunnasighia fransighia motebreddensighia umredogöraup-

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

sigia STb 1: 77 (1476) , 358 (1482). sigha SpV 540 . sie STb 2: 589 (1491); HLG 1: 134 (1491). segie STb 4: 51 ( 1505) . sägie ib 2: 231 ( 1487) . seygha GU C 20 (hand 2) s. 147. seya ib s. 15 ; HSH 15: 5 (1526? Brask). säya Arnell Brask Biᴵ 29. pass. silas JMPs 307. säghias ÅK 62 . pres. pl. 3 pers. sighia RP 1: 28 ( 1352) ; SD 8: 195 ( 1362) . syia Gadolin Pants Bil 277 ( 1380) . seghe Trolles Jb 62 . siägia Svartb 104 ( 1355) . konj. sighi SvB 508 (1400-t.). segie Arnell Brask Biᴵ 28. pl. 2 pers. sighie Lindblom Äbval 7 (1432). pass. sigx SpV 204 . imperat. sik STb 1: 75 (1476), 2: 50 (1484). seg Troj 156 . sägh Mecht 328 . impf. sagd (h)e. SpV 166 . sade Stb 2: 480 (1490), 4: 5 (1505). pl. 1 pers. sagd(h)om Svartb 446 ( 1453) ; Neuman Vokbal 84 ( 1486) . sagde Upl lagmansdomb 110 (1493). 3 pers. sagdo STb 1: 105 (1477), 272 (1480), 2: 184 (1486). sagde Svartb 425 ( 1447) , 482 (1464); Uppl lagmansdomb 34 (1490). sade STb 4: 28 ( 1504) . sa STb 3: 76 (1493). pass. sagdes STb 1: 7, 25 (1475), 232, 234 (1480), 2: 182 (1486). sades SJ 2: 137 ( 1489) , 198 (1491), 245 (1493); STb 3: 125 (1493), 4: 241 (1512), 5: 16 (1514) o. s. v.; HLG 1: 132 (1490), 134 (1491). sadis ATb 1: 19 ( 1453) , 72 (1457) 83 (1458) o. s. v. part. pres. siande SkrtUppb 237 . siandis ib 281 . siiandhis Prosadikter (Sju vise m C) 236 . seghiande MP 5: 205 . ss inf. nyttjat verbalsubst. sighiandis Mecht 335 . part. pret. m. sagder Svartb (Skokl) 535 (1477?). f. sagdh ATb 2: 92 ( 1477) . n. saght Prosadikter (Barl) 73 . sacht ATb 1: 4 ( 1451) . sagit Svartb 556 ( 1504) . supin . sag (h)t Prosadikter (Sju vise m) 58 ; STb 3: 460 ( 1499) . sakt(h) ATb 1: 56 ( 1456) ; HLG 1: 66 (1456). Se Sdw 2: 1292, 1347. - Om impf. sautho Saml 34: 279, 280, sauthe ib 279, 281, se Johs. BrøndumNielsen, Et gammeldansk Digt om Christi Opstandelse 28), *sighia sik , säga, förklara, påstå. tha loffuede then gode herre alth goth paa [ether wägne och?] sagde sigh at wore thet swa . . . GPM 2: 202 ( 1506) . - refl. *sighias, vara jppkallad, ha sin benämning. westh thu hwadhan aff lambit sigx (unde agnus dicatur) . . . jak menar at thz sigx aff agnoscendo, thz är kännaskolande SpV 204 . sighia af , 1) avsäga. avkunna. tha sadis arwid ofwirskärara aff medh rätto ath han skulle gifwa pädare . . . iijᶜ iärn ATb 1: 72 ( 1457) . ib 83 ( 1458) . " rättin sadis aff alth for thy . . . lofwanzmanne swarade til sakine medan then andre kom ekke " ib 163 ( 1462) . STb 1: 7 (1475). HLG 1: 134 (1491). her erich trolle fförde ordet och sade rettin och domen aff STb 5: 28 (1514). sighia fore , 2) föreskriva, bestämma, sagdes jap moyses swa foe, ath will han leyga nogrom smidh . . . sitt hws . . . tha