ruka2
v.(verb)fsvm--ruka..vb.2huka, sitta på huk
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- huka, sitta på huk. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 75 f. thäth är ilt at känna gamblom hundha at rwka GO 1061 ( 1039) .