ruka1
(substantiv)fsvm--ruka..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
= portruka
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
pl. ruchor STb 4: 320 (1513) ),
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- = portruka. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 71 ff.