skal han lata hwälffwa smidiane STb 1: 232 ( 1480) . ib 2: 182 (1486). . . . ty han hiolt ecke lydnone eptir bagare skraana ok eptir ty som the gode men sagdo honom fore ib 184 ( 1486) . ib 3: 460 ( 1499) , 4: 28 (1504), 5: 16 (154). Jfr foresighia. sighia fram , framsäga, utsäga, uttala, yttra. Se Sdw 2: 1292. gak nw astad oc seg the samma orden fram j bland the dödha o tw kandt thz göra Troj 159 . Jfr framsighia. *sighia fran -fran ) *sighia igen , döma tillbaka. sagdes therres baath igen aff skipper synom STb 1: 234 ( 1480) . Jfr i gen sighia. *sighia in , 1) giva löfte om. pädher halle ok hans son halsten, for thessa badha hafuer hustrv anna . .. . sakt in i hälgha likama gille testament . . . hwilkit ok framkomit är HLG 1: 66 (1456). *sighia ivir , tillskriva, tillägga, beskylla. atj leggin oss oc . . . wor fadher til och sighie oss oc hanom ower theth ekke är oc wi enkte tilsta Lindblom Äbval 7 (1432). jon tymberman szacher lxx mark fför thet han hade sagt örian stadztienere offuer, at han hade ophengt ij eller iij karle j abo STb 5: 49 ( 1515) . Jfr sighia ut ivir. sighia mote -mot ) sighia til , 1) tillsäga, anmoda. med dat. el. ack. segie til fogothanom Arnell Brask Biᴵ 28. säya til gardsfogtan om färsk math ib 29 . 2) giva tillkänna. hws och jörd, sa vit som trapparvmith sigher til JTb 81 ( 1494) . - giva til tillkänna. bredden (på tomten) sigher sielff til gatana mellen STb 3: 169 (1494). är lengden aff samma gardh . . . xviij alen . . . bredhleken sighe sielff til twenna frya grenda mellen ib 197 ( 1494) . .tillsäga, tillkännagiva, underrätta, meddela. stadztienarene skulo i morgon gaa kringom stadhin och sigia till, ath har man skal lata tagha in syn swin innan synnedag nestkomande STb 1: 77 (1476). stadztienarene skulo gaa kringom stadin och sigia till om swinen ib 358 ( 1482) . jach hawer sakth thöm ltil i dagh . . . ath the skole giwa mik swar i morgon BSH 4: 257 (1501, H. Badh) . 4) föreskriva, bestämma. sua sum nyä laghen sighia nu til RP 1: 28 ( 1352) . " som lanzlagh til siägia " Svartb 104 ( 1355) . *sighia um , sighia up , 1) säga upp, uppsäga. ty seger jac nw här op thenna styris oc thetta höffwesmanna döme Troj 192 . 2) döma bort, döma till rivning. alt then bygningh ther for jnnan är . . . sagdhom vii op Neuman Vokbal 84 ( 1486) . - Jfr up sighia. *sighia ut , säga, uttala sig (om), redogöra (för). Se Sdw 2: 1292. *sighia sik ut , säga el. förklara sig fri (från en förbindelse). tha sagdo per jönsson, hanis holmgersson . . . sik vth aff lipthet STb 1: 272 ( 1480) . - Jfr ut sighia. *sighia ut ivir , = sighia ivir. at han sade honum tet vt offuer som ingen god man STb 5: 33 (1514) - Jfr af-, be-, ne-, pa-, unt- (äv. SDw 2: 830), up-, vidher-, väl- (äv. Sdw 2: 1034) sighia, ävensom osighiandis och optasagdher.

