Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (4)

1. L.
2. 1)svår, besvärlig, han skulde haffua staath therfore een ondh rät STb 1: 71 ( 1476) . " ath tet äronth ath göre mote theres egith breff " ib 4: 28 ( 1504) . 2) ond, svår, motbjudande. - n . abs. a) ont, skada. jmprecor . . . banna oc onth önska GU C 20 (hand
3. 2)s. 16 . . . och stemplade mykit ont oc store wille och myken twedrekt j bland almogen STb 5: 226 (1519). - niuta til ondo, ha skada av . . . ath ware borgara ey skulle lnywta tet til onda i reffle vtan til gode STb 3: 107 ( 1493) . " oss alle ltill aat omgieldendes oc til ondä niwtandes " ib 5: 336 (1521, Kop) . b) ont, lidande, sjukdom. swa gör ey onth j handena PMskr 504. c) motgång, vedermöda. alle mine owener hördho mith ondha (malum meum), oc the gladdos JMÖ 145 . 3) ond, olycklig. leuus . . . wrongher och ondher GU C l20 l(hand 2) s. 76. wm thz onda arith Prosadikter (Sju vise m B) 216 . - ond, olycksam, olycksbringande. Se Sdw 2: 1278.
4. 4)dålig, usel; av dålig kvalitet; i dåligt skick. thet haffwer clostridh i eeno ondho häffdhaskipte VKJ 269 ( 1447) . " the som haffue vnna skorstene, the lathe them bätre " STb 1: 444 (1462, Burspr). eth onth lakan ATb 1: 256 ( 1467) . Stb 1: 388 (1482). iij onda gyllene ib 3: 211 ( 1495) . ib 4: 21 ( 1504) . han . . . giorde ondh gernig ok arbeyt ib 117 ( 1506) . (koppar) som feller mykitt hamer skäll . . . är onder PMskr 622 (avskr.). - dålig, förskämd. thina thre onda gärninga gingo wt aff ont blodh Prosadikter (Sju vise m) 141. - dålig, svag. onth mynne PMskr 404. - n. abs. dålig egenskap. jacintus är en dyr sten . . . eth onth haffwer han ath han hiälper til at qwinnor födha dödh barn PMSkr 477 . 5) ond, fientlig, hätsk. ingan giffwe stadzens thienare . . . vnna ordh STb 1: 441 (1461, Burspr). ib 3: 257 (1495). thu tingh göre almogen ondan emott herren PMSkr 691 (avskr.). - ond, stygg, elak. hon hade hafft ond mwn pa danequinnor STb 4: 260 (1512). - n. abs. af el. i el. til ondo, på ett fientligt el. illvilligt sätt, i fientlig el. illvillig avsikt. ther swarae . . . abbet hanes so till at han aldrich screff biscop bryniolff noghet breff till, som war nathuge herre konung arörende war i ondho SD NS 3: 275 ( 1417) . . . . at han thet ey giorde aff ondhe eller fortanke men aff rätte enfallugheet ib. thet hafde han giort aff sith eghet hugräde, oförtenkt, engom ltill onde, huareke konung eller erkebiscop ib. tet niclis . . . ey nempde her sten . . . j sit taal til nagra onda STb 4: 77 ( 1505) . 6) (moralikst) dålig, ond, osedlig. Se R: Pipping, Studier tillägnade Axel Kock s. 43. ondh quinna är diäwlsins dura naghl GO 961 . " thina thre onda gärninga " Prosadikter (Sju vise m) 141 . " thu gör en dara aff tik som wis skulde wara for ena vnda qwinno sculd " ib (Sju vise m B) 203 . " the ware the samma, som then onde myntemestaren lente stempelin " STb 3: 421 ( 1499) . " for skamlikom synom affonde släkte (semini nequam, filiis sceleratis) " MP 5: 16 . ib 232 . - ss subst. dålig människa. athirgällandhe godhom sin lön medh änglom j hymerike . . . ok ordhom (för ondhom) sin rätuiss lön MP 5: 21 . änglane . . . skulo gaa vt a domadagh, ok ath skylia vndha fran rätuiosom ib 142 . - thän onde, hin onde, djälvulen. erich thalade til hanom, ath han schulle giffue then onde medh liff och siel, ath han ey bödh hans hustrv swa dana forsmelek STb 3: 13 (1492). n. abs. ont, dåligt, osedligt. fräls oos aff ondo SvB 3 (omkr. 1430). illicebro . . . tiil onth lockha äller dragha GU C 20 (hand 2) s. 11. fore thy huar dagh ökäs medh oss thet ondha J Buddes b 162 . - Jfr drafls onder.