Källans artikeltext (7 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

L.
1)säga, yttra. ropade han mz höghe rösth siiandhis o we mik huad hafwer jak fatiger man nw giorth Prosadikter (Sju vise m C) 236 . " thär til mananr os scriptin. siande vpinbara gudhi thin vägh " SkrtUppb 227 . oc siger scriptin annarstadz o herra gudh thu pröwade os ib. jnghen täkkess daaren vdan han segher thet honom lösther höre GU C 20 (hand 2) s. 80. the sa thöm jntet nywta wilie j hans gerningh, ther medh och jntet vmgielda STb 3: 76 (1493). - säga, påstå. vluauaz quärn sum . . . niclis . . . sinom kanunka giälde siger ok kärer olaghlika vara fyra takna SD 8: 178 ( 1362) . war hans thörn skylter om en span at han skul . . . wara mynne en rether thet lotha wy metha spanen ta war han rether oc war oreth oppa hanse sacht ATb 1: 4 ( 1451) . " thet öde torp . . . som the j skafftetorp seghe seg eghe " Trolles Jb 62 . aldrig hafuer iak annat af honom förnummet än rättradigheet ehuad andra vele seya HSH 15: 5 (1526? Brask). - säga, tala. idher husfru haffwer saght osant pa honum Prosadikter (Sju vise m) 158 . sik sannindenä, som tw will forwara thina siäl STb 1: 75 ( 1476) . ib 2: 50 ( 1484) . - säga, omtala, nämna. mz faam ordhum saght Prosadikter (Barl) 73. - säga, utvisa, giva tillkänna. epter thy lagh sighia SD 8: 195 ( 1362) . - föreskriva, bestämma. tha skal han mik til giwa swa mykid som thwe godhe men syia aff hans vegna ok thwe aff mina vegna Gadolin Pants Bil 277 ( 1380) . - säga, tillsäga. sägh henne, at hon bidhie mik Mecht 328 . 2) framsäga, läsa. missare mässo seygha GU C 20 (hand 2) s. 147. till alla läsande messor j kirkien säghias om daghen ÅK 62 . 3) säga, utsäga, avkunna. hwat the ooss j millan sagde wiliom wi oss badhe latha fulkomlcia othnögia aath Svartb 482 ( 1464) . ib 556 ( 1504) . monx bude recesit, tha retta sades STb 5: 67 (1515).
4)tillsäga, lova. . . . for oc letta arneuiska gyldena som the bade til iämskyptis for mik wtloffwadhe ok sage högbornom herre greue hannes Svartb 425 ( 1447) . then . . . peder karson haffde sakth tyänisth ATb 1: 56 ( 1456) . sade bödellen lasse staden tienist for en tro man j sine geningh och giorde sin edh Stb 2: 480 (1490). vn mic . . . tik . . . älsca som hon (ɔ Maria Magdalena) ath thu sighi mic thän ffridh, som thu hänne gaff SvB 508 (400-t.). - lova, gå i borgen. Se Sdw 2: 1292. 5) säga, förklara, genom uttalande el. förklaring tillkännagiva (ngn hava uträtt ur ett förhållande). tha war oppa radhusit foe sithiande radhit hustru marghit . . . ok sagfdhe sik badhe fra arff ok gäld epter sin bonda KTb 63 ( 1429) . sagdo hanis hogben, claus kökemestare . . . sik vtaff lyfftidh STb 1: 105 ( 1477) . - döma, sagdes her thomasse forsyia til stwpona, epter thet hon släpte eldin lös STb 1: 25 ( 1475) . kirstin bangx vart sagdh aff by för hormall ATb 2: 92 ( 1477) . sagde the thät breffuit gilt oc fast Uppl lagmansdomb 34 (1490). safde wij gwllesbode fraan . . . härffuesta c tiil alöpesby igen ib 110 ( 1492) . STb 2: 589 (1491). HLG 1: 134 (1491). STb 4: 241 ( 1512) .
6)säga, betyda. . . . swa ath sighiandis (verbi gratia), wm mannen äpther scripamal, oc angher, stodhe swa manlika . . Mecht 335 .
2)utdöma. " jtem sadhis aff . . . mellan maghnus smeth ok eric hakonson forre then saramalen vi marker forre ii thendher lytith ok ix marker saramalit " ATb 1: 19 (143). 3) fråndöma. borgomästarana ok radit . . . sade rawide aff pant ällir päᵍᵃ . . . om the husalego ATb 1: 220 ( 1461?) . - Jfr afsighia.
2)döman in (i en fastighet). epter swa dana vitne sades han jn vtj garden STb 3: 125 ( 1493) . SJ 2: 245 ( 1493) .
5)tilldöma. " thet sagde landzsynen prouastenom til " Svartb 298 (1422?). ib 309 ( 1423) , 446 (1453). kiortillin war sattir nils kok til pant ok hanum sadis kiortillin fra ok qwinnonnetil ATb 1: 84 ( 1458) . ib 135 ( 1460) . är thenne . . . teghen sagder korkykila tiil Svartb (Skokl) 535 (1477?) SJ 2: 137 (1489), 198 (1491). Uppl lagmansdomb 21 (1490). HLG 1: 132 (1490), 134 (1491). - Jfr til sighia.

Hänvisningar i artikeln

Se Sdw (ej länkad i XML-källan)

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.